Uppsatsen behandlar flickors dataspelande. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka flickors vÀrderingar och attityder kring dataspelande och kring de dataspel de spelar. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i det kvalitativa empiriska perspektivet. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer. De teorier och den tidigare forskning som jag sett varit mest anvÀndbart behandlar attityder och vÀrderingar kring kön, och hur pojkar och flickor förhÄller sig till varandra nÀr de spelar dataspel.

Är det möjligt att skapa en lanseringswebbsida för ett TV-/dataspel som bĂ„de Ă€r anvĂ€ndarvĂ€nlig och lever upp till mĂ„lgruppens förvĂ€ntningar? Med hjĂ€lp av Tommy Sundströms anvĂ€ndbarhetsteori och andra hjĂ€lpmedel ska en fiktiv lanseringssida byggas för att testas pĂ„ en mĂ„lgrupp. Först samlade jag in ett urval av spelwebbsidor som jag sedan begrĂ€nsade till tre. Dessa tre spelsidor analyserade jag utefter anvĂ€ndbarhetsteorin dĂ€r jag granskade typografin, navigationen och hastigheten. FrĂ„n denna analys och med hjĂ€lp av anvĂ€ndbarhetsteorin byggde jag sajten Bravocharlie.

This paper discusses how ten blogs written by librarians talk about using games in the library. What do they talk about and what are their arguments for using games as a learning tool, and what does this say about their views on the library?s role in society?It is examined by using argumentation analysis together with a model for identifying different roles within the library on the blog themselves. By identifying the most important arguments used and placing them within the model, the paper aims to see how the bloggers view the library as a whole and as a part of society.It showed that the reasoning among the librarians varies, but most emphasis was on seeing the library as a meeting space together as an inspirational space, and the use of games can greatly help with that. Especially when viewing the library as a meeting space with room for everyone regardless of their interests..

Syftet med studien Àr att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudlÀggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudlÀggning remedierar filmljudlÀggning. De datainsamlingstekniker som anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna Àr tvÄ dataspelsljudlÀggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudlÀggare. Resultatet visar att det finns mÄnga likheter mellan dataspelsljudlÀggning och filmljudlÀggning. Det som skiljer dem Ät Àr frÀmst tekniken, interaktiviteten och anvÀndandet av dataspelsmotorn.

Syftet med denna studie Àr att skapa en helhetsbild av vilka attityder som finns kring tv- och dataspel som lÀromedel inom gymnasieskolan. UtifrÄn detta sÄ kan man sedan se vart nÄgonstans skolan ligger i denna utveckling. Eleverna och lÀrarna som deltog i denna studie har alla olika inriktningar samt Àmnen dÄ det Àr helhetsbilden som denna studie fokuserar pÄ.Materialet till denna studie Àr en enkÀtundersökning samt djupintervjuer som komplettering. EnkÀtundersökningen fick ett bortfall frÄn 197 till 154 dÄ det var mÄnga elever som inte tog enkÀtundersökningen seriöst men antalet som fyllde i enkÀterna var ÀndÄ bra procentuellt.NÀr det gÀller lÀrarnas attityder sÄ Àr materialet en fokusgrupp som hade olika tv-spels trailers som underlag och fick utifrÄn det diskutera vÀrdet av spelet som lÀromedel. LÀrarna som deltog i undersökningen var frÄn samma arbetslag men hade aldrig tidigare diskuterat tv- och dataspel som lÀromedel under sina möten och hade alla olika Àmnen.Resultatet visar att det finns ett stort intresse av tv- och dataspel.

Arbetet undersöker hur spelare förhÄller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktÀrer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgÄr ifrÄn the Gaze teorin dÀr nÄgot utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat pÄ kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillÀmpas bÄda könen bÄde pÄ karaktÀrerna och betraktaren. Arbetet tar Àven genusstereotyper i Ätanke dÄ dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjÀlp av Ätta par karaktÀrer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som anvÀndes som material för en enkÀtundersökning pÄ internet. I enkÀten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktÀr negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrÄn undersökningen var mÄngtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktÀr kan skifta pÄ grund av karaktÀrens kön, och hur genusstereotyper kan pÄverka vÄran uppfattning..

Denna uppsats handlar om moral och moraliska val i vÀsterlÀndska RPG-dataspel. Uppsatsen granskar hanteringen av moral och moraliska val i tre spel: Baldur?s Gate 2 (Bioware 2000), Fallout 2 (Black Isle Studios 1999) och The Witcher (CD Projekt Red 2007). Förutom den kritiska granskningen finns det Àven med en intervjudel, dÀr nÄgra speldesigners med erfarenhet av att göra spel med moraliska teman och val intervjuas om frÄgor relaterade till moral och moraliska val i spel. Uppsatsen kommer fram till ett antal resultat, bland annat vikten av konsekvenser, vikten av att val skall vara svÄra och svÄrigheten med valfrihet i spel.

Chefsrollen Àr en roll som fortfarande till stor del innehas av mÀn och överensstÀmmer med manliga attribut. Kvinnliga och manliga attribut stÄr ofta i motsatsförhÄllande till varandra. För kvinnliga chefer uppstÄr en rollinkongruens nÀr de övertrÀder sin könsroll genom att bli chefer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer i mansdominerade miljöer upplevde sin situation, hanterade svÄrigheter och hur de sÄg pÄ manliga och kvinnliga egenskaper och pÄ sig sjÀlva som kvinna och chef. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sju kvinnliga chefer och dÀrefter gjordes en induktiv tematisk analys.

Detta Àr ett projekt som diskuterar och framstÀller en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den Àr skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet nÀr det gÀller hur en spelare vill spela sin karaktÀr samtidigt som den Àven ska ge bÀttre respons frÄn NPC:er, just i Àmnet dialoger. Beroende pÄ vad och, framför allt, hur du som spelare sÀger nÄgot ska du fÄ olika kÀnslomÀssiga respons frÄn dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och Àlska dig, med mera, samtidigt som de Àven ska kunna bli rÀdda för dig. Utöver detta har de Àven försetts med individuella minnen som tillÄter dem att komma ihÄg vad du har sagt och hur mÄnga gÄnger du har sagt det, vilket i sin tur tillÄter att du fÄr olika respons ju fler gÄnger du sÀger samma sak..

Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket frÄn klassiska spel ur genren shoot?em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsÀttningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som bestÄr av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sÄdant modernt spel kan se ut..

Olika sorters val utgör en viktig grundkomponent i ett spel. Det hÀr arbetet tar avstamp i self-determination theory, som pÄvisar ett samband mellan valfrihet, inre motivation och inlevelse, och undersöker hur en viss sorts val kan pÄverka spelares inlevelse. Kan större valfrihet medföra större inlevelse i dataspel och kan vissa sorters val skapa olika förutsÀttningar för de tre inlevelsetyperna narrativ-, spatial- och ludisk inlevelse?Studien gjordes genom att sex testpersoner spelade olika versioner av ett spel med olika grader av valfrihet och sedan svarade pÄ en kort intervju. Resultaten skiljde sig dock inte nÀmnvÀrt Ät mellan de olika versionerna.

Detta arbete undersöker hur spelare pÄverkas av olika former av abstrakta belöningar i dataspel för att prestera sÄ bra som möjligt. Förstudier har gjorts för att ta reda pÄ av  vilka  anledningar  spelare  samarbetar  och  hur  samarbete  har  anvÀnts  inom datorspel.  DÀrefter  utfördes  en  undersökning  dÀr  testpersoner  fick  spela  ett  enkelt spel  i  vilket  man  ska  samarbeta  för  att  ta  sig  igenom  en  korridor  med  dörrar  och knappar.  Testdeltagare  delades  in  i  tvÄ  grupper  som  med  olika  metoder  belönades med   poÀng,  antingen  som  en  grupp  eller  individuellt.   SÄsom  undersökningen utfördes Àr underlaget för litet för att man ska kunna komma fram till nÄgra konkreta svar  baserade  pÄ  resultaten  men  de  testomgÄngar  som  utfördes  tyder  pÄ  att  den metod  som  gav  individuella  poÀng  till  spelarna  var  den  bÀsta  med  ett  bÀttre medelresultat. Ett fortsatt arbete skulle behöva vara mer kvalitativt i dess insamlande av data för att svara pÄ frÄgor om spelares motivation..

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

Detta Àr en undersökning med syftet att ta reda pÄ hur kvinnliga hÄrdrocksmusikers situation i hÄrdrocksbranschen ser ut. Hur framstÀlls kvinnliga hÄrdrocksmusiker i hÄrdrockstidningar och hur upplever kvinnliga hÄrdrocksmusiker mediabevakningen av sig sjÀlva och andra kvinnliga musiker i musikbranschen?Jag har samlat information till min undersökning genom studier av hÄrdrockstidningar pÄ internet, litteraturstudier och intervjuer. Detta har jag sedan kopplat ihop med en feministisk teori frÄn 1970-talet som handlar om hur samhÀllet styrs av manliga vÀrderingar och principer. BÄde min undersökning och den tidigare forskning jag redovisat kommer fram till att kvinnliga hÄrdrocksmusiker uppmÀrksammas vÀldigt lite i musiktidningar, och nÀr de vÀl framstÀlls sÄ Àr det ofta stort fokus pÄ deras könstillhörighet och utseende istÀllet för musiken.

Huruvida kusliga fenomen, som psykoanalytikern Sigmund Freud beskrivit, kan anvÀndas för att förmedla kuslighet i realistiskt renderade 3D-modellerade miljöer, skapade till ett fiktivt dataspel, Àr vad som undersökts i detta arbete. Freuds teorier har redogjorts för och Àven kortfattat jÀmförts med relaterade Àmnen. TvÄ bildserier, den ena tÀnkt att vara hemtrevlig och den andra innehÄllande utvalda kusliga fenomen tÀnkta att förmedla kuslighet, renderades av ett 3D-modellerat vardagsrum. Dessa bilder anvÀndes sedan i en kvantitativ enkÀtundersökning som besvarades av 100 personer. Resultatet av undersökningen visade att de utvalda fenomenen lyckats förmedla kuslighet till respondenterna.