I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Studien syftade till att undersöka hur några lärare i grundsärskolan och yrkesverksamma på barn- och ungdomshabiliteringen ser på samverkan dem emellan. Forskningsfrågorna var: Hur upplever och beskriver de samverkan med den andre parten? Vad har de för behov av samverkan med varandra? Vilka förutsättningar har de för samverkan? I studien gjordes tio semistrukturerade intervjuer med klasslärare i grundsärskolan, inriktning träningsskola, samt med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och specialpedagoger på barn- och ungdomshabiliteringen. Genom en kvalitativ innehållsanalys med tolkning utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell framkom fyra teman: Olika former av träffar och deltagare, Dilemman i samverkan, Elevens lärande och utveckling i ett helhetsperspektiv samt Betydelsefulla faktorer. Resultatet visade att de samverkande parterna träffas på olika sätt med utgångspunkt från den enskilde elevens insatser från barn- och ungdomshabiliteringen.

Samverkan sker i många olika former och inom många olika områden. I människohanterande yrkeskategorier så som skola och socialtjänst bedrivs samverkan ofta med målsättningen att tillsammans med andra parter hjälpa en individ som behöver någon form av insats från samhället. Men även om många vill samverka för att en gemensam insats är nödvändig så är långt ifrån alla positivt inställda till samverkan. Varför? Jo för att det många gånger inte fungerar på ett önskvärt sätt.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Med anledning av att flera kriser av extraordinära slag har inträffat i fredstid har förmågan att hantera dessa fått stor uppmärksamhet. Ett exempel är stormen Gudrun som lamslog delar av Sverige i januari 2005. För att kunna hantera sådana kriser behövs en fungerande beredskap och här har kommunerna en viktig roll. Om kommunerna har en väl utvecklad krisberedskap kan samhället bättre klara av en kris. Genom utvärderingar och erfarenheter från kriser har det visat sig att samverkan mellan kommuner är av stor betydelse för en god krisberedskap.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för våldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan är en relativt ny arbetsform som växt fram ur en mängd olika förändringar hos den svenska välfärdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav på effektivitet i samband med ekonomiska nedskärningar gör sig gällande, men också att ett könsmaktkritiskt perspektiv på våld i nära relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom området för våldsutsatta kvinnor och därigenom utvärdera denna arbetsform som åtgärd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frågeställningar: varför samverkan har vuxit fram som åtgärd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhållande till de mål man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) som i samverkan med vårdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlägga patienters vårdbehov har successivt implementerats inom sjukvården internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vårdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvård har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvårdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade sig i två huvudkategorier; Vägen till beslut och Samverkan med MIG.

I takt med att städer förtätas och befintliga grönytor försvinner växer behovet av att hitta innovativa och fungerande lösningar för annan typ av grönska i städer. Utomhusväxtväggar har kommit att bli ett allt vanligare fenomen i södra Europa och andra delar av världen. I det bistra svenska klimatet är dock ståndorten på vertikala ytor att betrakta som extrem och vissa växter som trivs på det horisontella planet har inte en chans att överleva i det vindutsatta läget med stora temperaturskillnader. Detta arbete syftar till att underlätta växtvalet så att det blir möjligt att skapa såväl fungerande som estetiskt tilltalande utomhusväxtväggar i framtiden. Genom studier av litteratur på ämnet samt intervjuer med aktiva inom området undersöker detta arbete huruvida det finns gemensamma egenskaper hos de arter som faktiskt kan överleva under de tuffa förhållandena. Resultatet påvisar att vissa samband i härdighet och naturståndort går att se men att många faktorer har betydelse för växternas överlevnad och att för få växtarter ännu testats.

Denna C-uppsats är skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, Luleå tekniska universitet. Nätverk som fenomen har slagit igenom på olika plan i samhället och en specifik typ av nätverk är strategiska multilaterala SME- nätverk. Dessa nätverk består av små och medelstora företag som tillsammans försöker nå gemensamma mål för att på så sätt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nätverken kan ses göra sociala utbyten när de går samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie är att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nätverk samt utifrån utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förändrad attityd till samverkan i dessa.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv.

Syftet med den här uppsatsen är att studera och kartlägga gränslandet där olika professioner inom vården möts och samverkar. Vi vill ta reda på hur professioner interagerar, vilken kunskap olika professioner har om varandra samt eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå när de skall samarbeta och varför. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie genomförd på sjuksköterskor, läkare och kuratorer verksamma vid Akademiska sjukhuset. Åtta personer vid tre olika vårdavdelningar har intervjuats om deras syn och erfarenheter av den interprofessionella samverkan som råder på respektive avdelning. Teorin är baserad på en genomgång av den aktuella forskningen rörande team, professioner, interprofessionell samverkan och interprofessionellt lärande.

Om samverkan mellan förskola och skola.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra Militärregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebär att Försvarsmaktens förmåga att samverka med och lämna stöd till andra myndigheter förbättras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den här studien är att studera hur personer med nyckelpositioner inom de båda myndigheterna (Länsstyrelse och Försvarsmakten) tänker kring införandet av Militärregioner och dess förutsättningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militära samhället.Resultatet påvisar att informanterna är relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus på gemensam planläggning, utbildning, övningar samt nätverksskapande och utarbetande av gemensamma mål innan något händer. Målsättningen är att klara av att hantera oförutsedda händelser som olyckor och naturkatastrofer när de väl kommer. Informanterna anser även att närheten, i såväl tid som rum, är avgörande för planläggning och den slutliga insatsens resultat..