AbstractThis report has been developed in cooperation with Peab Region Bostad Göteborg, mentor at Krook& Tjäder (through Chalmers), and examiner at Chalmers University of Technology. The report is the result of a research of a building project, constructed by Peab. The report is investigating and it means to identify and evaluate qualities in the dwelling and its surroundings. Its purpose is to evaluate how the residents in a chosen housing cooperative enjoy living there. It shall, with help of chosen quality aspects, identify what expectations the residents had before moving in, how they experience the dwelling and its surroundings today, and what hopes they have for the future planning of the area.

Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra.

Sweden has formulated ambitious energy goals which signify that by year 2050 the energy usage should be halved. One of the objectives is the reduction of energy usage by 20% by year 2020 and that it should be compared to the usage of energy from 1995. In parallel with increased energy requirements for buildings the demand on housing conservation, by highlighting also buildings from the last 50 years as part of the building heritage, continues to enhance, which in theory means that there is a conflict between these.The law will never be able to point out unique buildings and PBL (planning and building act) is not especially concrete. The National Housing Board has tried to make this more concrete by the new BBR regulations though there are still an enormous variety of interpretations.This report deals with the conflict between conservation requirements and additional insulation of the building envelope and is limited to multi-residential buildings built between the years 1945 and 1975. It is the stock with the greatest energy consumption and that is where the big challenge lies.

Habituation to an automatic milking system (AMS) for cows in their first lactation differs from habituation to other milking systems. In AMS the cows are supposed to visit the milking station (MS) voluntarily. The milking takes place individually during the whole day, except when the milking system is cleaned. Milking is carried out without any human survey. The aim of the study was to describe the cow?s introduction in AMS in their first lactation.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ?vi och dem? utgör en röd tråd genom hela uppsatsen.

Inledning: Såväl politiker, som media och många andra kritiserar undervisningen av svenska för invandrare (SFI) kraftigt, det diskuteras att invandrarna inte lär sig svenska i önskvärd omfattning och integrationen av de nyinkomna går dåligt. Studien har därför velat undersöka dessa frågor SFI-deltagarnas syn på andraspråksinlärning och deras integration.Syfte: Studien avser att undersöka vad SFI-deltagare anser om SFI:s medverkan till integration och andraspråksinlärning i det svenska samhället.Forskningsfrågor: 1. Vilka diskurser framträder i SFI-deltagarnas konstruktioner av vi och de andra?2. Vad är SFI-deltagarnas syn på SFI:s medverkan till deras integration i samhället?3. Hur har SFI konkret bidragit till SFI-deltagarnas integration, avseende t ex arbete, vänner, kontakter, studieframgång, boende och skola?Metod: Diskursanalys enligt diskurspsykologisk metod.Teori: Den här studien har sin teoretiska förankring i socialkonstruktionism med influenser av postkolonial teori och kritisk teori.Resultat: Antagandet var att bristande språkkunskaper skapar segregation och omvänt, vilket besannades. Sammanfattningsvis kan sägas att informanterna uttryckte en massiv kritik av SFI:s förmåga att hjälpa dem med integrationen och att de även var kritiska mot praktik och arbete och mot den språkträning som de då fick. Men de är inte enbart kritiska till SFI-undervisningen, de ser även positiva effekter av undervisningen.

Several cities have implemented various projects to improve traffic safety in city centers.During 1970s and 1980s the city centers changed as the suburbs grew and large shopping centers were located outside the center. At the same time, several projects were initiated with construction of pedestrian streets and restriction of traffic in the center. In year 1994,shared-used areas were introduced in Sweden and these areas are often used in center environments.In Sweden, municipalities are responsible for integrating security in public places and in comprehensive plans and detailed development plans. The National Board of Housing,Building and Planning is the authority for administrating planning issues and develop general guidance about planning. Traffic is one of their key issues, although today there are no concrete guidelines from the National Board of Housing, Building and Planningfor the design of traffic safety in city centers.Traffic safety in city centers affects many people because the city center is a public place.It is therefore important that there are current guidelines available that are helpful for changes and improvements in traffic safety in the city center.The purpose of this report is to formulate guidelines for planning city centers from a traffic safety perspective.

The functional connection between the building and the streetscape affects the city and its attractiveness. Stores located in shopping malls with their entrances facing internal walkways, creates segregation between the mall and the streetscape. This segregation implies that the shopping mall loses some of its attractiveness, which may result in a so-called Greyfield mall. The expression Greyfield mall is used for shopping malls that have lost its visitors. Competition from new modern malls and a lack of investments are examples of factors that influence the development of Greyfiled malls.

The objective of this essay was to analyse if the same housing needs are assessed equally by Swedish welfare agencies in ten districts in Malmö. If not, why?Welfare officers from all districts were interviewed. They were all working with homelessness among families. We had an idea that the districts were forced to prioritize because of the meagre recourses, and that clients who really needs help doesn't get what they need.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

This study is an investigation of a sub community within the community of Hovsjö. The local government has financed a project in Hovsjö which is intended to bring about positive development. The prior object of this paper is to describe the project, it?s planning, it?s methods, it?s carrying through, and it?s goals. This study presents the district of Hovsjö in Södertälje.

The harbour in Arvika is closed down and the industry that has been established in the area is now beeing wound up. A deepened comprehensive plan for the area is under progress in the municipality. The intentions are for instance that the harbour should be integrated with the city and that Arvika is facing a lake should be more apparent from the city center. The harbour should also contribute to a more attractive city. These intentions have hence been the starting point of my undergraduate theses, which has resulted in a proposal on how to develop the harbour. During the process I have analysed the city image, how the area is used today and the public places in the city centre.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..