In this thesis ? concerning didactics of literature ? I perform a reading and theoretical analysis of two pivotal works within reader-response theory, more precisely: Literature as Exploration (1938) and The Reader, the Text, the Poem ? The Transactional Theory of the Literary Work (1978), both written by Louise M. Rosenblatt. The object of this analysis is to examine whether Rosenblatts? theory and methodology can be used to accomplish understanding for ?the other?, what Martha C.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Läroböcker är viktiga källor för kunskapsinhämtning och dess användare har oftast stort förtroende för det skrivna ordet i dessa böcker. Vi vill med denna uppsats uppmärksamma olika maktförhållanden i läroböckerna och uppmana lärare att gå utanför lärobokens ramar i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att analysera framställandet av Indien i historieläroböcker från 1930-, 1960-, 1970- och 2000-talet. Läroböckerna analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen och den sociokulturella praktiken belys med hjälp av postkolonial teori. Kolonialdiskursen är den dominerande diskursen i läroböckerna från 1930-talet, medan läroböckerna från de övriga undersökningsperioderna bygger på den dominerande västdiskursen.

Genom en intervjustudie med tre fäder granskas berättelser om ojämställt föräldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka diskurser och normer som får betydelse för (heterosexuella) fäder som separerat från, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien ämnar titta på fädernas upplevelser av att nedvärderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fått betydelse för utformandet av deras föräldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berättelser, i kombination med tillämpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fäder som den Andre föräldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebär ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt föräldraskap, där modern skapas som norm och fadern som den Andre.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. Thispaper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience ofanabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on thefocus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. Forcollection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, inrelation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursivepsychologists, interpretative repertoires and subject positions.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Syftet med denna rapport är att utreda hur kultur värdesätts i samhället. Tanken är att strukturera upp den kulturpolitiska debatten och sammanföra olika begrepp och perspektiv i en överskådlig modell. Rapporten fokuserar på de kulturverksamheter som är mål för den svenska kulturpolitiken, nämligen konstarterna, medierna, bildningsarbetet och kulturarven. Till grund för min analys ligger särskilt Anders Frenanders forskning kring den svenska kulturpolitiska historien.När det gäller att värdera kultur finns två dominerande synsätt genom historien. Med ett ?kulturkonservativt? synsätt uttalar man sig om vad som är bra och värdefull kultur i allmängiltig bemärkelse.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhälle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika språkliga strategier kan användas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgår teoretiskt i från Faircloughs kritiska diskursanalys men innehåller också delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar på att talets övergripande syfte är att positionera talaren som statsministerkandidat både på ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom användningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och åhörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

Läkemedelsassisterad underhållsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremål för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie är att granska hur debatten kring underhållsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet består av texter från svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och främst från dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

TitleSystems, Stability and Power. The Discourse of Information in Organizing Knowledge.AbstractThe aim of this Master's thesis is to inquire into the consequences of an unequal distribution of power between information discourses in the field of knowledge organisation. A deconstruction of Jennifer Rowley's and John Farrows introductory textbook Organizing Knowledge from 2000 is related to the major discourses of information in LIS. Questions posed in this study are: What meaning is ascribed to information in the material studied? Which information discourses are given a dominant position? Which are excluded? and: How does this affect the construction of the library and information science student's identity, in relation to practices of knowledge organisation? The theoretical framework is provided by Ernesto Laclau's and Chantal Mouffe's theory of discourse and combined with techniques for text analysis originating from the work of Norman Fairclough.The analysis reveals a strong domination of a cognitive discourse of information that underlines the importance of information systems for the organisation of knowledge.