Sök:

Sökresultat:

343 Uppsatser om Humörsberoende minne - Sida 6 av 23

Implementering av RS232-protokoll

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur man skapar en lÀnk mellan en dator och ett minne via en dators serieport. Ett RS232-protokoll anvÀnds för att upprÀtthÄlla den hÀr lÀnken. För att ta hand om minnet samt upprÀtthÄlla kommunikationen med datorn har en FPGA programmerats. Intel hex8 formatet anvÀnds för datan. Ett program för Windows 98 skapades ocksÄ.

AnsiktsigenkÀnning inom Wechsler Memory Scales - pÄverkas prestation av kön och etnicitet?

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhÄllanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende pÄ fenomen som sedan tidigare Àr kÀnda kring ansiktsigenkÀnning. Med hjÀlp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för Älder och utbildning. Slutsatsen Àr att varken kön eller etnicitet har nÄgon avgörande pÄverkan pÄ testresultatet och de behöver dÀrför inte sÀrskilt beaktas nÀr personer liknande de som ingÄr i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges pÄ fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige..

IntrÄngsdetekteringssystem : En jÀmförelse mellan Snort och Suricata

Arbetets syfte Àr att jÀmföra intrÄngsdetekteringssystemen Snort och Suricata för att ge en uppfattning om vilken av applikationerna som lÀmpar sig att implementeras hos en internetleverantör för att upptÀcka attacker och öka sÀkerheten pÄ nÀtverket. JÀmförelsen utförs med hÀnseende till antal upptÀckta attacker, prestanda, implementeringstid, antal konfigurationsfiler samt vilka operativsystem de finns tillgÀngliga pÄ.Resultatet visar att Suricata med sitt stöd för att anvÀnda signaturer skapade för Snort upptÀcker fler attacker Àn Snort. Snort dÀremot gÄr bÄde smidigare och snabbare att implementera. PrestandamÀssigt sÄ visar Suricata bÀst resultat, genom att anvÀnda sig av flera kÀrnor och mindre minne..

Effekter av en pedagogiskt förbÀttrad vr-simulator för ortopedisk kirurgi. : Experimentell validering av lÀrande, minne och hÄgkomst under och efter kirurgisk simulatortrÀning

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan ocksÄ förbÀttra och förstÀrka viktig information för den som trÀnar. Inom medicinsk simulatorutveckling Àr strÀvan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus pÄ de tvÄ förbisedda omrÄdena pedagogisk förstÀrkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstÀrkande hjÀlplinjer) under trÀning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhÄllna resultaten sattes ocksÄ i relation till deltagarnas spatiala förmÄga.24 lÀkarstudenter genomgick en timmes introduktion och trÀning följt av eftertest bÄde direkt efter trÀning och en respektive tvÄ veckor efter trÀning.

MinnesvÀskor och Per-Albintorp : En jÀmförande studie över Norrbottens museums och Jamtlis sÀtt att samarbeta med ÀldrevÄrden

Denna uppsats handlar om hur tvÄ lÀnsmuseer samarbetar med ÀldrevÄrden. Anledningen till att jag valde detta Àmne var att jag upplever att Àldre personer och Àldreboenden sÀllan diskuteras i litteraturen och undervisningen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur samarbetet mellan ÀldrevÄrden och respektive museum ser ut samt att pÄ ett mer teoretiskt plan undersöka vilka minnen som stimuleras och hur man kan koppla teman och föremÄl till Performance theory. Mina frÄgestÀllningar överensstÀmmer med syftet, de handlar alltsÄ om hur samarbetet ser ut, vilka minnen museerna vill stimulera och hur man kan koppla teman och föremÄl till performance theory. Mina teoretiska utgÄngspunkter har sÄledes varit performance theory, teorier om personligt och kollektivt minne samt reminiscensmetoden.

Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? - Markbygdens mjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter

Major changes within the agricultural politics today have forced the dairy production to scaleup, in order to compete on a global market. This has resulted in a reduction in the number ofsmaller dairy farms in Sweden, from about 40000 to just over 4000 over the last 30 years. Thepurpose of this study Svenska mjölkbönder, snart ett minne blott? ? Markbygdensmjölkbönder i tankar om mjölkproduktionens nuvarande situation och framtidsutsikter, is topresent the opinions of dairy farmers in Sweden, regarding the Swedish dairy industry and therelation to their own dairy production. A secondary purpose is to problematize how theconsequences of pastures and cultural landscapes influences human society as dairy farms andgrazing animals are becoming fewer.

Bilden som sprÄk och verktyg

I detta arbete fokuseras förhÄllandet mellan bilder och sprÄk. Litteraturstudien behandlar vad en bild Àr, bildÀmnets historik, bild och inlÀrningsstilar. HÀr belyses hur bilden pÄverkar vÄrt minne och vÄr förmÄga att förstÄ omvÀrlden. Möjligheter och svÄrigheter i arbetet med bilder lyfts ocksÄ fram. Vidare redovisas resultatet frÄn observationer gjorda i Är 1-3 och i Är 7-8.

Det som inte behövs? : Arkitektoniska strukturer i landskap sprungna ur minnen

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser Àr personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstÀrka sÄvÀl minnet av platsen men Àven platsen med hjÀlp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala sÄvÀl som regionala generatore? Projektet undersöker ocksÄ vidare om objekten skall ge betraktaren bÄde ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig dÀrifrÄn, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Den röda linjen : En psykoanalytisk och feministisk undersökning av Gillian Dysons konstverk Sine

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. UpplĂ€gget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som stĂ„r att finna i verket. Till skillnad frĂ„n konstnĂ€rens beskrivning av verket som ett minne frĂ„n sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om sĂ„vĂ€l Dysons som andra kvinnliga konstnĂ€rers roll i konstvĂ€rlden. Även anvĂ€ndandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

Att minnas mer och bÀttre - effekten av genomförande av strukturerad sjÀlv-intervju (SSI) pÄ barns vittnesmÄl

SjÀlvinterjuformulÀr administrerade kort efter en hÀndelsehar visats ge god effekt pÄ vittnens minnen. I denna studie undersöks hurstor effekt anvÀndandet av sjÀlvintervjuformulÀret SSI (strukturerad sjÀlvintervju)har pÄ barns minne, samt vilka förklaringar som kan ligga bakomeffekten av SSI. Data frÄn en tidigare studie - dÀr barn i Äldrarna 11-12 Ärdeltog i ett experiment - kodades och analyserades med hjÀlp avvariansanalys. Resultatet visade att deltagare som genomfört SSI mindesstörre mÀngd information totalt, med samma korrekthetskvot. Nytillkommeninformation hade lÀgre korrekthetskvot Àn repeterad, men bör ÀndÄ tas ibeaktande dÄ andelen var hög.

Kvinnor minns ansikten bÀttre Àn mÀn

Att kÀnna igen och komma ihÄg andras ansikten Àr en viktig förmÄga hos mÀnniskan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihÄg fler ansikten Àn mÀn och sÀrskilt bra Àr kvinnor pÄ att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om priming av kön skulle pÄverka mÀns och kvinnors ansiktsigenkÀnningsförmÄga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 mÀn) mellan 18 och 19 Är och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bÀttre nÀr det gÀllde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd Ät tidigare forskning samt upphov till nya frÄgestÀllningar, som till exempel om skillnaderna Àr Äldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?.

VÀggfÀrgs inverkan pÄ affekt, fÀrgupplevelse och minnesprestation.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk vÀggfÀrg hade nÄgon inverkan pÄ affekt och minnesprestation samt hur vÀggfÀrgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (fÀrg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes dÀr 34 försökspersoner (20 mÀn och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblÄ vÀggfÀrgen skattades som ljusare och skrikigare, jÀmfört med den mörkgrÄ vÀggfÀrgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader pÄvisades och inga signifikanta effekter av vÀggfÀrg pÄ affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna ÄterhÀmtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..

Vilka förestÀllningar har pedagoger kring dyslexi?

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en grundligare kunskap om berÀttande. I uppsatsen kan man lÀsa om vad författare anser om berÀttandets betydelse, medias pÄverkan pÄ fantasin och vilka skyldigheter pedagoger har. Jag har Àven intervjuat tre pedagoger, frÄn förskolan och skolans yngre Är. Pedagogerna har givit en förstÄelse om hur berÀttande kan anvÀndas i praktiken och vilken betydelse de anser att berÀttande har för barnen. Jag har kommit fram till att berÀttande anvÀnds i alla dess former ute i de verksamheter jag har besökt och Àr uppskattat frÄn bÄde lÀrare och barn.

HjÀrnan visar vÀgen

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sÀtter den mÀnskliga hjÀrnan i centrum. BerÀttade som metod i historieundervisningen presenteras nÀrmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att vÀva samman neurovetenskapens omrÄde med historiedidaktikens fÀlt. Metoden för uppsatsen bygger i första hand pÄ insamlad fakta frÄn olika forskningsomrÄden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger pÄ en diskussion som sammanstÀller forskningen och ger förslag pÄ hur forskning kring hjÀrnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet..

Minnet av Amerika : -en studie av emigrationen pÄ 1920-talet utifrÄn sju livsberÀttelser

Den hÀr uppsatsen studerar 1920-talets emigration frÄn Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberÀttelser berÀttar om sina erfarenheter av emigrationen.FrÄgorna som stÀlls rör hur emigranterna minns och berÀttar om sina liv i sina livsberÀttelser. Vad Àr viktigt för dem att berÀtta? Vilka hÀndelser Àr viktiga?De olika berÀttelserna stÀlls Àven mot varandra för att jÀmföra om de berÀttar pÄ liknande sÀtt eller om berÀttelserna skiljer sig Ät. Hur berÀttar mÀnniskor om sina liv? Finns det ett speciellt sÀtt att berÀtta om emigrationen? Vad Àr specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->