I ett samhälle med ökad globalisering blir regler angående den internationella privat- och processrätten allt viktigare. Denna uppsats behandlar lagvalsregler, vilka går att finna i Romkonventionen. Romkonventionens huvudregel är lagvalsfrihet. Det finns dock bestämmelser i konventionen som inskränker denna möjlighet. Artikel 7 rörande internationellt tvingande regler är ett exempel på detta och är även uppsatsens huvudämne.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrätts-lig studie on barnets rättigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrättslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg ämnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag på samma sätt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar på FN:s barnrättkommittés yttranden kring hur länderna sköter sina åtaganden gentemot konventionen och en jämförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundläggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rättigheter än kring Norges.Uppsatsen tar också upp domstolsprocessen kring vårdnadstvister där barnet ofta riskerar att hamna i kläm. En jämförelse mellan vårdnadstvister i Sverige och Norge visar att det är väldigt små skillnader mellan ländernas olika problemområden som utgör skillnader i barns rättigheter som direkt kan härledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rättigheter..

Ska människor ses som individer eller ska dem ses som grupper? Denna fråga har varit omtvistad gällande rättigheter och är skiljelinjen mellan liberal och kommunitär teori. När det gäller minoriteters rättigheter har de ofta fallit mellan dessa två tankegångar och det har visat sig att ingendera har lyckats respektera dessa människors rätt på ett tillfredsställande sätt. Ursprungsbefolkningar har därför fått leva förtryckta, förföljda, diskriminerade, marginaliserade och har upplevt allt ifrån deportationer till regelrätta massaker. Som ett försök till att skapa rättvisa förhållanden har FN etablerat organet ILO, som i sin tur utvecklat en konvention för ursprungsbefolkningars rättigheter nämligen ILO 169.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Den här uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrån Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att få att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvänjor?Religion och religionsutövning är mycket mer begränsad än vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som självklara rättigheter, som exempelvis slöjan och korset är inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvärtom är det även fritt för staterna att begränsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn på den muslimska slöjan angående religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhållanden om den.Bärandet av slöja är en form av religionsutövning.

Today the right of the child to participate freely in cultural life and the arts is a goal on the political agenda. As a consequence, in 2011, twenty-six government agencies and institutions of culture were assigned to formulate strategies for activities for children and young people. These strategies are the empirical basis of this thesis. The aim of the study is to elaborate and problematize three issues concerning children?s culture from the viewpoint of a social constructionist understanding of childhood as constructed in various, often political, practices.

I uppsatsen analyseras remissförslaget till den nya skollagen (Ds 2009:25) samt Barnkonventionen med avsikt att formulera och jämföra hur föräldrar och stat positioneras gällande barnets fostran. Analysen syftar till att belysa likheter och skillnader mellan de båda texterna. Detta sker utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv där subjektspositioner är ett nyckelbegrepp i analysen, samt med hjälp av politisk filosofi. Det filosofiska materialet är hämtat från John Rawls, Alasdair MacIntyre samt nutida utbildningsforskning främst representerat av Tomas Englund. De politiska filosofierna bidrar till utmejslandet av tre diskurser funna i den nya skollagen och Barnkonventionen.Dessa diskurser är de stödjande subjektens diskurs vilken är den dominerande diskursen i de båda texterna och i vilken barnet självt ges ansvar för sin utveckling; denna diskurs ligger nära John Rawls politiska teorier.

BAKGRUND: I bakgrunden skriver vi om konventionen om barns rättigheter samtstyrdokumentens mål för jämställdhet mellan könen. I detta avsnitt beskrivs också denormer som finns i samhället för män och kvinnor. Vi diskuterar flickors och pojkars lekoch hur denna kan påverkas i den samhälliga kontexten, hur genus framträder i barnsskapande samt könsskillnader med fokus på utrymme och uppmärksamhet i barngruppen.SYFTE: Vi vill undersöka hur barnen på en förskoleavdelning uttrycker sig runtkönsroller och hur dessa tar sig utryck i leken och den dagliga verksamheten. Vi kommeräven i viss mån att studera pedagogernas påverkan på barnen när det gäller könsroller.METOD: Vi har använt oss av metoderna observation, intervju och self report.Observation och intervju i form av informella samtal genomfördes i hela barngruppenmedan self report och de formella samtalen genomfördes med tio barn.RESULTAT: Studien visar att pojkar och flickor i stor utsträckning leker med olika sakerberoende på könstillhörighet samt att de säger sig tycka om olika lekmaterial och lekar.Resultatet visar vidare att barnen ofta leker i könshomogena grupper. Vi observerade attnågra pojkar tog stor plats vid samlingssituationer.

Vägverket grundar sitt arbete om barns säkerhet i trafiken på en barnkonvention utarbetat av FN. I konventionen står det att barns bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. På uppdrag av Vägverket Region Norr har vi upprättat en visualiseringsmiljö som kan användas för att analysera en befintlig eller planerad trafiklösning. Syftet med arbetet var att undersöka vad som krävs för att med hjälp av GIS-verktyg, utifrån barns synvinkel, bygga upp en 3D modell över en trafiksituation. Vi har undersökt två programvaror, ERDAS Imagine VirtualGIS och ArcView 3D Analyst, och kommit fram till att ERDAS Imagine VirtualGIS lämpar sig bäst för att bygga upp en 3D modell utifrån våra krav.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och är därmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rättigheter, varav en av dessa är delaktighet och en annan är omsorg och skydd. Dessa två upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjänstens verksamheter där denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att få kunskap om detta gjordes åtta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänstens del Råd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrån de två teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhåller att det finns tre olika sätt att se på barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn även görs på tre olika sätt, vilket anpassas från fall till fall.

Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ställer upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gärning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestämma om dessa är att betrakta som straff för brottsliga gärningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillämpliga på förfarandet. För att bedöma de förfaranden som är på fråga, använder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna är överträdelsens natur och påföljdens natur och stränghet.

Denna uppsats har till syfte att studera de lagar vi har i Sverige gällande kvinnlig könsstympning samt omskärelse av pojkar. Lagarna skiljer sig åt, på så vis att den ena lagen innebär ett totalförbud mot att könsstympa kvinnor, samtidigt som den andra lagen är en reglering av att omskära pojkar. Uppsatsen har en komparativ karaktär då den lyfter fram resonemang i förarbetena till de två lagarna. Synsättet i uppsatsen är, att det i båda fallen handlar om omskärelse, då de båda ingreppen på många sätt är likvärda och följaktligen då också jämförbara. Ur ett barnperspektiv formuleras frågor kring varför flickor och pojkar bedöms olika.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerätten vid rättsprövning av tillåtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga på fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen är den så kallade ?bindande verkan? av regeringens tillåtlighetsbeslut. Då prövningen görs av Regeringen får den således en politisk prägel.

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I år (2005) var det 90 år sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under årens lopp kompletterats med rättspraxis och doktrin och har därmed utvecklats i takt med samhällsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, härefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrättsliga delen.