Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten.Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ?vi -och-dem-relation? i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar?Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jämställdhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? är ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tänkt att användas när kön är okänt eller irrelevant. Frågeställningarna kretsar kring vilken typ av förhållningssätt, känslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring användandet av ?hen?.

Hösten 2006 lanserade företaget Ratsit en ny tjänst på Internet. Tjänsten innebar att personer gratis och anonymt kunde kontrollera vad deras grannar, kollegor och bekanta tjänade. Uppgifterna lämnades dessutom ut utan att de berörda någonsin fick vetskap om att en kreditupplysning hade lämnats ut. De första dagarna var intresset så stort att servrarna inte klarade av trycket. Mellan 600 000- 800 000 personer besökte sajten varje dag.

År 2014 kan beskrivas med ordet supervalår. Detta år stod valet till Europaparlamentet och till Sveriges Riksdag, Kommun och Landsting på den samhälleliga agendan.Politiska kommentatorer är en utmäkande grupp journalister på framväxt som sällan studeras inom medieforskning. Gruppen ökar allt mer i popularitet och därmed ökar även deras gestaltningsmakt. Med detta som grund ter sig ämnet politiska kommentatorers gestaltningsmakt vara ett angeläget och väsentlig område att bidra med forskning till. Problemformuleringen som skapades med denna tanke som grund lyder: Hur väljer politiska kommentatorer att gestalta Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ i text.Syftet med studien är att underso?ka hur politiska kommentatorer använde sin roll som en av medborgarnas politiska informationskälla med fokus på större delen av supervalåret 2014.269 artiklar studerades med en kvantitativ innehållsanalys.

Syftet med den här studien är att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck när svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i två delar. Den första delen är en kvantitativ översikt där alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan åren 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrån bland annat ämnesval. Därefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjälp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmärkning samt ?hårda? och ?mjuka? nyheter.

Denna uppsats, som har sin teoretiska utgångspunkt i teorierna kring kommunikation, politisk kommunikation, genre och retorik handlar om den politiska bloggen och dess framväxande genre.Den politiska bloggen, kan sägas, fick sitt absoluta genomslag i Sverige under valrörelsen 2006. Politiker och dess anhängare bloggade dagligen och fick parallellt med de traditionella medierna ett genomslag som kan karaktäriseras i att de fick ytterligare en mediekanal att driva politisk kommunikation på. Vårt syfte med denna studie är att försöka förstå den form som den politiska kommunikationen på den politiska bloggen utgör. Hur ser kommunikationen ut och finns det några specifika kännetecken som kan karaktärisera just den politiska kommunikationen på den politiska bloggen? Målet är att kunna utforska den till synes framväxande genren och dess beståndsdelar samt att se vilka retoriska drag som genomsyrar den politiska kommunikationen inom den politiska bloggen och dess sfär.

Sedan ett antal år tillbaka har dagspressektorns lönsamhet minskat, vilket inneburit att redaktionerna blivit mindre och arbetsuppgifterna för de enskilda individerna har blivit fler. Ny teknik, Internet, digitaliseringen och flera andra faktorer har gjort att redaktionsarbetet förändrats och mediearbetarna har fått fler arbetsuppgifter än tidigare. Fotograferna ska gärna filma, fota med mobiltelefonens kamera och arbeta mot webbtidningen, samtidigt som de får ökad konkurrens från multijournalister som gör allt själva och amatörfotografer på rätt plats vid rätt tillfälle. Flera undersökningar bland journalister visar på ökad stress, arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsskador.Syftet med vår studie är att undersöka hur några av de tidigare nämnda faktorerna utvecklat några fotografers arbetsuppgifter, arbetstempo och arbetssätt på de två lokaltidningarna Sydsvenska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren. Dessa två tidningar valdes som två fall inom lokaltidningssektorn, en större och en mindre.Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer av åtta personer.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. Inbäddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i själva verket är en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Den journalistiska professionen har genom historien varit ett högaktat yrke som tillknutits stort förtroende från allmänheten. Förtroendet har baserats på en exklusiv tillgång till nyhetskällor samt journalisternas vilja att leva upp till de klassiska journalistiska idealen. I dagens medieklimat har dock allmänheten större möjlighet att själva ställa krav på journalisterna, i frågor om publiceringshastighet och medieinnehåll. Detta leder också till att arbetet med källhantering förändras.Studiens teoretiska underlag är baserat på teorier kring det amerikanska medieklimatet. Teorierna slår här fast att dagens medieklimat problematiserar utövandet av korrekt källverifiering.

Under 1990-talet pågick ett krig på Balkan som Europa inte har skådat sen andra världskriget. Kriget i Bosnien blev den mest omtalade kriget på TV och nyheter för allmänheten under den här tiden. ?Om de skjuter så låt de skjuta? så lät orden på en säkerhetspolitisk konferens i Stockholm i början av 1990-talet (Agrell 1994:45). Det här var bara något av det som visar hur mycket Europa och resten av världen var kunniga och intresserade av vad som pågick i Bosnien.

Den etniska minoriteten assyrier/syrianer har två fotbollslag i Södertälje, Assyriska FF och Syrianska FC. Assyrier/syrianer anses vara samma folk men har en intern konflikt om den rätta benämningen på gruppen. När de två falangernas respektive fotbollslag möts i ett derby, skrivs det mycket i tidningarna både före och efter mötet. Matchen bedöms av polisen som en så kallad ?högriskmatch? på grund av motsättningarna mellan de olika lagens supportrar.