Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lÀgre pÄ kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fÄtt barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i bedömningar av mÀns och kvinnors ledarskap och om dessa pÄverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade pÄ ett frÄgeformulÀr efter att ha lÀst en vinjett i vilken ledarens kön samt förÀldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anstÀllningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

Sverige ses av mÄnga som ett jÀmstÀllt samhÀlle men skillnader i hur arbetstagare behandlas beroende pÄ kön samt förekomsten av barn finns fortfarande. Syftet med denna studie var att undersöka hur kvinnor och mÀn pÄverkas av förekomsten av barn vid bedömningar av agentic- och communalegenskaper, kompetens, lönesÀttning samt anstÀllningsbarhet. En enkÀt utformades dÀr en personbeskrivning gjordes i sex identiska versioner, med undantag för kön pÄ den sökande samt förekomst av barn, och delades ut till 164 personer pÄ tvÄ offentliga platser i Stockholm. Förekomsten av barn pÄverkade inte bedömningen av en manlig och kvinnlig arbetssökande pÄ olika sÀtt. Den kvinnliga sökande ansÄgs dock vara mer anstÀllningsbar och kompetent och kvinnliga deltagare gav överlag högre skattningar Àn manliga deltagare.

För att ett företag ska överleva pÄ marknaden samt kunna nÄ framgÄng krÀvs ett effektivt ledarskap. Trots det faktum att kvinnor har varit aktiva i yrkeslivet i mÄnga Är Àr de fortfarande underrepresenterade pÄ positioner med makt och ansvar. Syftet med denna undersökning var att undersöka chefers uppfattning om bra chefsegenskaper, skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer samt varför kvinnor Àr sÄ underrepresenterade pÄ chefspositioner inom den privata sektorn. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med fem kvinnor och sex mÀn som samtliga besitter en hög chefsposition inom den privata sektorn. Analysmetoden var kvalitativ och en deduktiv tematisk analys genomfördes.

Syftet med detta arbete Àr att göra en jÀmförande undersökning bland elever pÄ dels en yrkesinriktad och dels en teoretiskt inriktad gymnasieskola. Vi anvÀnde oss av den halvstrukturerade intervjun i mötet med vÄra informanter, ca tio elever frÄn vardera skola. Intervjuerna, vilka följde en fÀrdig intervjuguide, spelades in pÄ diktafon och transkriberades sedan och blev underlaget för sjÀlva undersökningen/analysen. HÀr jÀmförde vi informanternas svar med varandra. VÄra slutsatser Àr att gymnasieskolan verkar reproducerande och upprÀtthÄller klass- och genusmönster.

Om det skiljer mellan manliga och kvinnliga chefers kommunikationsstilar Àr den frÄga vi stÀllt oss och syftet Àr att undersöka om det finns typiska manliga eller typiska kvinnliga sÀtt att kommunicera. Tidigare forskning om kommunikationsteorier tar upp fyra olika kommunikationsstilar: den analytiska stilen, den pÄdrivande stilen, den vÀnliga stilen och den uttrycksfulla stilen. Stilar som alla kÀnnetecknas av olika egenskaper och baserat pÄ tidigare forskning om skillnader mellan mÀn och kvinnor i sitt sÀtt att vara och uttrycka sig, har vi skapat tvÄ hypoteser som klassar mÀn och kvinnor att höra till olika kommunikationsstilar. Den första sÀger att mÀn frÀmst hör till stilen pÄdrivare och till viss del den analytiska och den andra sÀger att kvinnor frÀmst hör till den vÀnliga stilen och till viss del den uttrycksfulla. Dessa hypoteser prövades sedan med hjÀlp av en kvantitativ metod.

Detta Àr en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovÀrdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnÄs i en spelomgivning med hjÀlp av ett sammanhÀngande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemomrÄdet anvÀnds kÀllor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp Àr inte definitiva, men rapporten Àr tÀnkt att kunna fungera som en möjlig ingÄng för studier som vidare behandlar trovÀrdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lÀra sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fÄs att bli sammanhÀngande..

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Detta arbete avslutar magisterutbildningen inom Industriell design vid LuleÄtekniska universitet. Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Agency-9, utvecklareav Javabaserade 3D-motorer. De har tekniken för att producera dataspel avtoppklass men ingen grafisk formgivning och produktion, och Àr i stort behovav att fÄ igÄng detta. För att visa upp funktionaliteten i deras 3D-motorAgent FX vill de Àven ta fram ett demo. Metoderna som anvÀnts under arbetet baseras pÄ teorierna om systematiskproblembehandling som lÀrs ut vid Institutionen för arbetsvetenskap, LTU.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ i LuleÄ kommun. En enkÀtundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgÄngspunkt ligger till grund för detta. EnkÀtundersökningen visade att attityden var neutral lutandes Ät det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmÀnt positiv instÀllning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde Ätminstone delvis spÄras till att vissa av respondenterna pÄ enkÀtundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av nÄgon anledning, mer positiva i intervjusituationen Àn nÀr de svarade pÄ enkÀten. Den positiva instÀllning som intervjuundersökningen resulterade i stÀmde vÀl överens med den tidigare forskning som gjorts pÄ lÀrare i Sverige.

Denna studie kom till för att undersöka hur kvinnligt ledarskap tolkas pÄ det statligt Àgda företaget Svenska Spel. Sverige Àr ett land som har klara riktlinjer för hur jÀmstÀlldhetsarbete skall bedrivas och allt fler kvinnor framtrÀder idag pÄ höga positioner. Syftet med föreliggande undersökning var att öka vÄr förstÄelse för hur kvinnligt ledarskap pÄ Svenska Spel uppfattas och fÄ en inblick i de kvinnliga chefernas upplevelse samt ta del av de manliga chefernas resonemang. Elva chefer har intervjuats och sedan bearbetades dessa intervjuer utifrÄn en induktiv tematisk analys. Resultatet visade att kvinnorna upplever en viss ambivalens i sin roll som kvinna och chef.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Skolans roll som socialisationsagent Àr vida omtalad. I ett land som Sverige, dÀr jÀmstÀlldhet Àr ett högprioriterat omrÄde, borde verksamheten i skolan dÀrför vara prÀglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av lÀroplaner samt kurs- och Àmnesplaner, formulerar skolans vÀrdegrund och strÀvansmÄl. DÀri stÄr att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jÀmstÀllda samhÀllsmedborgare som inte rÀds att uttrycka sina stÄndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan Àgnat sig Ät i decennier, har kvinnliga författare sÀllan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgÄngspunkt har jag sökt finna en förstÄelse för hur svensklÀrare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjÀlp av samtalsintervjuer med fyra svensklÀrare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gÀllande synen pÄ litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lÀrarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strÀvar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.