Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Studiens syfte är att försöka ta reda på hur man kan arbeta med unga män i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och därmed försöka låta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel på detta arbete. Våra frågeställningar är: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort från kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga män? På vilket sätt påverkas och förändras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda på vilka metoder som verksamheten bygger på samt hur deltagarna upplever att det är att vara med. I vår studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgått någon förändring i sin identitet. Vi har därför använt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda på denna förändring.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om det går att förändra en organisationskultur genom värdegrundsarbete, samt om det är en metod som kan användas för att utmana den mansdominerade kulturen inom räddningstjänsten. För att uppfylla detta syfte har vi utgått från frågeställningarna Hur tolkar brandmännen värdegrunden på Räddningstjänsten Karlstadsregionen? samt Kan värdegrundsarbete vara ett sätt att utmana den mansdominerade kulturen inom Räddningstjänsten?. Den tidigare forskning som gjorts kring värdegrunder är inriktad mot skolverksamhet i första hand vilket gör det intressant att undersöka möjligheten att använda detta som en metod även inom andra verksamheter.Uppsatsen inleds med en teoretisk bakgrund kring organisationskultur, värdegrund samt mansdominerad kultur. Studien är av kvalitativ karaktär och innebär att vi har utfört åtta semistrukturerade intervjuer med brandmän på Räddningstjänsten Karlstadsregionen.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Titel- Sex and the city för män? ?En kvalitativ studie om manligheter i förändringFörfattare- Malvina BrittsAvdelning- Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskapProblem: Området som min studie rör sig inom är representationen av maskulinitet. Förändringar i representationen av maskulinitet diskuteras i olika sammanhang och en specifik drama/komediserie, Entourage, har på sistone utmärkt sig som ett nytt sätt att gestalta maskulinitet på. Den har beskrivits som en manlig motsvarighet till Sex and the city.Syfte: Mitt syfte med denna studie är att studera hur representationen av maskulinitet ser ut i denna specifika TV-serie, samt uttala mig om vad detta säger om den förändrade bilden av maskulinitet i vår tid.Metod: Jag har gjort en kvalitativ textanalys av Entourage med grunder i hermeneutiken och har studerat såväl innehållsmässiga teman i serien som genrekonventioner och tilltal. Jag har som jämförelse när jag ansett det givande även reflekterat kring TV-serien Sex and the city.Slutsatser:1.

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av demest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ?Alex ochSigges podcast? samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ?Filip och Fredrikspodcast?. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manusså som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personligasamtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektivgranska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det.Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera Homosocialiteten dem emellan.Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentligapodcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hurHomosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknarvarandra ur dessa aspekter.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om bibliotekarien upplever känsloregler i sin yrkesroll, vilket känsloarbete som i så fall utförs, hur det påverkar jaget, samt om yrkesrollen kräver något iscensättande av kön och hur det i så fall påverkar eventuellt känsloarbete i mötet med låntagare. Hochschilds teori om känsloarbete används tillsammans med teorier om performance-diskurser och olika modeller för biblioteksarbete. Materialet bestod av fyra kvalitativa intervjuer med bibliotekarier, baserade på dagböcker skrivna av tre av dem.Min studie visar att känsloarbete ingår i bibliotekarierollen. Att vara social och trevlig upplevs av mina informanter som de främsta känsloreglerna i yrkesrollen. Jag ser tre performancediskurser samexistera: yrket som en roll, yrkesrollen som uttryck för något inre och att man blir det man gör.

Denna uppsats har försökt att hitta orsaker till varför de kvinnliga revisorerna är lågt representerade i börsnoterade bolag. I uppsatsens inledande skede använde vi oss utav en enkätundersökning för att skapa oss en bild av intresset för auktorisation bland kvinnliga ekonomstudenter. För vår primära datainsamling använde vi oss både av personliga, semistrukturerade intervjuer och intervjuer per e-post. Vi har intervjuat kvinnliga auktoriserade revisorer som verkar på de fyra största revisionsbyråerna i Stockholm och gjort intervjuer per e-post med revisorer som tidigare varit verksamma på någon av dessa byråer. Vi har även intervjuat personer som inte är verksamma inom revisionsbranschen, men har intressanta synpunkter om området.

Den här uppsatsen syftar till att ge en förståelse för rekryteringskonsulters syn på jämställdhet och deras roll i arbetet för jämställdhet. Studien fokuserar på rekryteringar av ingenjörer till stål- och verkstadsindustrin. Frågeställningarna som besvaras är: ?Vilken utbildning har rekryterare i jämställdhetsfrågor??, ?Vilka direktiv får rekryteringskonsulter från kundföretaget??, ?Vilken inställning har rekryterare till jämställdhet?? och ?Hur ser rekryterare på sina möjligheter att bidra till en mer jämställd stål- och verkstadsindustri??.Tidigare forskning på området finns bland annat inom projektet JämVäxt vid Karlstad universitet inom vilket den här uppsatsen skrivits. Vår teoretiska referensram omfattar teorier om varför samhället är könssegregerat och vilka inställningar individer och företag kan ha till genusfrågan.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.