The purpose of this essay is to analyse and evaluate human relations within organisations in purpose to achieve higher productivity. Both research objects gained interest in this essay due to how their own result should be effected and their own values but the writers also detected a little curiosity on how the competition handled these questions. The essay have progressed in the following steps: first the authors have tried to find a problem definition and a scientific ground to work from. After that an extensive literature study were done to be followed by an mapping of apparition on the human relations on Scania motorverkstads logistics department and Volvo Logistics by interviews of the people in charge in these organisations. To see whether there was a unanimous line of thoughts between the management and the employees the authors made questionnaires to the different department.

In my study I have participated at the Fifth Dimension / Active Worlds site in Villa Gymnastiken in Ronneby, where I have worked both as an assistant to the project leader and as a researcher, but also as a participant together with the children. The children are working in a virtual world called Femtedim, created in a internet-based program named Active Worlds Education Universe. The Femtedim-world are bridging together two physical worlds in Ronneby and Copenhagen. My main focus is on an intervention that occurred in the 12th of March when the research-team in Copenhagen, which runs the project in Denmark, decided to create a new challenge for the children since some of them started to get bored. They added gravitation to the Femtedim-world, which lead to a few different reactions among the children. Most of the children didn´t like it and were very hostile towards the idea that they would not be able to fly around freely in the Femtedim-world.

This paper was part of the ongoing cooperation between the Swedish Civil Aviation Authority and the Department of Psychology at Lund University. The purpose of this study was to develop a self-report measure regarding human factors, for the air traffic controllers to fill out before they start their working shift. This in order to aid the team leaders in their judgment regarding the air traffic controller's ability to perform at the right safety level. The self-report measure would also serve as an aid for the air traffic controllers who have a responsibility regarding their own performance. If successful this self-report measure would make it easier for the air traffic controllers to be alert regarding certain factors that can have a large impact on their performance.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

As a hibernating species, the brown bear spend most of the winter months in a den as astrategy to avoid unfavorable conditions. The denning period is a vulnerable time for bears,making them unable to flee disturbances without losing valuable amounts of energy. Brownbears' wariness of humans and avoidance of anthropogenic disturbance often steer denningbears away from human infrastructure, and bears thereby avoid possible disturbance and itsassociated energetic costs. This study was carried out to test the hypothesis that bearsdenning closer to infrastructure select more covered den sites to compensate for the closedistance. Dens from 32 individuals were visited and analyzed in terms of sighting distance(a measurement for den horizontal cover) and habitat ruggedness, in relation to distances toinfrastructure.

This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential.

Efter att FN:s konferens om hållbar utveckling genomfördes i Rio 1992, stod det klart att utbildningsväsendet har en viktig roll i att skapa nya traditioner kring utbildning för hållbar utveckling, då det i nuläget inte existerar någon sådan. Problematiken bottnar i att ämnet hållbar utveckling anses vara relativt komplext och brett, vilket medför svårigheter för lärare och förskollärare att hitta en allmän och övergripande balans. Att det dessutom finns lite forsking kring utbildning för hållbar utveckling för de yngre barnen visar på problematiken ytterligare.De resultat som har framkommit i analysen är att den miljömässiga dimensionen med återvinning som tema, är det innehåll som är mest framträdande och synlig i fyra av fem barnböcker. Då de tre dimensionerna inte uttalas i barnböckerna har dessa fått läsas fram mellan raderna och resultatet blev att den sociala dimensionen är ständigt närvarande och har en övergripande roll i samtliga barnböcker. Den sociala dimensionen gestaltas i barnböckerna via solidaritet, tillit, samarbete, ansvar och uppfostran mfl.Denna studie ämnar att undersöka hur de tre dimensionerna inom hållbar utveckling förhåller sig till fem utvalda barnböcker.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.