Design beskrivs ofta som form och funktion med utgångspunkt i givna förutsättningar. Jag benämner dessa förutsättningar begränsningar som ger ett motstånd. En parallell till matlagning kan dras för att beskriva designprocessen. Råvarorna är det givna materialet som av kocken med hjälp av kokkärl och verktyg kombinerar ihop till en rätt. Resultatet är förhoppningsvis men inte alltid gott däremot ofta överraskande.

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.    Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT?Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?     I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri.

 The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them. The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools. The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

Människan som är i behov av vårdande inom omvårdnad behöver pedagogiskt lärande i form av stöd från sjuksköterskan inför de frågor och utmaningar de ställs inför. Hur pedagogiskt lärande utformas i olika vårdsituationer är ännu inte tillräckligt vetenskapligt utforskat, vilket gör att det är viktigt att kartlägga problematiken kring bristen på pedagogiskt lärande i omvårdnad. Syftet var att identifiera vad pedagogiskt lärande är inom omvårdnad. Metoden som använts är en litteraturstudie med 8 vetenskapliga artiklar som lades till grund för resultatet. Resultatet visade sex olika underteman; pedagogiska brister, pedagogisk innovation, sjuksköterskan, patientens livsvärld, pedagogisk ömsesidighet samt pedagogisk omvårdnad och som bildade huvudtemat ?Med andras ögon?.

Hur hundars beteende påverkas av kastration är till stor del oklart men antalet kastrerade hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration är beteendeproblem som ägaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förändras efter kastration och om detta korrelerar till förändringar i beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur hundar påverkas av kastration. I det här examensarbetet studerades sju tikar och tre hanhundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkäter till hundarnas ägare. Kortisol är ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet är i hög utsträckning inblandat i det psykiska välbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som används som en markör på hur koncentrerad urinen i provet är. I arbetet redovisas därför kvoterna mellan hormon- och kreatininkoncentrationer. Tikarna hade signifikant lägre kortisolnivåer efter kastrationen än före.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Hundar har genom historien anpassat sig till ett liv med människan och har idag en viktig roll i vårt samhälle, både som arbetsredskap och sällskapsdjur. Ett starkt band har bildats mellan människa och hund, generellt sett starkare än med våra andra husdjur. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka egenskaper hos hunden som gjort att den kommit så nära människan och hur de har uppkommit. Studier pekar på att hundar har en stor kognitiv förmåga, de har en förståelse för mänskligt beteende och kan tolka sociala signaler. De här egenskaperna kan vara en anledning till att hunden fått en så stor roll i samhället. Studier stödjer teorin om att detta antagligen uppkom under domesticeringen.

Stress kan definieras på många olika vis. En del författare beskriver det som förändringar i biologiska funktioner. Andra författare beskriver det som påverkan från miljön som överbelastar individens kontrollsystem och minskar dess ?fitness?, eller uppenbart kan komma att göra det. När djur utsätts för en potentiellt hotfull situation startar en mängd olika reaktioner som kan fungera som en indikator på djurs rädsla.

Syftet med den här rapporten är att belysa hur polisens träning av tjänstehundar. Mitt intresse till denna rapport väcktes under min första praktik då jag fick möjlighet att vara med en hundförare några pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar träningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband är accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan något alls enligt Lennart Wetterholm som är före detta militär med stor erfarenhet av tjänstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende på ett visst sätt medan andra jag intervjuat vill lösa det på ett helt annat sätt.

Intestinal lymfangiektasi (IL) är en ovanlig gastrointestinal sjukdom som karaktäriseras av patologisk dilatation av tarmens lymfkärl. Sjukdomen drabbar både hundar och människor men behandlingen divergerar inom human- respektive veterinärmedicinen. Etiologin är ännu inte fullständigt belyst. Sannolikt finns ärftliga komponenter och gener essentiella för lymfangiogenes har isolerats. Patogenesen är relativt väl undersökt och behandlingen syftar till att reducera förlusten av plasmaproteiner.

Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning.

Hunden och människan har levt med varandra i ca 15 000 år och vår relation har ständigt utvecklats. Det finns mycket forskning som bevisar de positiva hälsoeffekter som hundar har på människor, men vad betyder vår relation för hunden? Vad får den ut av det hela? Syftet med denna rapport är att beskriva hur hundar tolkar vår icke-verbala kommunikation, hur mycket den förstår och påverkas av vår sinnesstämning, vad ägaren betyder för hunden och vad vi som hundägare kan göra praktiskt för att påverka hunden positivt. Hundar har ett naturligt sätt att förstå våra signaler, hur subtila eller tydliga de må vara, pekningar som blickar. Hundar kan urskilja detaljer i vårt ansiktsuttryck och förstå när vi är glada och föredra den känslan över när vi är neutrala, äcklade eller rädda. De reagerar t ex på ett specifikt sätt när vi gråter, men i dagsläget är det svårt att säga vad det är hunden reagerar på.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta.