I och med att globalisering ökar i världen, kan det vara av vikt för företag att se över sitt ar-bete med frågor som går under begrepp så som Global Compact och Corporate Social Re-sponsibility (CSR) samt att ha kunskap i hur samarbete kan ske på olika nivåer i företaget med hjälp av Non Governmental Organizations (NGO). Denna uppsats har valt att tolka be-greppet CSR utifrån de tio principerna i FN:s Global Compact. När ett företag arbetar enligt dessa principer ställs krav på rapportering av hur principerna tillämpas och vilka effekterna blir, vilket skapar goda normer för hur andra företag bör arbeta med dessa frågor. Det finns olika sätt att mäta detta arbete på.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur företag i Sydafrika arbetar och agerar vad gäller frågor relaterade till CSR. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor; på vilket sätt arbetar företag i Sydafrika med frågor som omfattas av begreppet CSR samt vilka är de främs-ta hindren för att Sydafrikanska företag skall kunna fortsätta implementera CSR i sin verk-samhet? En kvantitativ studie med kvalitativa inslag har genomförts.

This paper is a critique of an article in the Swedish magazine Filosofisk Tidskrift (Philosophical Magazine), in which professor Per Bauhn maintains that there is something wrong with having a group perspective in moral and political matters. In this article Bauhn makes three conclusions. The first one is that you violate Hume's law if you draw the conclusion that something is an oppression only from descriptive premises, which for example communitarians does according to Bauhn. He argues that ?oppression? is a normative term, and therefore it requires at least one normative premise.

The world?s population reached more than 6.9 billion people in July 2011. It is expected that the population growth during the next 40 years will take place mostly in low-income countries and the population increase will be 2.3 billion people during 2011-2050. A rapid urbanization is also expected to result in 57.7 per cent of Africa?s population living in urban areas in 2050.

The travelling sector is expanding worldwide, which puts all destinations under pressure to have a functioning social system and good resources to manage the problems and take advantage of the opportunities that the tourism sector can offer a community. The area around Kisumu in Kenya, like much of Africa, tourism can simultaneously ensure a stable financial future while it removes, as a result of a growing population, more and more of the scenery that many tourists want to experience. Responsible travel to natural areas that promotes conservation of the environment and improves the welfare of local people is what defines ecotourism. A concept that implies a closed cycle, where visitor?s needs are met in balance with what can be given back, without risking creating imbalances in society. Along the coast of Lake Victoria, valuable papyrus wetlands provide Kisumu vital ecosystem services such as water purification, climate adaptation while it also serves as a reservoir for biodiversity.

Corporate Social Responsibility (CSR) refers to adjusting corporate goals so that they are not only based on maximizing corporate profits, but include ethical standards on socially desirable behavior (Boatright, 2008). Even though many companies have integrated CSR into their business operations, there are still many issues that are difficult to tackle. Especially Multinational Corporations (MNCs) in the global business environment face many challenging situations due to the fact that they often have linkages to countries where the local government is either unwilling or unable to take care of its responsibilities. MNCs often find themselves with increased responsibilities when they start solving some of the issues that earlier have been the sole responsibility of states. A specific case situation discussed in this paper is related to ?conflict minerals?.

John B. Taylor, professor i nationalekonomi vid Stanford University, presenterade år 1993 en penningpolitisk regel som syftade till att vara ett hjälpmedel för centralbanker vid räntebeslut. Taylor-regeln är mycket enkel i sitt uförande och baseras på att styrräntan bör sättas efter två variabler: BNP-gapet och inflationsavvikelsen. Denna styrränteregel fick genomslag inom den vetenskapliga världen men spreds även till makroekonomisk praktik och medförde stora förändringar för penningpolitiken.Flera empriska studier har publicerats sedan Taylor-regeln tillkom och det råder det delade meningar om hur väl Taylor-regeln presterar för olika typer av ekonomier och hur användbar den är idag. Det har även uppkomit nya teorier angående trögheten i effekterna av styrränteförändringar och vid vilken tidpunkt dessa får en inverkan på inflationstakten.Syftet med denna uppsats är att jämföra hur väl den ursprungliga Taylor-modellen och en tidslaggad modell förklarar centralbankernas historiska styrräntesättning i fem länder med inflationsmål under tidsperioden 2000-2013.

Hållbara avelsprogram för småbönder med getter och får i Afrika är ett viktigt verktyg för att öka människors välfärd på kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hänsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. Därför har det på flera håll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhållanden och engagerar de småskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgångsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver två NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgångsrika.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Det var torkan under åren 1968 - 1973 som fokuserade världens uppmärksamhet till Sahelregionen, som är ett smalt bälte mellan Saharaöknen i norra Afrika och grässlätterna söder därom. De ovanligt torra åren hade lett till matbrist i form av förstörda skördar och annan vegetation, samt boskapsdöd. Året 1973 nådde torkan sitt klimax i Sahelområdet, vilket fick till följd att 50% av boskapen dog och hungersnöden tog mer än 100 000 människoliv (MacDonald 1986). Bilder och historier om undernärda barn och död boskap stimulerade en enorm katastrofhjälp. Denna kortsiktiga hjälp har följts av mer långsiktig hjälp för utveckling av Sahelländerna.Under de senaste 20 åren har torrperioderna blivit alltfler och man tvistar om huruvida det rör sig om klimatförändringar eller klimatvariationer.