Title: ?The director should be treated with silk gloves.? A discourse analysis of the film director as a leader and a case study of a short film Seminar date: 19 February 2008 Course: Master thesis in organizational studies, 20 Swedish credits Author: Johanna Ranes Advisor: Ph.D. Nanna Gillberg Key words: Film, the film director, discourse analysis, social constructionism, gender studies, creative leadership. Purpose: The purpose of this study is to illustrate and problemize the consequences of the traditional male domination in film creation for a female director by critically examining the construction of the film director. Methodology: The study is based on a qualitative case study which was conducted as a participant observation.

Denna uppsats behandlar barns sexualitet inom förskolans arena. Syftet är att problematisera förskolebarns sexualitet och analysera förskollärares förutsättningar att arbeta med detta utifrån valda dokument samt hur detta kan påverka barns utveckling. Metoden som används för att besvara forskningsfrågorna är en kvalitativ innehållsanalys. Därtill används både förskolans och grundskolans läroplan för att urskilja hur ämnet sex- och samlevnad behandlas inom utbildningsväsendet. Även Malmö högskolas utbildningsplan tillämpas för att synliggöra förskollärares utbildning angående barns sexualitet och ett dokument som beskriver kommitténs uppdrag samt förslag till ett måldokument gällande de pedagogiska verksamheterna.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att studera hur identitetsskapande sker för enskilda normbrytande individer på den svenska arbetsmarknaden och deras egna upplevelser av att arbeta i ett mansdomsinerat yrke. Uppsatsens frågeställning är följande: ?hur identifierar sig kvinnliga väktare med sin yrkesroll??. För att besvara vår frågeställning har vi studerat individernas egen uppfattning om sin yrkesroll, eventuella hinder och möjligheter som upplevs i arbetet samt hur interaktion och förväntningar föreligger med kollegor och omgivning. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie där vi genomförde 6 kvalitativa intervjuer med kvinnliga väktare.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövänligt beteende på arbetsplatsen bland anställda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. Två av dessa har infört en arbetsprocess som låter de anställda, tillsammans i arbetslaget, sätta sina egna mål för miljövänliga arbetsrutiner på arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer från Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data från 169 frågeformulär som behandlade motivation och attityder användes främst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Studien avsåg att undersöka ungdomars definitioner och föreställningar kringvåldtäkt. Huvudsyftet var att se hur ungdomarna talade om det manligavåldtäktsoffret och den kvinnliga förövaren.Våldtäkt beskrivs som varande ett våldsbrott och refereras ofta till i medierna,främst med den manliga förövaren och det kvinnliga offret som utgångspunkt.Då ungdomars föreställningar kring begreppet våldtäkt tidigare undersökts, därmed en heteronormativ utgångspunkt, är det av intresse att införliva ocksåandra aspekter kring ämnet.Metod för insamlandet av empiri var fokusgrupper, där analysen, utförd medGrounded Theory och sedan Diskursanalys, sedermera påvisar att de ungainformanterna är medvetna om det manliga våldtäktsoffret och den kvinnligavåldtäktsförövaren. I inledningsskedet av varje intervjusession förklaras allaindivider som varande möjliga offer eller förövare. Uppfattningarna förändrasdock när diskussionen kommer att behandla vem som är vem, avseende offeroch förövare i våldtäktssituationen.Det manliga våldtäktsoffret definieras som ?svagt?, då han ?förväntas? fysisktkunna försvara sig själv.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Denna studie syftar till att lyfta fram begreppet introvert i skolvärlden genom att undersöka hur introverta beteenden kan påverka elevers utbildning. Vi lyfter även fram lärares tillskrivande av introvert beteende.Vi utgår ifrån Jung och H.J. Eysencks definitioner av begreppet introvert samt tar upp olika beteendeteorier och perspektiv på introvert beteende för att kunna identifiera och analysera våra resultat. Studiens metod är en empirisk datainsamling i form av observationer och intervjuer. Observationerna och intervjuerna analyseras enskilt och avslutas i en gemensam analys.Det vi kom fram till var att extroverta normer till stor del råder i skolans verksamhet samt att det introverta begreppet sällan används i verksamheten utan istället beskrivs i andra termer, vilka då delvis kan ha en annan innebörd.

This paper attempts to display how five teachers of social studies use and relate to the policy documents and their instructions on gender. To penetrate the subject, five teachers were intreviewed. Each interview focused on how the curriculum attempts to guide teachers regarding gender, sex differences and equality of opportunity. The collected information was processed, analyzed and discussed using gender studies and discourse theory.The results show that the interpretation and usage of the curriculum is very subjective and varies greatly between all the interviewed teachers. Their personal interpretation proves to be crucial when it comes to making reality of the stated goals in the curriculum, concerning actively working towards equality of opportunity between sexes.

Today in Sweden the concept of the greyzone students that stands between the nine-year compulsory school and special school for mentally retarded children is recognised in different studies and reports. It is not obvious for this group of students to decide which category best can comply with their needs. Should they go in nine-year compulsory school or special school for mentally retarded children? In the last years there have been alarming rapports about how the share of students in special school increases. A study shows that the greyzone students are a group that distinctly is on the increase in the special school.

Within media and communications studies, questions of taste have often been associated with the dichotomy of high versus popular culture. The French sociologist Pierre Bourdieu has also used mass media products in his studies of class determined tastes and dispositions. In this paper the author uses the theoretical framwork of Bourdieu to examine aspects of social class and legitimate taste in the interior design magazine "Sköna Hem", a market leading magazine within it's genre of lifestyle magazines in Sweden. A specific type of feature article, where a real-life home is portrayed, is studied using the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The homes portrayed are predominantly affluent and display elements of conspicuous consumtion as mediated through legitimate taste and cultural capital.