Syftet var att studera vilka likheter och skillnader som finns mellan den historiska synen pÄ kvinnans roll och de nuvarande förvÀntningarna som stÀlls pÄ kvinnor i politiken. BegrÀnsningarna Àr att studera nÄgra utvalda historiska filosofers syn och hur deras synsÀtt kan ha pÄverkat dagens samhÀlle. TvÄ moderna teorier finns med, den feministiska teorin som förklarar varför kvinnor har organiserat sig och betydelsen av detta och hÀrskarteknikerna som visar hur bemötandet av kvinnor kan se ut i politiken. Kvinnliga forskare och politiker har gett sin syn pÄ hur bemötande och synsÀttet pÄ kvinnor kan yttra sig. Resultatet visar att de tidigare filosofernas synsÀtt och vÀrderingar fortfarande Àr aktuella.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Studier har visat att kvinnor har lÀgre sjÀlvkÀnsla och lÀgre förvÀntan pÄ den egna prestationen Àn mÀnnen, trots att fler kvinnor Àn mÀn studerar pÄ högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde sjÀlvkÀnslan och upplevda studieprestationen beroende pÄ mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkÀtundersökning med 86 studenter varav 40 var mÀn och 46 var kvinnor. Fyra mÀtinstrument anvÀndes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mÀtinstrumenten utformades av författaren och mÀtte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser stÀlldes med könsjÀmförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre Àn manliga studenters.

GenusfrĂ„gor Ă€r ett aktuellt Ă€mne som leder till engagemang och vĂ€cker stor uppmĂ€rksamhet sĂ„vĂ€l i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras Ă€ven till stor del inom svensk polis dĂ€r arbete med jĂ€mstĂ€lldhet pĂ„gĂ„r pĂ„ vid front. UtifrĂ„n vĂ„ra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder pĂ„ att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller dĂ„ det gĂ€ller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev dĂ€rför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar pĂ„ liknande observationer som förstĂ€rker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute pĂ„ myndigheterna och i samhĂ€llet.

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige Àr medierna den viktigaste informationskÀllan för att ta till sig information om politik och samhÀllsfrÄgor. Medierna har sÄledes en stor makt över hur mÀnniskor uppfattar samhÀllet och politik. Nyhetsrapporteringen Àr dÀrför viktig inför ett val dÄ vÀljarna ska ta stÀllning och utrycka sina Äsikter i och med att valdagen Àr demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger pÄ att dagens Tv och data spel kan ha en berÀttande struktur som i filmer. Syftet Àr att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktÀrernas funktioner för berÀttelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berÀttande och dÀrför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr vilken funktion fÄr karaktÀrerna för berÀttelsens drivkraft i spelet i jÀmförelse med filmen? Hur Àr berÀttelsen strukturerad i spelet i jÀmförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att anvÀnda mig av Àr narrationsanalytikern Christophen Vogler?s teori om berÀttelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktÀrernas funktioner anvÀnder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktÀrer i dataspel..

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framstÀlls i barn- och ungdomsboken som vÀnder sig frÀmst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 Ärs Älder. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjÀlp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktÀr som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det Àr i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper sÄsom vackra, emotionella, lydiga, osjÀlviska, omtÀnksamma, sÄrbara och pratsamma.

Ett kvasiexperiment genomfördes för att undersöka vem som vÀcker mest empati hos studenter, en kraftigt underviktig eller en kraftigt överviktig kvinna som Àr i en utsatt situation. EnkÀterna innehöll en fiktiv berÀttelse om tre kvinnor och lÀstes av 252 studenter som sedan fick skatta sin empati. Kvinnan var antingen kraftigt underviktig, normalviktig eller kraftigt överviktig. Resultatet visade att bland kvinnliga deltagare fick den kraftigt överviktiga kvinnan mest empati. En förklaring till att kvinnor kÀnner mer för den överviktiga kan vara skönhetsidealet, att de ska vara smala medan det för mÀnnen kanske inte Àr en lika central frÄga.

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framstÀlls i barn- och ungdomsboken som vÀnder sig frÀmst till barn och ungdomar mellan 9 och 12 Ärs Älder. UtifrÄn syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterÀra barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjÀlp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktÀr som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det Àr i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper sÄsom vackra, emotionella, lydiga, osjÀlviska, omtÀnksamma, sÄrbara och pratsamma.

Denna undersökning kan placeras inom ramen för kvinnovetenskaplig forskning. Syftet med undersökningen var att studera sommarolympiaderna frÄn 1984 till 2004 ur ett genusperspektiv. Tonvikten lÄg i hur pressen, i detta fall Hallandsposten, framstÀllde deltagarna beroende pÄ de tÀvlandes könstillhörighet. Studien liknar tidigare forskning som gjorts pÄ sommarolympiader 1948-1980. Genusforskaren Yvonne Hirdmans formler kring olika genusprinciper har anvÀnts i bearbetningen av resultatet.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsstÀllning eftersom det fortfarande Àr mest mÀn som Àr chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen Àr 4 % för kvinnor och 96 % för mÀn (SCB, 2010). Det finns starka skÀl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna Àr ett andrahandsval. NÀr det Àr högkonjunktur och brist pÄ arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krÀvs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000).

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

In this study I compare the donor portraits on wallpaintings in Scanian churches from the 12th and the 15th century and relate them to medieval society.I find that women were equally capable of owning and donating land during the entire period. The image of the ideal woman changed during the 14th century from a married woman to the unreachable mistress of the chivalrous culture and the holy virgin. Women had a natural place beside their husbands in 12th century donor portraits, while single male donors are more frequent in the 15th century. While 12th century donors were supposed to show their position in society by offering plentiful donations directly to God, donors in the 14th century instead strived to present themselves as humble and pious. The individualisation of late medieval society meant that people had to depend on themselves to achieve salvation..

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/Är: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StÄhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.PÄ 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av mÀnnen aktiva pÄ arbetsmarknaden. 35 Ärsenare, 2005, hade situationen förbÀttrats avsevÀrt dÄ var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock Àr det inte lika jÀmstÀllt pÄ de ledande positionerna, dÀr kvinnorna fortfarande Àrunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod Är 2004 endast av 28 %, medanmÀnnen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen mÀn och kvinnor pÄ ledande positioner varierar frÄn bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits nÄgon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men Àven generellt sett pÄ ledande positioner. Kvinnor har dÀremot haft större möjligheterinom andra omrÄden sÄ som vÄrd och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan lÀnge varit tvÄ mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀnniskor beroendepÄ genus förvÀntas hantera situationer som innefattar beslutsfattande.Totalt deltog 28 personer frÄn tre olika arbetsplatser som skattade hurvÀl 25 pÄstÄenden stÀmde in pÄ fyra fiktiva personer som presenteradesmed personbeskrivningar. Dessa beskrivningar skiljde sig Ät genomkön och bekantskap till undersökningsdeltagarna. De kvinnliga fiktivapersonerna uppfattades som mer rationella och intuitiva Àn de manligafiktiva personerna. Undersökningsdeltagarna ansÄg att de fiktivapersonerna med samma genus tenderade att besitta positiva egenskapergÀllande beslutsfattande i större utstrÀckning Àn de fiktiva personernamed motsatt genus. Kvinnliga försöksdeltagare ansÄg att de personersom de beskrevs vara nÀra vÀn med hade en mindre beroendebeslutsstil Àn de som de inte vara nÀra vÀn med, medan det motsattaförhÄllandet rÄdde för mÀn.