Detta är ett examensarbete på 20 högskolepoäng som utförts hos uppdragsgivaren Permobil Design AB. Arbetet är en avslutning på ingenjörsutbildningen Industriell Design 120 poäng vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har bedrivits individuellt med mål att ta fram ett helt nytt koncept för Permobil att jobba vidare med. Projektet har utförts på uppdrag av Permobil Design AB, Timrå. Företaget är ledande inom tillverkning och utveckling av eldrivna rullstolar och de flesta förknippar idag Permobil som en benämning på en elrullstol och inte ett märke.

Det svenska A-D härdighetssystemet för perenner har varit i bruk under många år i Sverige men dess användning är inte så utbredd som önskat. Härdighetssystemet togs ursprungligen fram av svenska perennodlare. Därefter vidareutvecklades de från tre till fyra härdighetskategorier. 2012 skrevs ett examensarbete kring perenners härdighet av Fredrika Eklund. I Eklunds arbete gjordes en utredning av det svenska härdighetssystemet för perenner samt inledande förslag på vidareutveckling av systemet med hjälp av underkategorier.

Att bestämma hur många enheter som skall köpas eller tillverkas varje gång är ett klassiskt problem inom material- och produktionsstyrning. Wasabröd i Filipstad, som är världens största producent av knäckebröd, är inget undantag. Problemet är att det idag inte finns något verktyg för att bestämma optimala serielängder eller som bestämmer i vilken ordning de olika produkterna som tillverkas i samma produktionsutrustning ska följa. Syftet med examensarbetet är därför att ur ett ekonomiskt perspektiv skapa dessa verktyg. Dessutom skall de nuvarande nivåerna av produkter i arbete ifrågasättas och nya nivåer rekommenderas.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Alkohol och droger medför på många sätt problem i samhället. Det innebär stora kostnader ekonomiskt, men framförallt kommer människor till skada både direkt och indirekt av dess följder. Det finns anledning att utforska olika områden för att få ett brett perspektiv på vilka orsaker som kan leda människor till missbruk.Musik är något mycket positivt i många människors liv, men det kan också finnas negativa förebilder i form av artister som förespråkar liberala attityder till droger och alkohol. Syftet med undersökningen har varit att under¬söka om det går att se kopplingar mellan musikstilar och ungdomars syn på droger och alkohol? Mina frågeställningar är: 1.

På grund av stora resistensproblem måste användningen av antibiotika i världen minska. För att kunna genomföra detta måste alternativa preparat börja användas. I detta arbete görs en utvärdering av fyra topikalt administrerade preparat som används vid behandling av infekterade sår. De preparat som utvärderas är honung, jod, hydrofoba förband (Sorbact) och polyhexametylenbiguanid (PHMB). Utifrån de fakta och studier som finns tillgängliga i dagsläget görs en utvärdering av preparaten utifrån deras effekt, hur toxiska de är och om de selekterar för resistens hos bakterier. Med hänsyn till detta ges svar på frågan huruvida dessa preparat är lämpliga substitut till antibiotika vid behandling av sårinfektioner. Vid sammanställning av studierna kunde det konstateras att tre av preparaten hade en baktericid effekt in vitro.

Idag hittas både höga kultur- och naturvärden inom områden som har lämnats mer orörda av det industrialiserade skogsbruket än andra och där andelen gammal skog med döda träd och lågor därför är högre (Ericsson 2001). En stor andel områden som tidigare ansetts vara urskog eller orörda av människan, har på senare tid istället visat sig vara starkt påverkade av mänsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, är ett sådant område. Syftet med min fältinventering i området var att registrera kulturspår både av samiskt ursprung och av det industriella skogsbruket. Jag ville ta reda på hur mycket spår som egentligen fanns i området och vad de kunde berätta om områdets skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag källmaterial i form av bland annat beståndsbeskrivningar från början av 1900-talet och framåt för att få en bild över hur området har förändrats under de senaste 100 åren.

Orenat avloppsvatten orsakar övergödning och syrebrist i vattendrag. Sedan några årtionden tillbaka finns det krav på att avloppsvatten från svenska hushåll och industrier ska renas innan det leds till recipienten. Luftade dammar är lämpliga för att samla och behandla avloppsvatten biologiskt. I dem bryter mikroorganismer i närvaro av syre ner organiska föreningar till koldioxid och vatten. Syre kan tillföras genom att vatten kastas upp i luften (ytluftare) eller genom att luft komprimeras och tillförs i form av fina bubblor i botten på dammen (bottenluftare).

Varje år blir tusentals barn och ungdomar placerade för vård och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering på institution eller i ett familjehem innebär ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom området som utgår ifrån de ungas perspektiv. Detta är bakgrunden till vår egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berättelseroch tankar försöka förstå hur vägen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett några förändringar i deras liv och i deras syn på sig själva och sinlivssituation. Vi har därför utgått ifrån följande frågeställningar:- Hur har vägen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade på institution?- Beskriver ungdomarna förändringar eller vändpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn på sin livssituation och sig själva förändrats?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

Syftet med vår studie är att undersöka om de privata angelägenheterna som utförs av de personer som innehar en chefsposition skiljer sig från de privata angelägenheter som utförs av medarbetarna. Vi vill ta reda på vad det är för privata angelägenheter de ägnar sig åt och om det är någon skillnad på vad de gör beroende på vilken position de har. För att tydliggöra vad som inte anses vara okej att ägna sig åt under arbetstid på denna arbetsplats vill vi därför ta reda på hur både medarbetarna och cheferna förhåller sig till organisationens personalpolicy.Vår teoretiska referensram består av två huvudsakliga områden. Det första inleds med en grundläggande redogörelse för organisatoriskt olydnad för att ge en bättre bild av vad privata angelägenheter är, och vilka former av både organisatoriskt olydnad och privata angelägenheter som finns. Vidare berörs också hur organisatorisk olydnad kan utvecklas samt olika attityder till förekomsten av denna olydnad.

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövården samt undersöka vilka framtida områden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material från Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Sveriges regering med flera ska svaren på natur- och kulturmiljövårdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnås. Naturvårdsverket håller koll på miljömålsarbetet i Sverige, samt värnar om den biologiska mångfalden och skyddet av värdefulla naturområden. Riksantik-varieämbetet bevarar våra kulturarv och utvecklar kulturvärden i landskapet. Från tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövårdens nära samband speglats av vetenskapsmännen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvärden inte står i motsättning till människans påverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani går ett steg längre genom att säga att naturen ska ses som en historisk produkt som präglas av människan. Mårten Sjöbäck ansåg också att naturen är en kulturskapelse och att vi där-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur från människan, ef-tersom denna natur är beroende av människans bruk för att bevara sitt höga värde. Innan Naturvårdsverket bildades som statlig myndighet på 60-talet, föreslogs att naturvårdsintressena skulle inordnas under Riksantikvarieämbetet som där-med skulle få en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men från 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövården.

Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel.

Examensarbetet som har genomförts på uppdrag av Stora Enso belyser svårigheter kring övervakning av lagerkondition och korta lagerlivslängder i presspartien på kartongmaskinerna. Arbetet belyser även om de korta lagerlivslängderna är smörjrelaterade och hur smörjmedlet påverkar lagerlivslängden. Det finns problematik med att finna lagerfel vid användning av vibrationsanalys på relativt lågvarviga maskiner, detta beror på den låga energinivån som genereras av en lagerdefekt och därmed döljs lagerfrekvenserna lätt i bruset. Hur mycket luft, partiklar och vatten inverkar på smörjmedlet som kylbärare och friktionsbärare är svårt att mäta och sätta värden på eftersom att varje lager som smörjs påverkas olika mycket. Arbetet behandlar främst 4:e presspartiet i KM7 och 1:a presspartiet i KM8 som finns på Stora Ensos bruk i Skoghall. Presspartien i kartongmaskinerna innehåller valsar som är avgörande för processen.

De flesta svenska skogar, även i reservat, har under lång tid påverkats mer eller mindre av människan. De fjällnära barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lång tid och av nybyggare från 1800-talet och framåt, men spår finns även efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förändrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket också förändrade de norrländska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utsträckning. Dimensionsavverkningen förändrade både natur och kulturvärden genom att de större träden, oftast tall av hög kvalité men även döda träd, avverkades. Området som låg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark ägd av Domänverket.