Sökresultat:
99 Uppsatser om Hungerrörelsen 1917 - Sida 2 av 7
En storm i ett snapsglas : Slutstriden om det lokala vetot 1917
Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoĂ€ng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjĂ€lp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 Ă„rs stora alkoholförsĂ€ljningsdebatt i andra kammaren, vilken Ă€gde rum den 2 och 9 maj detta Ă„r. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sĂ€llskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Ăven om den samlade nykterhetsrörelsen redan frĂ„n början kunde dra nytta av 1855 Ă„rs försĂ€ljningsförordning, vilken gav kommunerna rĂ€tt att bilda systembolag med monopol pĂ„ brĂ€nnvinsförsĂ€ljningen, ville de radikala nykteristerna gĂ„ ett steg lĂ€ngre och lagstiftningsvĂ€gen genomdriva ett allmĂ€nt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle fĂ„ genomföra egna allmĂ€nna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsĂ€ljningsförbud.EfterröstrĂ€ttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministĂ€ren under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommittĂ©.
Spanska sjukan och svÀlten: en studie av konsekvenserna av regeringens livsmedelspolitik och Spanska sjukans verkningar i norra Sverige Ären 1917-1920
Syftet med detta arbete har varit att studera Spanska sjukan i norra Sverige, samt försöka ta reda pÄ om regeringen fört en livsmedelspolitik under första vÀrldskriget som gjorde att mÀnniskor led av undernÀring, eventuellt svalt. Var det verkligen sÄ att mÀnniskor svalt, kunde detta i sÄ fall ha varit en avgörande faktor till att Spanska sjukan blev sÄ förödande? Jag har i min studie undersökt tre orter nÀrmare: PiteÄ, Arjeplog och SkellefteÄ och hur dessa drabbades av Spanskan mellan Ären 1918- 1920. Genom att analysera dessa orter nÀrmare har jag försökt att ta reda pÄ hur de drabbades och vilka faktorer som haft störst inverkan pÄ Spanskans spridning. NÀr det gÀller regeringens livsmedelspolitik har jag försökt ta reda pÄ vilka konsekvenser den fick.
Konfirmandlitteratur 1920-25
Den hÀr uppsatsen handlar om de 15 konfirmandböckerna som utgavs mellan 1920-25. Vad böckerna innehÄller, hur de Àr strukturerade och vilka referenser/hÀnvisningar som författarna gör. Uppsatsen gÄr ocksÄ igenom 1917 Ärs kyrkohandboks tvÄ konfirmationsgudstjÀnster, deras bakgrund och innehÄll. Slutligen jÀmförs böckernas innehÄll med gudstjÀnstens innehÄll..
BostadsgÄrdar i Landskrona 1917-1937 : fallstudie av kvarteren Gripen, Lyckan och Cykeln 1
Stadens bostadsomrÄden Àr byggda efter olika ideal och de skiljer sig Ät beroende pÄ hur stadsplaner och arkitektur utformades under den tid de Àr byggda. Olika typer av vÀxtmaterial och olika material i markbelÀggningen har anvÀnts i olika tider. Dessa material ger en viss karaktÀr Ät utemiljön kring bostadsomrÄdena.
I min studie tittar jag nÀrmare pÄ vilket vÀxtmaterial och vilka markbelÀggningar som var vanligt förekommande runt bostadsomrÄden i Landskrona mellan 1917-1937. Arbetet bygger pÄ en fallstudie av tre specifika kvarter dÀr jag inventerar befintligt material. Materialen jÀmförs sedan med gamla bilder frÄn trakten men Àven med nya bilder av ett vÀlbevarat omrÄde i Malmö, VÀstra sorgenfri.
Borgerlighetens ideal ? arbetarnas verklighet. : En studie om Stora Tuna barnavÄrdsnÀmnds arbete 1903-1917.
Syftet med denna uppsats har varit att studera hur barnavÄrdsnÀmnden i Stora Tuna verkstÀllde lagstiftningen om uppfostran Ät vanartade och i sedligt avseende försummade barn. För att uppnÄ syftet med studien har barnavÄrdsnÀmndens ledamöter undersökts, lika sÄ de anmÀlda barnen. Vad anmÀldes de för, vilka blev konsekvenserna och vilka var det som stod för anmÀlningarna? Resultaten jÀmförs med tidigare forskning frÄn andra platser. Huvudsakligen har protokoll frÄn barnavÄrdsnÀmndens sammantrÀden mellan 1903 och 1917 anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet visar att en klar majoritet av nÀmndens ledamöter representerade medelklassen eller överklassen, endast ett fÄtal kom frÄn arbetarklassen.
PÄ klasskampens vÀg : Tidningen Gruvarbetarens instÀllning till strategier och mÄl för arbetarrörelsens fackliga och politiska kamp 1917-1925
Abstract: The aim of this study is to investigate the attitudes towards the labour movement?s strategies, goals and organisational issues in Swedish Miners? Union?s (Gruvindustriarbetareförbundet, hereafter Gruv) paper, Gruvarbetaren 1917-1925.The theoretical starting point is Engels? view on the class state. This perspective turns the question of socialism and the way to get there into an issue of working class power over the state. Another theoretical perspective is the partition of the labour movement into a trade-unionistic branch, seeing unions as financial organisations of interest, and a pro-state one, considering unions as political organisations.During the period investigated Gruvarbetaren was quite radical and advocated a firm class struggle strategy towards employers. Since these were considered unreliable, class struggle was seen as the only way to better the conditions for the working class.
"Skit i frid" : Förmedla budskap genom broderi
Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.
Den sanna kyrkans röst : SjÀlvförstÄelse och reformstrÀvanden inom Svenska Kyrkoförbundet 1911-1917
The purpose of this study was to gain greater knowledge of how preschool teachers and children using an experimental- and activity box in biology. To find this out, I have used the participant observation method and semi-structured interviews since my study is qualitative. The result of the work led to a greater understanding of the biologybox. It was shown that preschool teachers' involvement is very important for children and that the biologybox contained good and inspiring materials. Although educators desired that there was more material to choose from as well as the usage time of the biologybox should be longer than 3 weeks..
Husmodern 1917-1988 :  En studie av en tidskrifts innehÄllsmÀssiga förÀndring kopplat till rÄdande samhÀllskontexter angÄende kvinnorollen & genusperspektiv
Detta arbete syftar till att undersöka den numera nedlagda tidskriften Husmoderns innehÄllsmÀssiga utveckling frÄn första numret 1917 till sista numret 1988. Vad vi har tittat specifikt pÄ Àr hur skildringen av kvinnan i text och bild förÀndrades frÄn decennium till decennium och dÀrigenom hur ?idealkvinnan? framstÀlldes i en viss tidsperiod. Detta har genomgÄende relaterats till den rÄdande tidsandan och samhÀllsklimatet, hur representationen av kvinnan sÄg ut vid en viss tidpunkt och hur Husmodern eventuellt pÄverkades av allehanda förÀndringar ute i samhÀllet som pÄ ett eller annat vis inverkade pÄ kvinnans sociala stÀllning. Genom nÀrlÀsning av de utvalda texterna har vi anvÀnt oss av en kvalitativ text och bildanalys. Detta för att urskilja vissa sprÄkliga sÀrdrag och uttryck i hur kvinnan beskrivs och skildras i ett visst decennium. Husmodern riktade sig till medelklassens husmor i staden.
Historiemedvetande : En studie av lÀroböckers syn pÄ Sovjetunionen över tid
Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika lÀroböcker i historia utgivna under en 50-Ärsperiod, se om det kunde finnas nÄgon förskjutning över tid nÀr det gÀller hur lÀroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan Ären 1917-1953.Till min hjÀlp att undersöka denna frÄgestÀllning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning anvÀnt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De lÀroböcker som jag har anvÀnt mig av i studien har varit fyra stycken lÀroböcker med inriktning pÄ gymnasieskolan och dÄ framförallt de humanistiska och samhÀllsvetenskapliga linjerna eller programmen. De lÀroböcker som studerats Àr utgivna med ungefÀr 15 Ärs mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur lÀroböcker har valt att fokusera pÄ eller presentera en specifik historisk hÀndelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan Ären 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat Àr att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero pÄ flera olika och ting sÄsom den nya forskningen som tidigare inte varit kÀnd för lÀroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lÀrböckerna kan bland annat bero pÄ att forskare sedan Sovjetunionens fall har fÄtt tillgÄng till arkiv som tidigare var stÀngda för fristÄende forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lÀttare att tolka hÀndelser och företeelser som ligger i ens omvÀrld, nÀr tiden ger en lite distans till hÀndelserna och det geografiska omrÄdet som ligger i blickfÄnget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska nÀromrÄde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..
Ordet - tidernas sprÄk i svenska Bibeln
Hur kan man studera svenska sprÄkets utveckling frÄn renÀssansen fram till vÄra dagar? En metod Àr att utgÄ frÄn en text, vars innehÄll Àr oförÀndrat men vars sprÄkliga form har förÀndrats genom tiderna vid ett antal översÀttningar. Finns det dÄ nÄgon sÄdan text?
Bibeln Àr enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sÄdan stÄende över tiden. Detta innebÀr att man vid översÀttning av bibeln koncentrerat sig pÄ att bevara textens mening och budskap.
Psykosocial arbetsmiljo? och psykologiskt va?lbefinnande inom servicebranschen
Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.
"Na?r revolutionen kommer ma?ste man la?gga ifra?n sig gitarren och ta upp geva?ret? Om Chilekommitte?ns arbete under 1973-1991 utifra?n Chilebulletinen
1960-talet a?r nog den tid som ma?nga fo?rknippar med solidaritetsro?relsers uppkomst, framfo?r allt de fo?renade FNL-gruppernas. Syftet med denna uppsatsen har dock varit att fo?rso?ka bidra med kunskap till ett tidigare relativt outforskat omra?de, na?mligen solidaritetsro?relser under 1970- och 1980-talen i Sverige. Vilka mobiliseringsstrategier anva?nde sig solidaritetsro?relser av fo?r att va?cka engagemang bland ma?nniskor och pa? sa? sa?tt attrahera nya medlemmar? Fokus fo?r denna underso?kning har legat pa? Chilekommitte?n, som var verksam i Sverige mellan 1971-1991, och som huvudsakligen arbetade mot milita?rregimen i Chile tillsammans med den chilenska motsta?ndsro?relsen.
MÄlstyrning - motiverande efter ett outsourcingbeslut? : En jÀmförelse av mÄlstyrningens effekter pÄ de anstÀllda efter beslut om neddragning respektive nedlÀggning
Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.
Ett hÄllbart val för premiepensionen - En studie av miljö/etiskt mÀrkta fonder i premiepensionssystemet
I uppsatsen undersöks hur 11 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har presterat i jÀmfö-relse med 17 konventionella fonder i det svenska premiepensionsutbudet genom tillÀmpning av utvalda finansiella prestationsmÄtt. Detta med anledning av att miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har haft en stor framvÀxt under det senaste decenniet och det finns dÀrför en efterfrÄ-gan av att klargöra ifall en pensionssparare behöver göra avkall pÄ den finansiella avkastningen vid val av miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder. En jÀmförelse av det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har Àven gjorts för att undersöka skillnaden av att vara en aktiv respektive passiv premiepensionssparare dÄ antalet som inte gör ett aktivt val Àr omkring 50 procent. Resultatet visar ingen statistisk signifikant skillnad med avseende pÄ den riskjusterade avkastningen mellan fonder som Àr miljö och/eller etiskt mÀrkta och fonder som inte tar hÀnsyn till dessa kriterier vilket överensstÀmmer med tidigare forskning. I jÀmfö-relsen mellan det statliga förvalsalternativet och 10 globala miljö och/eller etiskt mÀrkta fonder har det förstnÀmnda presterat pÄ en hög nivÄ..