Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, Hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på Hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier.Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening.

Bakgrund: Att vara anhörig till någon som vårdas palliativt innebär ofta en komplicerad livssituation. Inom vården är bemötandet av stor vikt då det är avgörande för den anhöriges upplevelser av omvårdnad, trygghet och delaktighet. Syfte: Studiens syfte var att ur anhörigas perspektiv belysa sjuksköterskans bemötande av anhöriga till patienter som vårdades palliativt på sjukhus, Hospice eller i hemmet. Metod: Litteraturstudie där materialet granskades och analyserades efter Graneheim & Lundmans (2003) analysmodell. Resultat: Viktigt för anhöriga var klar och tydlig information, rak kommunikation, delaktighet och en lämplig miljö för patienten.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, Hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar.

Som sjuksköterska inom hälso- och sjukvården är mötet med palliativa patienter vanligt.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors möjligheter samt svårigheter i mötet med palliativa patienter i hemsjukvård, på Hospice samt på sjukhus.En litteraturstudie genomfördes där författarna granskade tretton kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.Resultatet i studien visade att sjuksköterskorna oavsett om de arbetade inom den palliativa vården på sjukhus, i hemmet eller på Hospice, så stod de inför olika svårigheter och möjligheter i sitt möte med patienter.Sjuksköterskorna ansåg att de viktigaste delarna var att kunna skapa goda relationer till patienter och anhöriga och att dessutom kunna ha en god kommunikation. Det framkom också att sjuksköterskorna upplevde svårigheter då de stod inför svåra etiska frågor. Sjuksköterskorna kände att de i sitt arbete kunde uppleva en maktlöshet på grund av tidsbrist och ekonomi, samt att det fanns en risk att i arbetet bli utbränd. Arbetet underlättades av att arbeta i team och få stöd från arbetskamrater. Det var även viktigt att sjuksköterskorna tog hand om sin egen hälsa.Sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården styrkte dem i sin yrkesroll och det gav både yrkesmässiga och personliga erfarenheter..

Bakgrund Palliativ vård beskrivs ha sitt ursprung från Hospicerörelsen. Palliativ vård är ett förhållningssätt med syftet att förbättra livskvaliteten och anpassa vården till varje individs behov.Syfte Syftet med studien var att beskriva betydelsen av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ omvårdnad.Metod Studien hade en beskrivande design och metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline, Amed och PsycINFO. Totalt användes nio artiklar till litteraturstudien. Analysen var inspirerad av en innehållsanalys.Resultat Kategorierna i resultatet var: Vikten av en god kommunikation, betydelsen av samverkan med patienten och familjen samt sjuksköterskan inom palliativ vård.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two Hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died.

På Hospice vårdas de patienter där möjlighet till botgörelse helt saknas. Den palliativa vården ska ge lindring för patienten fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Hospicevården har som mål att bedrivas i en så hemlik miljö som möjligt för patienternas bästa. Mitt mål är att ta fram riktlinjer för hur man ska utforma Hospiceträdgårdar som är en del av vården för att på så sätt öka patienternas livskvalité.Det finns få studier skrivna om utemiljöns betydelse inom Hospicevården, medan det finns en mängd artiklar och studier om rehab och äldreomsorgen. Problemet med de studier som finns är att vissa är utförda på personer som inte är sjuka, vilket inte är tillförlitligt.Jag började med att göra en litteraturstudie om Hospicevården för att få mer kunskap om hur vården bedrivs innan jag åkte ut till inrättningarna och utförde intervjuerna.

Syfte : Att få ökad kunskap om vad personer med obotlig cancersjukdom funnit tröstande under sjukdomstiden.Design: Deskriptiv, tvärsnittssanalys.Plats för undersökning : Hospice i västra Sverige.Deltagare: 10 gäster boende på Hospice varav 8 var kvinnor. Åldern var mellan 30 och 90 år.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom konstant komparativ analysmetod.Nyckelord: Tröst, cancersjukdom.Resultat: Ur insamlad data utkristalliserades fyra kategorier: förbindelse, egenkontroll, bekräftan samt acceptans. Studiens kärnvariabel utvecklades och gestaltas av ?att bli sedd?. Att bli sedd, och därmed tröstad, bygger på erfarenhet av en känsla av förbindelse, egen kontroll, bekräftan och acceptans.

SammanfattningUndersökningen är riktad till dem som är intresserade av ett väldigt utmanande, nytt och framtidstänkande arbete med sörjande föräldrar. Ambitionen med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring family support teamets arbete, roller och funktioner på ett barnHospice. Med hjälp av en kvalitativ metod har jag uppnått studiens syfte. I undersökningen har jag använt mig av frågeställningarna: Hur beskriver family support teamet sina arbetsuppgifter med obotligt sjuka barn och deras familjer? Samt vilket samarbete finns det mellan family support teamet och de övriga professionerna på Ty Hafan? Studieresultaten har jag relaterat till ett rollteoretiskt - samt organisationsteoretiskt perspektiv.

The study aims to analyze conceptions of death and dying at a clinic for palliative care, using a constructivist perspective and a discourse analytical approach. The empirical material consists of interviews with staff members, documents and photographs of the environment, taking both space and materiality into account. I conclude that the studied practice is mainly characterized by a tension between a caring discourse and a medical discourse..

Bakgrund: I Sverige vårdas döende patienter både på Hospice och på allmänna vårdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att få påskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osäkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan består i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrågan av den här typen och en del av dessa kanske går att åtgärda.Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svårt sjuka patienter önskar påskynda sitt döende.Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: Rädsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade påskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svåra symtom (särskilt smärta), förluster av bland annat identitet och värdighet, samt en känsla av att vara en börda.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på Hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på Hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.