Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebära en chock och många hamnar i en tillfällig kris. Diagnosen kan väcka många känslor som kan vara svåra att hantera. Känslan av Hopp kan hos en svårt sjuk människa bli försvagad men genom att ge den näring kan Hoppet återvända. Hopp har många olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mäta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur Hoppet kan påverkas hos vuxna patienter med cancer.

Syftet med den här uppsatsen är att behandla begreppen möjligheter, Hopp och framtidsutsikter, kopplat till sagan. Har sagan betydelse för oss idag och i så fall vilken? Kan den hjälpa oss att bearbeta känslor och upplevelser och hur påverkar den vår syn på våra möjligheter? Genom att jag har analyserat tre nutida sagofilmer av Tim Burton, läst litteratur om sagans funktion och betydelse och sedan kopplat samman dem i en diskussion har jag kommit fram till att sagan helt klart är relevant idag och kan hjälpa oss att bearbeta problem både medvetet och omedvetet. De tre filmer jag har analyserat berör ämnen som i allra högsta grad är viktiga för oss som lever idag, som att hitta sig själv, våga stå på egna ben, vikten av att höra till, att vara älskad och att älska, ensamhet, utanförskap, att vara annorlunda, olycklig kärlek, Hopp, fördomar och möjligheter. Genom att sagor oftast slutar lyckligt ger de oss mod att våga leva sig in i deras värld och de problem som presenteras, och på så sätt hjälper de oss att på ett tryggt sätt bearbeta det vi brottas med.

Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman.

Självskadebeteende anses vara ett folkhälsoproblem och vårdpersonal som möter människor som självskadat sig ställs inför frågan hur de ska bemötas. I syfte att belysa människors upplevelse av att leva med självskadebeteende valde författarna att genomföra en litteraturstudie. Detta har gjorts genom att granska och analysera elva kvalitativa vetenskapliga artiklar med manifest innehållsanalys för att sammanställas till ett resultat. I resultatet framkom fyra kategorier: Att lindra inre smärta med yttre smärta, att såren blev ett Hopp om att få hjälp och stöd, att inte bli sedd och respekterad som en normal människa och att sakna Hopp om att livet kan förändras. Resultatet visar att självskadandet är ett sätt att lindra den inre smärtan och ångesten med yttre smärta, det blir då bara de yttre skärsåren som sjukvårdspersonal ser.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn och ungdomar varje år i någon form av cancersjukdom och cancer är den vanligaste dödsorsaken för barn under 15 år. När någon i en familj blir sjuk så påverkar det hela familjen. Därför handlar familjecentrerad omvårdnad om att se familjen som en helhet. Det innebär ett lidande att bli sjuk och lidandet behöver Hopp och mening för att kunna genomlidas. För att kunna ge bra vård till barnen behöver vårdpersonalen skapa ett bra samarbete med föräldrarna och få föräldrarna att vara delaktiga i omvårdnaden.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och Hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och Hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod.

I denna litteraturstudie var syftet att beskriva människors upplevelser under utredning och behandling av cancersjukdom. Frågeställningar som var speciellt intressanta för den här studien var upplevelser av påfrestningar och hur människan hanterar dessa påfrestningar. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av publicerad vetenskapligt granskad litteratur. 5 kategorier identifierades som beskrev upplevelsen av påfrestningar: väntetiden var fruktansvärd, den kändes som åratal, diagnosen kom som en chock och upplevdes som ett hot, fruktan för förlust av autonomi och värdighet, ofrivilligt isolerad ensam och övergiven och människor upplevde att sjukvården hade mycket lite intresse för patienterna. Fyra kategorier beskrev hur människorna hanterade påfrestningarna: situationshantering genom att ta kontroll och tänka positivt eller avgränsa sig, Hopp om förbättring och överlevnad, familj, vänner och andra människor var källan till villkorslöst stöd samt stödet är uppmuntrande och förlösande.

Sammanfattning: Många människor dör på en institution av något slag. Dessa människor har rätt att förvänta sig bästa möjliga välbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vårdaren som arbetar inom den palliativa vården ställer detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vårdaren som kan medföra välbefinnande för patienten i den palliativa vården. Metoden som användes var litteraturstudie.

AbstractThe aim of this essay is to analyse what roll repression has had in the making of my unpublished collection of poems entitled Hopp som i hare. I examine how the autobiographical subject abortion has influenced the writing process and the outcome of the poems. By presenting literature that?s been important in the making of the collection I show some thoughts and ideas about Post Abortion Stress Disorder, a diagnosis without scientific grounds. In a discussion I go through the whole writing process from subject and genre choice through the revisions till the final version that were sent to be commented by the class in creative writing at Växjö University 2008.

Inom ridsporten läggs stort fokus på hästens träning och välmående, men ryttarens träning glöms ofta bort. Det finns flera anledningar till varför ryttare bör träna även utan häst, man får bland annat en bättre känslighet, kondition och stabilitet i ridningen. Det har gjorts en del studier på fysisk träning för ryttare där det har bevisats att avsutten träning kan förbättra ridningen. Inga tidigare studier har dock hittats där man jämfört Hopp- och dressyrryttares fysiska prestationsförmåga utan häst. Syftet med denna studie är att under ett tillfälle, jämföra Hopp- och dressyrryttare genom ett antal olika tester och ta reda på om det finns några skillnader.

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna någonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. Ungefär 10 % av denna sträcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, där de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefär 10-15 meter, beroende på spelarens accelerationsförmåga. Studier har visat ett samband mellan Hopp och sprintförmåga både bilateralt och unilateralt. Dock är det få studier som följt förloppet från start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och få studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

Att leva med schizofreni innebär att verklighetsuppfattning och tankar oftast är förvrängda och störda. Dessa personer uppfattar ofta saker med sina sinnen som ingen annan kan registrera. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att leva med schizofreni. Rapporten är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där nio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i fyra slutkategorier: Att ha tanke- och förnimmelsestörning skapar ångest och kaos.