Sökresultat:
37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 34 av 2508
Den allomfattande ekonomin? : En undersökning av hur ekonomigenomgÄngarna i samhÀllskunskapsböcker pÄ gymnasienivÄ har förÀndrats över tid.
Uppsatsen undersöker hur samhÀllskunskapsböckers innehÄll, med fokus pÄ förmedlandet av ekonomiska förhÄllanden, har förÀndrats över tid.LÀroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive lÀroplaners kursplaner för Àmnet samhÀllskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns lÀroplaner och lÀromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns Àven presenterade.Undersökningen Àr gjord utifrÄn tre lÀromedel i samhÀllskunskap, vilka har nÀrlÀsts och i samband med nÀrlÀsningen dokumenterats i ett analysschema utifrÄn vilket resultatet Àr presenterat. LÀromedlen Àr frÄn Är 1966, 1990 och 2007.InnehÄllsmÀssigt följer lÀromedlen till övervÀgande del vad som eftersöks frÄn styrdokumentens hÄll, Àven om det finns skillnader i hur och i vilken utstrÀckning information lyfts fram i de olika lÀromedlen. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ekonomiavsnitten i lÀromedlen har blivit mindre i omfÄng samt att bakgrundsinformationen till varför vÄra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur lÀromedlen. .
Socioekonomisk position och det goda Äldrandet : relationen mellan inkomst, kontantmarginal, socialklass samt utbildning och livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang bland Àldre i Sverige
Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Àldres socioekonomiska position och det goda Äldrandet i form av livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang. Jag studerade Àven hur ovanstÄende samband sÄg ut nÀr mÀn och kvinnor analyserades separat, respektive nÀr man anvÀnde olika mÄtt pÄ socioekonomisk position. De mÄtt pÄ socioekonomisk position som anvÀndes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod anvÀndes och materialet var SWEOLD frÄn 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmÀssigt urval, och antal medverkande var 537 personer i Äldern 77-99 Är.
Barns platser pÄ kartan : En reflekterande essÀ om barns egna platser i staden och platser planerade för barn, med utgÄngspunkt i lekplatsens historia.
Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.
Meningsfull fritid : En undersökning om vad barn i tredje klass i Fagersta gör pÄ sin fritid
ĂmnesomrĂ„det för denna uppsats Ă€r barns fritid. Syftet Ă€r att undersöka hur barn i tredje klass i Fagersta disponerar sin fritid och vilka önskemĂ„l de har om ytterligare mötesplatser med andra barn. De frĂ„gestĂ€llningar som ligger till grund för arbetet med uppsatsen Ă€r: Vad gör barn i Ă„rskurs tre i Fagersta pĂ„ sin fritid? Finns det skillnader mellan flickors och pojkars aktiviteter? Finns det skillnader mellan olika skolomrĂ„den vad gĂ€ller barnens aktiviteter? Finns det, enligt barnen sjĂ€lva, bra mötesplatser i Fagersta? Har barnen sjĂ€lva önskemĂ„l om ytterligare mötesplatser?Undersökningen Ă€r en sĂ„ kallad totalundersökning, dĂ€r samtliga barn i tredje klass i Fagersta har ombetts att svara pĂ„ frĂ„gor om sin fritid. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvantitativ med kvalitativa inslag; en enkĂ€t med bĂ„de slutna och öppna frĂ„gor.
Ansvar och sÀkerhet för kÀnslig information nÀr den skickas med e-post
I uppsatsen diskuteras vem som kan anses bÀra ansvaret för kÀnslig information och vid vilken tidpunkt detta ansvar kan anses gÄ över frÄn en part till en annan nÀr informationen skickas med e-post. I uppsatsen finns ocksÄ en kort presentation av de Eg-rÀttsliga regler som finns pÄ omrÄdet samt en presentation av nÄgra tekniska metoder för att Ästadkomma sÀkerhet för information som skickas med e-post..
Datakommunikation vid vetenskapliga konferenser
Under konferenser distribueras det ut mycket material mellan konferensarrangörerna och deltagarna. Idag sker det mesta av denna distribuering i pappersform. Genom att utnyttja den tekniken som finns inom datakommunikation kan datanÀtverk anvÀndas för att underlÀtta denna informationsspridning. I denna rapport har tvÄ olika nÀtverkstopologier undersökts för att se hur dessa kan anvÀndas för att tillgodose de önskemÄl som finns pÄ kommunikation vid en konferens. De topologier som undersökts Àr trÄdbundna LAN samt spontana nÀtverk.
Skogsindustrins roll i bioekonomin ? vad tÀnker riksdagspolitikerna?
SÄvÀl skogsindustrin som samhÀllet i stort stÄr inför stora utmaningar och omstÀllningar. SamhÀllet utmanas av hotet om ett förÀndrat klimat och de följder detta kan fÄ, industrin stÄr inför utmaningar sammankopplade med förÀnderliga marknader och nya teknologier. Det finns dock en möjlighet att lösningen pÄ den enes problem ocksÄ kan bidra till lösningen pÄ den andres. Om skogsindustrin kan producera produkter som kan ersÀtta fossila produkter sÄ Àr det till nytta för sÄvÀl klimatet som industrin. Den hÀr omstÀllningen, mot vad som brukar kallas bioekonomi, Àr arbetets fokus.
De nya produkterna finns redan, och utvecklingen av fler gÄr fort, frÄgan som det hÀr arbetet stÀller sig Àr vilka attityder till dessa som finns frÄn politikens sida.
Delat Ledarskap : dubbelt sÄ bra, hÀlften sÄ svÄrt?
Det kan mÄnga gÄnger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i lÀngden vara pÄfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, nÀr den fungerar vÀl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsÀttas för. Svaret pÄ det Àr sÄ enkelt som att vara tvÄ. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som frÀmjar eller hindrar ett framgÄngsrikt delat ledarskap i arbetslivet.
VĂ€rdering av kundfordringar -en prognos av betydelse-
Bakgrund: Det finns inte nÄgon samlad information som speciellt behandlar vÀrderingsproblematiken för kundfordringar i nÄgon djupare mening och de regler som finns Àr oklara. I och med det rÄdande konjunkturlÀget har antalet konkurser ökat de senaste Ären, dÄ mÄnga företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frÄgan om vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i mÄnga företag en stor post och kontroll över kundfordringarna Àr dÀrför viktig för att i möjligaste mÄn skydda sig mot förluster. Syfte: VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilka faktorer som tas hÀnsyn till vid vÀrdering av kundfordringar sÄ att god redovisningssed uppfylls.
MÀsshaken : den prÀsterliga drÀkten till Àra och prydnad
Undersökningen försöker fÄ klarhet i hur mÀsshaken kom till Sverige och varifrÄn den kommer, men Àven en kortare historik om dess vÀg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven pÄ mÀsshakarna som tagits med frÄn Kronobergs lÀn tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds Àven de tecken som finns med. Vidare jÀmförs en mÀsshake frÄn den katolska tiden med en mÀsshake frÄn den protestantiska tiden, men Àven om det finns nÄgra likheter mellan en modern katolsk mÀsshake och en mÀsshake frÄn medeltiden..
VarumÀrkesvÀrdering
Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumÀrken och jÀmföra det med vilka metoder som anvÀnds av företag i praktiken genom att studera deras respektive Ärsredovisningar.Metod: Studien prÀglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dÀr en semi-strukturerad intervju blandas med data frÄn Ärsredovisningar. Resultatet frÄn intervjun ska sedan jÀmföras med resultaten frÄn studerandet av Ärsredovisningarna.Teori: Teorin bestÄr av en kartlÀggning av de vÀrderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgÄngar och varumÀrken samt en presentation av tidigare studier inom Àmnet.Empiri: Resultatet visade pÄ att flera vÀrderingsmetoder som finns enligt teorin inte anvÀnds i praktiken. Den mest förekommande vÀrderingsmetoden Àr den avkastningsbaserade vÀrderingsmetoden och dÄ frÀmst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumÀrken kan inte redovisa dessa pÄ grund av det redovisningspraxis som rÄder idag. Slutsats: VarumÀrket har fÄtt en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta Àr det sÀllan varumÀrket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda pÄ att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens lÀge. .
MarknadsföringssprÄket i Pelevins Generation ???
[inget abstract finns].
Fackligt jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsarbete externt och internt
Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.
Vilka orsaker och problem pÄverkar anvÀndningen av datalager i en verksamhet?
Datalager Àr ett relativt nytt fenomen som det diskuteras mycket kring. Grundtanke med datalager Àr att samla all data som genereras inom företaget vilket analyseras senare med hjÀlp av olika verktyg. Trots mÄnga positiva utsagor om datalager finns det dock stora risker med införande av datalager. En av de vanligaste Àr att anvÀndandet av datalager inte alls sker i den grad som man har rÀknat med frÄn början och att det finns hög grad av missnöje/osÀkerhet bland anvÀndarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka flertal företag och organisationer för att ta reda pÄ orsaker och problem som pÄverkar anvÀndning av datalager För att uppnÄ syftet har vi genomfört fyra fallstudier.
LNG - Framtidens fartygsbra?nsle : Vad a?r det som ha?mmar utvecklingen av LNG-drift i Sverige?
Sjo?farten sta?r idag info?r allt stra?ngare miljo?krav. Fo?r att uppna? miljo?va?nligare resultat har allt fler rederier bo?rjat se sig om efter ett miljo?va?nligare bra?nsle. O?stersjo?n a?r ett stort handelsomra?de da?r striktare krav fra?n SECA tra?der i kraft den 1 januari 2015.