I den här uppsatsen har vi undersökt hur Dagens Nyheter Insidan och Svenska Dagbladets Idag har skrivit om depression och om vi kan se någon skillnad i rapporteringen på dessa sidor under åren 2002, 2007 och 2012. 110 artiklar har analyserats och de frågeställningar vi arbetet med är: I vilka sammanhang nämns depression, i vilken utsträckning nämns depression i Insidan och Idag och vilka medel använder sig Insidan och Idag av för att gestalta depression.För att besvara dessa frågor gjorde vi en kvantitativ analys där vi samlade in alla artiklar om depression från Insidan och Idag åren 2002, 2007 och 2012 och kodade dessa. Vi mätte hur många artiklar om depression som har publicerats, vem som var huvudperson i texterna samt vilken behandlingsmetod som förespråkades. En massmedieretorisk textanalys på tolv stycken artiklar gjordes också, med frågor som vi ansett vara relevanta för att tolka SvD/ Idag och DN/Insidan gestaltning valts ut. I denna analys undersökte vi hur SvD/Idag och DN/Insidan skildrat samtalet om depression under de valda åren.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

1 252 unaccompanied refugee children have disappeared in Sweden since 2007. These children have never been found. Nearly one unaccompanied refuge child disappears per day. This happens during the time they are within the Swedish authorities' responsibility. This thesis uses the framing theory of the mass media regarding the missing unaccompanied refugee children and what the mass media considers to be the cause of their disappearance, the moral aspects of the articles and the solutions to the problem.

Titel: Manlig elit och ?osynliga? tjejer. En studie över ridsportbevakningen i svenskdagspress.Författare: Josefin Eriksson och Tova NorbladUppdragsgivare: Svenska RidsportförbundetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Handledare: Monica Löfgren-NilssonSidantal: 51, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera bevakningen av ridsport i svensk dagspressMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Sportsidor och sportbilagor i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Västerbottens-Kuriren och Aftonbladet under året 2007Huvudresultat: Våra resultat visar att ridsporten, sett till antal utövare, får ytterstlite utrymme i svensk dagspress. Ridsport förekommer sällan på tidningarnas framsidor och endast 1,1 procent av våra undersökta tidningars sportsidor innehåller ridsport. Den vanligaste förekommande artikeln i tidningarna är en notis som storleksmässigt är mindre än en fjärdedels sida och som innehållsmässigtrapporterar om tävlingsresultat från elitnivå.

Purpose: The study aims to analyze how companies can learn from past communications in critical situations and during corporate crisis, and see how they use this knowledge in the management of subsequent critical situations and corporate crisis. Furthermore, the media is analyzed to see how the newspaper industry chooses to reflect an organization and its actions, and also to see if the pressure through articles in the newspapers has an impact on the extent of the situation.Method: A qualitative case study of Sweden?s largest food company, ICA Sverige AB, where knowledgeable people in media management within the company are interviewed using semi-structured interviews, with support of quantitative methods by a collection of articles from the news press.Theories: Concepts, theories and models in crisis management and communication has been applied to relevant data. These comprise Knowledge Management, a communication template in crisis management, The Situational Crisis Communication Theory (SCCT) and the model Content of crisis communication.Empiric: Based on the quantitative data consisting of articles from four Swedish news sources: Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen, a semi-structured interview guide was created and carried out with the person within ICA who possesses knowledge of the subject area.Conclusion: ICA has during the priod studied exhibited to have used the concept of Knowledge Management in the development of their routines regarding product recalls at product defects. The relationships between ICA and the media have shown improvements, which has resulted in ICA percieve the media coverage as balanced, true and fair..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernasinnehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hursvartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en.

Under 2000-talets första hälft bytte flertalet svenska dagstidningar format ? från fullformat till det mindre tabloidformatet. Tidigare studier visar att bilderna tar upp en större del av tidningens satsyta i det nyare formatet. Bilderna blev alltså inte mindre till storleken trots att tidningens sidor blev det. Syftet med vår studie är att ta reda på hur bildanvändningen och bilderna har förändrats sedan formatbytet.

Denna uppsats är en studie av rapporteringen av terroristattentaten i Madrid 2004, London 2005 och Moskva 2010 i Dagens Nyheter. Genom Van Dijk och Faircloughs diskursanalys har jag analyserat fem artiklar ifrån morgontidningen. Med anledning till fördelningen mellan väst och öst, och bilden som skapats av dessa i media, har jag gjort en studie i ?vi? och ?dem? relaterade perspektiv. Där Madrid och London fått representera det västerländska medan Moskva stått för det österländska.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare.

Titel: Ett jäkla tyckande: En kvantitativ studie av åsiktsjournalistikens utbredning i svenskpolitisk nyhetsbevakning.Författare: Oskar Elfving Söderström & Marcus LindströmKurs, termin och år: Journalistik GR (C), C-uppsats. HT 14.Antal ord: 11 536Problemformulering och syfte: Tidigare studier visar att nyhetsanalyserna blivit allt fler, isynnerhet i samband med val. Denna studie kompletterar dessa studier genom att undersökahur utvecklingen varit under mellanvalsår. Dessutom undersöker den hur förändringen iartikelantal påverkat genomsnittsstorleken på artiklarna, vilket tidigare kartlagts i lågomfattning.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilket förhållande som råder mellanexplicita nyhetsanalyser och övrigt nyhetsmaterial rörande politik, vad gällande andel avsatsyta och artikelantal, i fyra svenska dagstidningar under mellanvalsåren 2004, 2008 och2012.Metod och material: För att undersöka detta har Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen ochSvenska Dagbladet studerats under fyra mellanvalsår. Samtliga artiklar om politik ihuvudtidningen har räknats och mätts.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo är världens största fototävling och är prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste årens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frågeställningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehållet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien är en kvalitativ undersökning där vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

I fo?ljande uppsats kommer filmkritikens utveckling underso?kas. Till grund fo?r arbetet ligger en hypotes om att det under de senaste 60-a?ren har skett en fo?renkling av filmkritiken. Syftet a?r att underso?ka ifall det ga?r att hitta bela?gg fo?r tidigare na?mnda hypotes och i sa? fall hur filmkritiken fo?ra?ndrats.