Studiens målsättning var att besvara tre frågeställningar. Skiljer sig andningsfrekvensmönstret efter ansträngning hos varmblodstravare med prestationsnedsättning från normalpresterande hästar? Påverkas andningsfrekvensmönstret efter ansträngning av en ökad slemansamling i luftstrupen? Är koncentrationen surfaktantprotein D i blodet en relevant analysparameter vid utvärdering av nedre luftvägsproblem? Hypotesen var att travhästar med subkliniska luftvägsproblem i de nedre luftvägarna har en längre återhämtningsperiod efter ansträngning jämfört med friska hästar. Kopplingen mellan ökad slemansamling i luftstrupen och prestation undersöktes också. 24 varmblodstravare deltog i försöket. Innan försöket undersöktes varje häst kliniskt inkluderande vilo-EKG och luftvägsendoskopi.

Hos häst finns två olika arter av spolmask, Parascaris equorum och Parascaris univalens. P. equorum har ansetts vara den av parasiterna som orsakar infektion hos häst. Huruvida väl detta stämmer är dock en fråga som nyligen lyfts fram och är betydelsefull för framtida forskning. Den här litteraturstudien kommer ändå huvudsakligen inrikta sig på P.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt.

Antibiotika används inom både human- och veterinärmedicinen världen över för att bota och förebygga infektiösa sjukdomar. Idag finns ett tiotal olika antibiotikagrupper med olika verkningsmekanismer och antimikrobiella spektra. Sulfonamid och trimetoprim, ?-laktamantibiotika, tetracykliner, aminoglykosider, makrolider och fluorokinoloner är de vanligaste. Hos häst används antibiotika för att behandla olika bakteriella infektioner orsakade av patogener som Streptococcus spp., Stafylococcus spp., Rhodococcus equi, Klebsiella spp., Actinobacillus spp.

Modern milk production have come a long way when it comes to accommodating the nutritional and physiological needs of the animals, but unfortunately the behavioural and psychological needs of cows and heifers are often left unfulfilled. A long time for eating is beneficial for the digestion and also gives the cattle something to do and decreases the risks for developing abnormal behaviours. An important factor that influences eating- and ruminating time is the particle size of the roughage. The aim of the study was to find out if particle size influences the behaviour of dairy heifers, in particular with regard to eating behaviour and abnormal behaviours. The study was conducted at Uddetorp farm high school in Skara. Forty-two heifers of the breeds SR and SF were housed in 8 slatted floor pens.

Mastitis is an important disease in dairy cattle. It is very costly for the farmers and affects a large number of animals. Few studies have been made investigating the outcome of treatment for acute clinical mastitis under Swedish conditions, and it can be problematic to use the results in foreign studies since both the microbial flora as well as treatments may be different from the situation in Sweden. In this project we have investigated data on clinical mastitis and antibiotic treatment in the dairy herd at Jällaskolan, Uppsala based on recordings during the last ten years. The material includes both Swedish Red (SRB) and Swedish Holstein (SLB) breeds, which have been kept at the farm under similar conditions.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.

Swedish farmers have the possibility to be subsidized by EU rural development programme for grazing animals on pastures to promote the biodiversity of flora and fauna. The environmental remedy sometimes does not allow supplementary feed and at the same time the Swedish Animal Welfare Act and the Swedish Agricultural Board?s regulations for animal welfare and protection states that animals, in this case horses, shall be fed with food of good quality and adapted for the species. The regulations also state that they should have an individual feeding regime that enables them to maintain a normal body condition. The aim with this master thesis has been to investigate if it is possible to keep Gotland ponies on extensive pastures, during late spring and summer and still maintain animal welfare. The horses were assessed every fourth week using a welfare assessment protocol developed in line with the Welfare Quality® project (submitted, Viksten et al) where physical, behavioural and resourcebased parameters were observed. Twelve one-year old stallions of the breed Gotland ponies purchased from different breeders were used in the study.

Osteoartrit (OA) är ett mycket vanligt problem hos hästar och har i många fall sitt ursprung från felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingående delar. Resultatet är bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels på den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjälpmedel. I denna studie har två inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mätts i ledvätska och serum med hjälp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen är att dessa är förhöjda i ledvätska från leder med konstaterad hälta. Tjugonio ledvätskeprov och 11 serumprov från 11 hästar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hälta analyserades i denna studie.

Inom den svenska mjölkbranschen är användandet av köttrassemin i mjölkkobesättningar ett hett diskussionsämne för tillfället. Mjölkpriset är lågt och det sänker priset på dräktiga kvigor. Besättningar med god hälsa har lägre rekryteringsbehov och behöver inte alla sina kvigor för att upprätthålla koantalet och har nu svårt att sälja sina överskottskvigor. Med en kärv livdjursmarknad, tyngd ekonomi och växande besättningar borde köttrassemin bli ett alltmer attraktivt komplement i avelsplaneringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring hur man optimalt kan använda köttrassemin i svenska mjölkbesättningar.

Hältor och ledskador är inom hästvärlden vanliga problem av stor betydelse som ofta är svåra att behandla. Exempel på skador inom de här kategorierna är spatt och strålbenshälta. På senare år har bisfosfonaten tiludronsyra börjat användas mot dessa åkommor för att hämma benresorptionen. Substansen finns som godkänt läkemedel till häst i ett antal europeiska länder men finns endast tillgängligt som licensläkemedel i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för tiludronsyras verkningsmekanismer, effektivitet och säkerhet. I kroppen binder tiludronsyra till hydroxyapatit som är en beståndsdel i kroppens benmineral. Substansen verkar genom att hämma benresorptionen på olika sätt.

Inflammatory airway disease (IAD) is a respiratory disorder that most commonly affects young horses performing at a high level. The clinical signs are often mild but the disorder can cause a marked decrease in performance to a point where the horse has to be taken of training and competing. The aetiology underlying IAD is not yet fully understood. One current theory is that a type I-hypersensitivity reaction due to allergens in the environment is the cause in some horses. The most reliable diagnostic method is a bronchoalveolar lavage (BAL) since it reflects the inflammatory status in the most distal parts of the lungs, which are affected in IAD.

Intestinal clostridios, som bröts ut från det gamla begreppet ?colitits X? på slutet av 1970- talet, är ett syndrom som drabbar hästar och många gånger är utgången fatal. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. Värdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som är viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer även att diskuteras. Clostridiaceae är en bakteriefamilj bestående av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktäriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmåga att framkalla sjukdom hos både däggdjur och fåglar.

Tramadol är en centralt verkande opioid vars smärtlindrande effekt främst anses bero av två mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men även en inhiberande effekt på återupptaget av och en stimulerande effekt på den cellulära frisättningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn är 10 gånger lägre jämfört med kodein och 6000 gånger lägre jämfört med morfin.

Kolik kan vara ett allvarligt tillstånd hos hästar och omfattar all smärta från buken. Hästarna visar detta symptom på olika sätt, exempelvis genom att rulla eller sparka med benen mot buken. Orsaken till kolik varierar och kan till exempel vara parasitangrepp, tvära foderbyten eller brist på motion. NSAID, non-steroidal antiinflammatory drugs, är en grupp läkemedel som används internationellt för att behandla smärta, inflammation och feber. NSAID verkar genom att inhibera enzymet cyklooxygenas (COX) och därmed hämmas produktionen av prostaglandiner ? vilket ger de smärtlindrande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaperna.