Sökresultat:
37613 Uppsatser om Huckleberry Finns äventyr - Sida 16 av 2508
Anledningar till att ha incitamentsprogram i svenska företag
ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna och hur överensstÀmmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet Àr att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna jÀmfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie pÄ grund av att vi har studerat flera organisationer. Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, Ärsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ revisionsbyrÄer. GÀllande vÄrt jÀmförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda pÄ vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa Àr: Rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan Àgarna och ledningen, att fÄ ledningen att investera i projekt som gynnar företaget pÄ lÄngsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anstÀllda till att prestera bÀttre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den Àr att rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget..
Vad finns det för fördelar och nackdelar medmolnet? : Hur upplever IT-företag dessa?
Att inom företag och organisationer anvÀnda sig av molntjÀnster Àr den senaste heta trenden inom IT-vÀrlden. Men vad finns det egentligen för fördelar och nackdelar med att anvÀnda sig av molntjÀnster? I denna uppsats beskriver vi först fenomenet molnetoch molnjÀnster, Àven kÀnt som cloud computing. Efter det har vi gjort en litteraturstudie för att ta reda pÄ vad det finns för för och nackdelar med anvÀndandetav molntjÀnster. Vi har till slut utfört en kvalitativ enkÀtundersökning för att ta reda pÄvad IT-företag som anvÀnder sig av molntjÀnster upplever för för och nackdelar meddem.
Kommunernas arbete med tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden - en jÀmförelse mellan fyra översiktsplaner
Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner.
Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala
planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden.
Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas
mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har
konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband
mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon
mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr
utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..
Alla Àr vi mÀnniskor : RegnbÄgsförÀldrars upplevelse av bemötande i förskola och samhÀlle
Syftet med studien Àr att belysa hur regnbÄgsförÀldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhÀllsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla mÀnniskors rÀtt att leva med och Àlska vem man vill finns det i samhÀllet fortfarande mÄnga hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn queerteorin som ifrÄgasÀtter det normala och vÀnder upp och ner pÄ antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sÀtt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhÄllningssÀtt till det normala, och innefattar inte en begrÀnsande identitet. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tre regnbÄgsfamiljer. Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.
Finns det en framtid för kemiska preventivmedel för mÀn?
I Sverige finns det goda förutsÀttningar vad gÀller att skydda sig mot graviditet. Landstinget subventionerar p-piller till unga kvinnor, information ges i skolor, akut p-piller Àr receptfritt m.m. Trots detta har det totala antalet aborter i Sverige ökat med 16,3 % frÄn Är 2000 till 2006. De preventivmedel mÀn har att vÀlja pÄ idag Àr naturlig familjeplanering, kondom eller sterilisering. Ingen av dessa metoder kan svara för hög sÀkerhet, god acceptans, ett bra pris samt möjligheten att Ängra sig (gÀller sterilisering).
à seda, en trist hÄla - eller?
Sverige har 1936 tÀtorter (Boverket, 2006) varav flera av dem Àr orter med
mindre Àn 2000 invÄnare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man
menar med en stad eller landsbygd. Stad och land Àr vÀldokumenterade och
analyserade, planering i stÀder finns det mycket skrivet om. Men det som finns
mitt i mellan dessa Àr den lilla tÀtorten och om den finns det mindre skrivet.
Arbetet tar upp vad den lilla tÀtorten Àr och vilken slags planering och
livsmiljö som finns dÀr. Att leva i en liten tÀtort Àr ett annat sÀtt Àn vad
det Àr i staden eller pÄ den rena landsbygden.
Finns det hÀlsosamma ledarskapet? En studie kring relationen mellan ledarskap och hÀlsa
VÄr slutsats Àr att det finns en relation mellan ledarskap och hÀlsa men att gÄ sÄ lÄngt som att pÄstÄ att det finns nÄgot som kan kallas för "det hÀlsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. VÄr analys visar pÄ vikten av att skapa förutsÀttningar för ett psykiskt vÀlmÄende i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hÀlsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förvÀntningar som medlemmarna inom organisationen har pÄ varandra, bÄde chefer och medarbetare, överensstÀmmer. Om ledarskapet Àr auktoritÀrt eller mer coachande Àr egentligen inte av betydelse sÄ lÀnge medarbetare och chefer Àr överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta Àr kommunikation ett viktigt verktyg.
Moderbolagets ansvar för dotterbolagets skulder : Avseende stödbrev och ansvarsgenombrott
Stödbrev utfÀrdas av ett moderbolag till en koncernextern part dÄ ett avtal skall slutas mellan stödbrevsutfÀrdarens dotterbolag och stödbrevsmottagaren. Uppsatsen redogör för hur stödbrev fungerar och dess uppbyggnad. Det undersöks ocksÄ vad det Àr för bakomliggande mekanism som förklarar hur avtal kommer till stÄnd och vilken betydelse det fÄr att gemensam partsvilja mellan utfÀrdare och mottagare inte finns om stödbrevets rÀttsliga innebörd. Eventuellt kan Grönfors modell om avtalsgrundande rÀttsfakta vara en förklaring pÄ avtalsverkningarna. Uppsatsen undersöker ocksÄ institutet ansvarsgenombrott.
Idrott för alla : En studie om pedagogers syn pÄ arbetet med rullstolsburna elever i idrotten
"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.
NÀringslivets syn pÄ relationer med akademin : En undersökning av life science-företags kontaktytor med Uppsala universitet
Det har aldrig funnits sÄ mycket kunskap och vetenskap pÄ de svenska universiteten som idag. Dock nÄr inte denna kunskap alltid utanför akademin för att utnyttjas i kommersiella innovationer. Relationer mellan aktörer Àr fundamentalt för ett innovationsutbyte och dÀrmed Àr kontaktytorna mellan universiteten och nÀringslivet kritiska för att sprida kunskap dÀremellan. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom life science i Uppsala uppfattar relationer med Uppsala universitet samt vilka nyttor, drivkrafter, barriÀrer och konflikter som finns i denna relation. FöretrÀdare för Ätta företag har intervjuats och dÀrefter har relationerna med Uppsala universitet klassificerats ur teoretiska modeller samt analyserats.
Projektstyrning i datakommunikationsföretag
Att arbeta i projekt Àr i dag en vanligt förekommande arbetsform och det Àr dÀrmed av vikt att denna arbetsform fungerar pÄ ett bra sÀtt. Beroende pÄ ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid nÄgon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta pÄ hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nÀtverkslösningar för datakommunikation. FrÄgestÀllningen i detta arbete Àr om dessa företag anvÀnder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i sÄ fall anvÀnder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder pÄ att det inte finns nÄgra namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nÀtverksutveckling ska bedrivas.
Vikttaxa, ett kostnadseffektivt styrmedel?
I takt med att medvetenheten för miljön ökar sÄ ökar Àven Ätervinningen pÄ mÄnga hÄll i samhÀllet. Förut har Ätervinning alltid skett nÀrhelst det varit ekonomiskt lönsamt, nu finns det dock en allmÀn uppfattning i samhÀllet att Ätervinningen Àr alldeles för lÄg för att vi skall kunna ha en ?hÄllbar utveckling?. Denna ökade miljömedvetenhet har lett till förÀndringar i vissa kommuner i Sverige dÀr man infört att hushÄllen mÄste betala en avgift för varje kilo sopor de genererar. Denna uppsats Àmnar försöka utvÀrdera detta ekonomiska styrmedel ur en effektivitetssynpunkt.
Inkahealing : UrÄldrig kunskap pÄ det nyandliga smörgÄsbordet?
Inkahealing Àr en relativt ny företeelse pÄ den religiösa arenan, men har redan etablerat organisationer i elva vÀstlÀnder. Inkahealing har uppenbara ytliga likheter med New age-rörelsen, men ingen tidigare forskning finns pÄ detta omrÄde. MÄlet med denna uppsats Àr ett jÀmföra Inkahealing med New age för att utröna var denna nya rörelse egentligen hör hemma. Undersökningen visar att det finns grundlÀggande likheter mellan Inkahealing och New age, med endast fÄ undantag. En klar slutsats begrÀnsas dock samtidigt av problematiken kring begreppet New age..
Under vilka betingelser vinner stater mellanstatliga krig?
Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan pÄsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapÄstÄende genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen Àr att med utgÄngspunkt frÄn en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.
LÀrares första tid i yrket - fusionen mellan teori och praktik/The first step in teacher profession - theory and practice in fusion
Arbetet bestĂ„r av en undersökning av förskollĂ€rare examinerade 2002 och deras första tid i yrket. Fokus i undersökningen har varit pĂ„ lĂ€rarnas ambitioner och pĂ„ svĂ„righeter att förverkliga dessa. Tolkningen av materialet har varit att försöka förstĂ„ relationer mellan ambitionerna och svĂ„righeterna. ĂvergĂ„ngen frĂ„n lĂ€rarutbildningen till att arbeta i verksamheten, Ă€r den fruktsam för professionens utveckling? Det Ă€r ett fenomen jag undersökt.