BakgrundStroke drabbas man av då hjärnans blodförsörjning blockeras. Följderna till detta blir syrebrist i det drabbade området och i värsta fall dör hjärncellerna i det skadade området.Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. Cirka 40 procent avalla som drabbas av stroke blir lidande av afasi som är en språkstörning och kan påverka språkförståelsen och talförmågan eller i värsta fall både två.SyfteSyftet med studien var att belysa faktorer som påverkar kommunikation mellan vårdgivaren och patienten med afasi till följd av stroke.MetodI studien utfördes en litteraturstudie för att kunna besvara studiens syfte.Litteratursökningen genomfördes i databasen PubMed och CINAHL. En manuell sökning genomfördes i studien också och totalt baseras resultatet på sammanlagt i 15 vetenskapliga artiklar.ResultatStudierna enades om att kommunikationen underlättades med en god relation som grundenför en vård av kvalité. Med detta menar de på att relationen skulle basera på jämlikhet, tillitoch respekt mellan parterna.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha Humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

Varje år drabbas cirka 12000 personer i Sverige av afasi. Den vanligaste orsaken är stroke det vill säga hjärnblödning eller hjärninfarkt. Skadan vid afasi är lokaliserad till de områden i hjärnan som styr språkfunktionerna, vilket ger upphov till tal- läs- och skrivsvårigheter. Oförmåga att förmedla sig verbalt resulterar ofta i ängslan och frustration från patientens sida. Svårigheter att kommunicera med patienten medför problematik i omvårdnadssituationer och vårdpersonal upplever att de står handfallna i mötet med patienten som har afasi då de inte förstår vad patienten vill förmedla.

Titel: ?Man måste vara välformulerad, ha Humor eller vara briljant? - En kvalitativ studie om hur organisationer applicerar och tar till sig idén om sociala medierFörfattare: Sara Hägge och Sara ÅhmanKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Magnus FredrikssonSidantal: 38 sidor inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att undersöka hur organisationer applicerar grundreceptet för sociala medier i sin verksamhet samt hur översättningen påverkas av olika organisationsfaktorer.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Nio kvalitativa respondentintervjuer samt tre kvalitativa expertintervjuerHuvudresultat: Denna studie har med hjälp av översättningsteorin undersökt hur organisationer inom marknad, civilsamhälle och stat arbetar med sociala medier. Studien visar att översättning sker olika beroende på de resurser organisationerna avsatt för att arbeta med kanalerna samt hur prioriterade sociala medier är. Andra faktorer som påverkat översättningsprocessen är translatorns intresse, utbildning och erfarenhet.

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en biståndsorganisation använder sig av retoriska grepp för att övertyga sina mottagare genom kampanjfilmer. Den här studien är relevant för att kunna förstå hur biståndsorganisationer påverkar mottagarna av kampanjfilmer. I den här studien har Unicef Sverige varit studieobjektet och de är en av Sveriges största biståndsorganisationer och en organisation som regelbundet visas i media.De teorier som är relevanta i den här studien är retorik och retoriska inriktningar på exempelvismarknadsretorik och visuell retorik. Huvudfrågeställningen i studien är att se på vilket sätt Unicef Sverige använder sig av retorik i sina kampanjfilmer för att övertyga människor att bli givare. Delfrågor i studien är att undersöka, vilka är de marknadsretoriska begrepp och medel som Unicef Sverige använder i kampanjfilmer för att övertyga sina mottagare samt på vilka sätt använder sig Unicef Sverige av visuell retorik i sina kampanjfilmer.I studien har två kvalitativa innehållsanalyser utförts på tre till fem filmer i utvalda filmkategorier.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Sammanfattning Näthat och nätmobbning är ett utbrett problem på internet som fått mycket medial uppmärksamhet de senaste åren. Många gånger görs också kopplingar mellan anonymiteten på internet och förekomsten av näthat och nätmobbning. Denna studie avser att undersöka hur och i vilken utsträckning möjligheten att kommentera anonymt på internet påverkar svenskars språkbruk. I studien undersöks även ifall det finns skillnader mellan de olika ämnen som diskuteras samt skillnader mellan män och kvinnors språkbruk på internet. Studien bygger på hypoteser som är formulerade utefter tidigare forskning och lyder: Anonymitet bidrar till en hårdare ton och språkbruk när det skrivs kommentarer på internet. Ämnet som kommenteras har en stor påverkan på hur språkbruket uttrycker sig och att män tenderar att använda ett mer negativt och aggressivt språkbruk än kvinnor. För att mäta svenskars språkbruk på internet har innehållsanalys använts som metod. Olika variabler har valts ut och ett kod schema har strukturerats.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro.

Titel: Vem är herren på täppan? ? En kvalitativ innehållsanalys av den svenska bloggsfärenFörfattare: Sandra Divinyi och Cecilia NiklassonHandledare: Annika BergströmKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig bild av hur den svenska bloggsfären ser ut i fråga om vem som bloggar och vad man bloggar om. Syftet är också att undersöka om man kan tillämpa nyhetsvärderings?principer på bloggen.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Analysen genomfördes på de främsta bloggarna på Bloggportalen.se. Den ena delen av analysen syftar till att undersöka vilka ämnen de 20 flitigast lästa bloggarna berör samt vem som ligger bakom dessa.

Uppsatsens syfte är att studera hur interaktionen, d.v.s. deltagarnas kommunikativa samspel, fungerar i ett chattsamtal. För att kunna göra det används samtalsanalytiska metoder. Jag utgår i undersökningen från att samtalet är ett vardagligt flerpersonssamtal.Materialet är ett autentiskt samtal från en mindre hemsida där deltagarna (16?40 år) har gemensamma intressen i form av alternativa musik- och klädstilar eller rollspel.Inledningsvis har materialet studerats så förutsättningslöst som möjligt (s.k.

Bakgrund: I den litteratur som behandlar projektteam finns det en uppsjö av olika komponenter som tros påverka hur ett projektteam kommer att prestera, det vill säga om det kommer att bli framgångsrikt eller ej. Det finns dels de författare som hävdar att det är projektteamets design som är avgörande för hur projektarbetet kommer att fortlöpa, dels de författare som ger coachingen en avgörande betydelse för projektteamets framgång. Syfte: Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om hur de två faktorerna design och coaching medverkar till att ett projektteam når framgång. Avgränsningar: Vi har valt att företrädesvis presentera vårt material utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv och har således inte anammat ett huvudsakligt psykologiskt angreppssätt som även det kan vara passande på en uppsats av detta slag. Vidare, har vi även valt att inte behandla de kulturella aspekter som rör internationella projektteam.

David LaChapelle gör bilder som ofta är ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta föreställer mer eller mindre avklädda kvinnor och män i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgångspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hävda att även männen är utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framställningen av kvinnligt och manligt är själva grunden för denna uppsats.