Bakgrund: År 1991 lanserade WHO och UNICEF "Baby Friendly Hospitals Initiative" (BFHI). Motivet var den nedåtgående amningsfrekvensen världen över och de konsekvenser som det medförde till exempel socialt och ekonomiskt. Till grund fanns innocentdeklarationen som bygger på att alla BB avdelningar skall följa "tio steg till lyckad amning. Målet med detta är att främja, stödja och skydda amningen. Forskning visar att amningsfrekvensen har sjunkit de senaste åren i Sverige.Syfte: Syftet var att undersöka nyblivna mödrars upplevelse av stöd i sin förberedelse och uppstart av amning i Kronobergs län och jämföra detta med mödrar vid tre andra kvinnokliniker (Blekinge län, södra Kalmar län och norra Kalmar län).Metod: Undersökningen har en kvantitativ ansats.

Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader.Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket Hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenhet av delaktighet i vården av sitt nyfödda barn på neonatalavdelning samt att beskriva hur sjuksköterskan hade möjlighet att främja föräldrars delaktighet. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie där 29 artiklar användes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, PubMed och Elin@dalarna. Resultatet har visat på positiva erfarenheter för föräldrar att bli delaktiga genom hud-mot-Hudkontakt, amning, kommunikation med sjuksköterskan och genom olika omvårdnadsmodeller. Negativa erfarenheter av delaktighet upplevdes vid separationen när mor och barn inte fick möjlighet att bo tillsammans och att föräldrarna inte fick tillåtelse av personalen att vara med i omvårdnaden av sitt barn.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med ALMI Företagspartner ABsom arbetar med att främja utveckling av företag och nyföretagande. Tillsammans med Landstinget i Jönköpings län driver de projektet P.U.M.A, Produktutveckling med Medicinsk AnknytningExamensarbetet omfattar utveckling av ett skydd till en trevägskran.Skyddets syfte är att förhindra ofrivillig justering av de kranar som används vid intravenös infusion av cytostatika, då patienten behandlas i hemmet.Vid behandling flödar cytostatikan genom en trevägskran. Kranen monteras på patienten, som har Hudkontakt med denna under hela behandlingen.I den teoretiska bakgrunden beskrivs metoder för produktutveckling och en rad återkommande begrepp i rapporten.Vid genomförandet gjordes inledningsvis en marknadsundersökning, vilken utgjorde underlag för produktkraven.Efter idégenerering genomfördes sållning i två faser för att sortera bort koncept som ej uppfyllde ställda krav.Sållningen följdes upp med tillverkning av enkla prototyper, vilka utvärderades och låg till grund för val av slutgiltigt koncept.Examensarbetet resulterade i ett färdigt koncept som uppfyller de krav som ställdes med avseende på funktion, säkerhet, pris och miljö. Vid eventuell massproduktion av produkten kommer ytterligare tester och finjustering av konstruktionen krävas..

När ett underburet barn föds behöver det ofta vård på en neonatalavdelning vilket innebär att det måste skiljas från sin mamma. Denna separation är en stor påfrestning för både barn och mor. Många mödrar upplever känslor av besvikelse, maktlöshet och sorg samtidigt som de ofta är oroliga för barnet. Genom kängurumetoden kan mammor och barn genom Hudkontakt få möjlighet att få vara tillsammans och lära känna varandra, samtidigt som metoden stödjer alla de behov som ett underburet barn har. Den forskning som idag finns inom området berör främst hur barnet påverkas av kängurumetoden.

Växter kan innehålla många olika typer av giftiga substanser vilket kan göra det svårt för en veterinär att fastställa diagnos och vilket botemedel som ska användas vid förgiftning. En av de vanligast förekommande giftiga substanserna inom växtriket är alkaloider. Idegran, odört och stånds innehåller alkaloider som påverkar nervsystem, lever och hjärta. Glykosider är en annan typ av giftig substans som t. ex kan påverka hjärtat och ge skador vid Hudkontakt.

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och i Sverige är risken att insjukna innan 75års ålder ca 10 %. Då en individ drabbas av en sjukdom förändras livet drastiskt från att vara frisk till att vara sjuk. Ofta innebär en diagnos att hela eller delar av bröstet behöver tas bort och detta kompletteras med läkemedel och behandlingar. Sjukdom är en subjektiv upplevelse och patienternas upplevelser och upplevda lidande grundar sig i känslor relaterat till sin sjukdom och diagnos. En människa är därmed så sjuk eller så frisk som den själv känner sig.