Sök:

Sökresultat:

37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 58 av 2508

En kvalitativ studie som undersöker motionÀrers uppfattningar kring varför en tjejdel pÄ gymanlÀggningar finns

Gym hÀrstammar frÄn en manlig kultur och har kommit att bli en arena som prÀglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att trÀna pÄ separata tjejdelar. Dessa delar Àr ofta ett lÄst rum dÀr endast kvinnor har tilltrÀde. Syftet med denna studie var att fÄ en förstÄelse för varför manliga och kvinnliga motionÀrer tror att en separat del för kvinnor pÄ gymanlÀggningar finns utifrÄn en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv pÄ genus. En social konstruktion Àr nÄgot som skapas genom mÀnniskors samspel med varandra och samhÀllet vi lever i.

En beskrivning av operationssjuksköterskans erfarenheter av att anvÀnda WHO's checklista för sÀker kirurgi

I Sverige Ă€r abort en laglig rĂ€ttighet och det finns flera godkĂ€nda metoder för regelbunden antikonception. ÄndĂ„ finns ett behov av akutmetoder för att förhindra oönskad graviditet.  Det finns tre godkĂ€nda akutpreventivmedelsmetoder; levonorgestrel, ulipristal och kopparspiral. Detta arbetes syfte var att undersöka effektivitet och sĂ€kerhet för dessa tre godkĂ€nda metoder. En litteratursökning gjordes i databasen PubMed,  7 artiklar valdes ut för analys. Artikel 1och 2 undersökte levonorgestrels effektivitet och sĂ€kerhet och kunde redovisa graviditetsfrekvenser pĂ„ 0, 57%  och 0,67 % , samt en graviditetsförebyggande effektivitet pĂ„ 68 %.

AnvÀndbarheten i administrationssystemet IdrottOnline - utvÀrdering och ÄtgÀrdsplan

Idrottsrörelsen involverar i dag över 3 miljoner mÀnniskor i Sverige. För att hÄlla ordning pÄ alla idrottsutövare behöver förbund och föreningar pÄlitliga administrationssystem och bra IT-lösningar. Riksidrottsförbundet utvecklar ett gemensamt administrationssystem, IdrottOnline, som i dag anvÀnds av ungefÀr 50 specialidrottsförbund och 13 000 föreningar (maj 2010). Majoriteten av anvÀndarna till systemet Àr ideellt arbetande föreningsmÀnniskor. För att underlÀtta deras arbete bör systemet vara enkelt och smidigt att anvÀnda och inte krÀva alltför stora anstrÀngningar att lÀra sig.Syftet med det hÀr projektet Àr att utforma en ÄtgÀrdsplan för IdrottOnline med förÀndringsförslag.

The battle of the forms

NÀr tvÄ parter sÀnt varandra sina respektive standardavtal, utan att nÄgon av parterna protesterat mot innehÄllet och det i efterhand visar sig att dessa standardavtal strider mot varandra, uppstÄr konflikten the battle of the forms. Det Àr denna situation som vÄrt arbete behandlar. VÄrt syfte har varit att med hjÀlp av olika utlÀndska lösningsmodeller visa hur konflikten kan lösas eftersom det i Sverige varken finns lagstiftning eller klar och tydlig rÀttspraxis att anvÀnda sig av. En inblick i hur konflikten behandlas i England och USA har gett oss mer material att jobba med. Vi har anvÀnt oss av en deskriptiv metod.

Att diagnostisera eller icke ? det Àr frÄganEn studie av nÄgra pedagogers och rektorers syn pÄ diagnos

Syftet med denna studie Àr att undersöka varför man pÄ vissa skolor lÄter diagnostisera sina elever, medan man pÄ andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer pÄ fÀltet har varit de redskap som anvÀnts. LikasÄ har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jÀmföras med, dels kunna anvÀndas till förförstÄelse för erhÄllna tolkningar av intervjusvar.

Kartdataimport för fÀlttillÀmpning

I dagslÀget kan WM-datas FÀltmodul i deras MoveITS-system inte hantera kartdata i andra format Àn Shape. FÀltmodulen Àr en TabletPC som kör operativsystemet Windows XP. Den kan anvÀndas för att redigera viss geografisk information som exempelvis skyltpositioner. FÀltmodulen anvÀnds av Stockholms Tekniska kontor för inventering av skyltstolpar.Stockholms Tekniska kontor ska börja leverera sina kartor i GML (Geography Markup Language). Men eftersom WM-datas FÀltmodul inte klarar av det formatet skulle det hÀr examensarbetet gÄ ut pÄ att ta fram komponenter för hantering av det.

Att beskriva platser : Platsstudier och analys av Rundelsgatan och Regementsgatan

Vid gestaltning av landskapsarkitektur finns en mÀngd aspekter att ta hÀnsyn till. Detta arbete undersöker om det finns teorier som kan stödja och inspirera i en sÄdan process. Huvudsyftet med arbetet var att ge oss kunskaper för att i framtiden kunna skapa vÀlfungerande platser i ett gestaltande, funktionellt och socialt perspektiv. Uppsatsens mÄl var att lÀsa och förstÄ sÄvÀl klassiska verk som nutida författare och jÀmföra deras tankar. För att fÄ en djupare förstÄelse för litteraturen har platsstudier utförts pÄ tvÄ olika gaturum i Malmö. I en litteraturstudie sammanfattas litteraturen med hÀnsyn till de valda platserna. Genom att lÀsa litteratur, besöka och studera platserna har vi analyserat och fört ett resonemang kring vÄra frÄgestÀllningar: Finns det teorier som kan anvÀndas för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds? Vad har dessa teorier gemensamt och pÄ vilket sÀtt motsÀger de varandra? Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar Àr att det finns mÄnga teorier för att beskriva platser/gaturum och hur de anvÀnds.

En kvantitativ undersökning av Tobins q pÄ Stockholmsbörsen

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning av slumpmÀssigt valda bolag pÄ Stockholmsbörsen se om det gÄr att finna en ett mönster mellan avkastningen och nivÄn pÄ företagens q- vÀrde. UtifrÄn problemformuleringen har en undersökning gjorts pÄ en urvalspopulation som innefattar 50 observatoner per Är under 1993- 2003. Materialet analyserades sedan statistiskt och slutsatsen Àr att undersökningen kan visa att det inte finns nÄgot statisitiskt sÀkerhetsstÀllt samband mellan Tobins q och avkastning, under undersökningsperioden. Analyserna har utförts pÄ hela perioden om 11 Är , men Àven sambandet mÄnad för mÄnad har undersökts för att försÀkra att det inte finns nÄgra mÄnatliga anomalier..

Finns det samband mellan redovisningstillsyn och nedskrivning av goodwill?

Bakgrund och problem: Det har gjorts gĂ€llande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet dĂ€rför inte föreligger. Vidare har det gjorts gĂ€llande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jĂ€mförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn Ă€r en förutsĂ€ttning för harmonisering, redovisningskvalitet och jĂ€mförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken pĂ„ de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare Ă€r syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.AvgrĂ€nsningar: Studien Ă€r begrĂ€nsad till nedskrivning av goodwill under rĂ€kenskapsĂ„ren 2008 ? 2012. Vidare Ă€r studien begrĂ€nsad till företag hemmahörande i 12 medlemslĂ€nder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, NederlĂ€nderna, Spanien och Storbritannien.

Teknikens Under - En problemrapport över arbetet pÄ diariet, Regionens Hus i Mariestad

Att en dator hÀnger sig, inte gör som man vill eller bara Àr obegriplig Àr inget nytt fenomen. Dock Àr detta en del av vardagen pÄ diariet i Regionens Hus i Mariestad, dÀr de tre registratorernas arbetsprocesser innehÄller ett antal problem som bland annat Àr datorrelaterade. Rapporten beskriver arbetet pÄ diariet, de problem som finns, vem som Àger problemen, och innehÄller ocksÄ en diskussion runt de befintliga problemen. Rapporten tar upp allt frÄn postöppning till sökfel i programmet Diabas och mycket annat som ingÄr i arbetet som registrator. De problem som finns i arbetet pÄ diariet har hopat sig över registratorerna som kÀnner att det inte finns nÄgon sjÀlvklar part som de kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp.

?Var sov du inatt?? : socialsekreterarens roll som rÀttstillÀmpare vid tillhörighetsutredningar

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. Det finns dock mÀnniskor dÀr det inte Àr sjÀlvklart vilken kommun som har det yttersta ansvaret. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjÀnstlagen, som reglerar kommunens yttersta ansvar tillÀmpas, vilka faktorer som vÀgs in i besluten samt om det finns motsÀttningar mellan rollen som rÀttstillÀmpare och rollen som socialarbetare hos de socialsekreterare som utreder kommuntillhörighet. För att besvara studiens syfte anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer med tre socialsekreterare i mottagningsgrupper i olika kommuner i Stockholms lÀn. Studien utgick frÄn ett rÀttssociologiskt perspektiv.

4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.

PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..

Fuzzy Front End: en litteratur review

Denna uppsats behandlar första fasen i produktutvecklingsprocessen, det vill sÀga Fuzzy Front End (FFE). FFE Àr perioden frÄn att det finns en möjlig idé och företaget anser att den Àr vÀrd att utforska ytterligare, till dess att idén Àr godkÀnd och företaget Àr redo för att börja utveckla samt investera i projektet. I litteraturen anses denna fas som kritisk dÀrför att den Àr problematisk samt avgörande för företagets fortsatta aktiviteter inom FFE. Forskningen har visat att det finns ett samband, att om företaget effektiviserar FFE bidrar det till framgÄng för den nya produkten. Det finns liten förstÄelse vad som verkligen försiggÄr i FFE fasen och i denna Litteratur Review har 12 stycken teman identifieras för att redogöra för FFE.

Det finns inget dÄligt vÀder bara dÄliga klÀder : FörskollÀrarnas tankar om aktiviteter i utomhusmiljön och vad de anser frÀmjar barnets utveckling

Vi har i detta examensarbete valt att lÀgga fokus pÄ utomhusmiljön vid fyra förskolor i Mellansverige och hur den anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg samt ur ett utvecklingsperspektiv hos barn i förskolan. Det finns mycket forskning kring inomhusmiljön och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande men vÀldigt lite kring utomhusmiljön och hur barn kan stimuleras till sin egen utveckling i utomhusaktiviteter, vilket vi nu valt att undersöka och diskutera i detta examensarbete. Vi menar att det finns potential att utnyttja utomhusmiljön pÄ ett liknande sÀtt som den miljö som finns inomhus pÄ förskolan. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas tankar kring den utomhusmiljö som idag finns pÄ den förskola de arbetar pÄ och hur den anvÀnds. Vi diskuterar olika fenomen som pÄverkar barns utveckling och vi vill dÀrmed lyfta olika begrepp och som Àr relevanta i sammanhanget.

Sektorsövergripnade samverkan inom krishantering. : Relationen mellan el- och teleoperatörer

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->