Bakgrund: Homosexuella personer i världen får ofta erfara diskriminering, känslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande från vårdpersonal i samband med vårdmöten. Heteronormativt bemötande är vanligt i samhället, vilket bland annat innebär ett antagande om att människor är heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska säkerställa att mänskliga rättigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna Homosexuella kvinnor och mäns erfarenheter och upplevelser av vårdmöten.

Den 1 februari 2003 trädde den lagändring som innebar att Homosexuella par fick lov att prövas som adoptivföräldrar i kraft. Inför lagändringen tillsatte regeringen 1999 "Kommittén om barn i Homosexuella familjer" som ledde utredningen vilken resulterade i SOU rapporten (2001: 10) "Barn i Homosexuella familjer" som jag har valt att analysera.Uppsatsens syfte är att visa på att vad som menas med familj och föräldraskap är en konstruktion. Målet är därför att framhålla att det som antas vara neutrala fakta tvärtom är resultatet av åsikter, normer och värderingar. I anslutning till syftet har huvudfrågeställningen varit att titta på hur familj och föräldraskap konstrueras och (re)produceras i SOU-rapporten.För att besvara frågeställningen har följande underfrågor ställts: hur beskrivs Homosexuella familjer och föräldrar i rapporten, hur konstrueras normalitet genom det avvikande samt hur kan man förstå rapporten som en del av kärnfamiljens upplösning?Uppsatsen utgår dels från Foucaults teori om skillnad där begreppen normalitet och avvikande varit vägledande och dels från familjesociologisk teori om familjens individualisering.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot Homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu.

Bakgrund: Flera rapporter visar en   särskild utsatthet bland Homosexuella patienter inom vården och livskvalitén   för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre Homosexuella har levt under en tid då   homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre Homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre Homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning   sjukdomsklassades.Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin Homosexuella läggning.   Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys.Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation.

Bakgrund: En del av människans identitet är sexualiteten. Sedan i mitten av 1900 talet har det hänt mycket med Homosexuellas rättigheter. Det finns vissa länder i världen som fortfarande är helt emot homosexualitet. Idag är ca 2-3% av kvinnorna och 3-5% av männen Homosexuella i världen. Det finns ett heteronormativt antagande i vården idag där vårdpersonalen antar att alla patienter är heterosexuella.Syfte: Syftet är att undersöka hur Homosexuella personer upplever att de bemöts i vården.Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av nio kvalitativa originalartiklar som har sökts via tre olika databaser.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att Homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera Homosexuella män i.

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan Homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes.

Denna uppsats studerar Sodom och Gomorraberättelsen både med avseende på tillkomsthistoria och undersöker även hur den har förmedlats vidare i den judiska tolkningstraditionen. Den centrala frågeställning är huruvida denna denna berättelse handlar om sexuell synd eller ej. Har den alltid används för fördömandet av Homosexuella? Det tydliga svaret som undersökningen visar är nej! Uppsatsen behandlar också Leviticus text rörande Homosexuella relationer samt ger tolkningsförslag till denna..

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga Homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga Homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda. För att finna våra karaktärer sökte vi i hela södra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring Homosexuella som vill bli fosterföräldrar. Mina övriga frågeställningar är hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (när det gäller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har använt mig av för att analysera mitt insamlade material är: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att Homosexuella fosterföräldrar fortfarande är en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterföräldrarnas sexuella identitet inte ska påverka utredningen.

Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra Homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och Homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och Homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot Homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.