Mitt syfte med denna uppsats är att analysera den statliga offentliga utredningen SOU 2001:10 Barn i Homosexuella familjer, för att se hur den normala respektive den onormala familjen skapas genom olika distinktioner. Jag fokuserar på hur kön/genus och begär kan ses som betydelsebärande konstruktioner i skapandet av den hetero- och den Homosexuella familjen, samt den heterosexuella normens makt att begripliggöra handlingar, beteenden och kategorier.Jag analyserar min empiri, SOU 2001:10, med hjälp av feministiska och queer teoretiska utgångspunkter, där inspiration hämtats från dessa teoriers konstruktivistiska och dekonstruktivistiska ansatser. Jag har i uppsatsen varit intresserad av att visa hur queerteori kan användas för att dekonstruera ett empiriskt material som har materiell och kulturell betydelse.I uppsatsen visar jag hur Butlers heterosexuella matris kan användas för att förstå hur den Homosexuella familjen normeras i utredningen. I kapitlet Familjens ?ontologi? visar jag hur den Homosexuella familjen och den heterosexuella familjen skapar varandra och hur den heterosexuella hegemonin drar upp gränserna för de (o)begripliga familjerna..

Titeln på denna studie är Internalisering av kategoriella par i form utav Homosexuella asylsökande. Studiens syfte är att undersöka om och hur föreställningar utifrån ett heteronormativt synsätt, hos handläggaren på Migrationsverket, påverkar asylprövningen av Homosexuella. Studien berör hur diskursen i samhället formar föreställningar av den homosexuelle mannen och hur dessa föreställningar blir gällande inom myndighetsutövningen vid Migrationsverket. Studien utgår från teorier av Michel Foucault, samt är kompletterad och avgränsad med hjälp av andra teorier, bland annat Queerteorin. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av sju handläggare vid Migrationsverket, verksamma vid två olika kontor i Stockholm.

Homosexualitet innebär en förälskelse eller attraktion av person tillhörande samma kön som en själv. I studier framkommer att Homosexuella upplever sig bemötas och få sämre vård än andra. Vikten av ett gott bemötande är avgörande för upplevelsen av vården. Syftet med litteraturstudien var att beskriva Homosexuella patienters upplevelser av bemötande inom vården. 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av Homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur Homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children?s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

 Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan Homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot Homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever Homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra Homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de Homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ?komma ut?.

Undersökningen genomfördes på 77 studenter där fördelningen var 59 kvinnor och 18 män. Studiens syfte och huvudhypotes var att undersöka om det gick att påverka implicita attityder gentemot Homosexuella för en kort stund med fakta om Homosexuella under en IAT-mätning, detta kunde inte påvisas. En Homosexuell Positiv Skala på 5 item användes som explicit jämförelse till IAT. Stor gradskillnad mellan HPS och IAT gav en låg korrelation dem emellan. Det gjorde att studien kunde styrka Noseks teori (2005) om moderatorer som påverkar förhållandet mellan implicita och explicita attitydmått.

Bakgrund: Rättigheterna för Homosexuella personer har på senare år förbättrats, men inom vården förekommer fortfarande heteronormativa antaganden.Syfte: Belysa Homosexuella personers upplevelser av mötet med vården.Metod: Allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär analyserades.Resultat: Det framkom både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Resultatet presenteras i de två huvudkategorierna ?Diskriminering och stigma? och ?Respekt?.Slutsats: För att fler ska få en positiv upplevelse i mötet med vården är det viktigt att som sjuksköterska vara öppen för olika familjekonstellationer och inte göra heteronormativa antaganden..

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med Homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och Homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om barn till Homosexuella hämmas i det sociala, med det menar vi barnets utveckling av självkänsla, empati, ansvarskänsla och samspelet med andra.  Vi ska även försöka ta reda på pedagogernas tankar om deras arbete angående detta i skolans verksamhet. Genom intervjuer har vi fått fram att föräldrar med yngre barn inte ser sina barn som några som kommer bli hämmade i framtiden, medan de föräldrar som har äldre barn, tillsammans med forskningen, påpekar att i situationer där barnen blir tvungna att söka nya kontakter kan det uppstå svårigheter. Pedagogerna påpekar även att det kan uppstå problem under perioden då barnen identifierar sig sexuellt. Intervjuerna har skett med totalt tio personer, fem av dessa är Homosexuella föräldrar och de andra fem är pedagoger som kommit i kontakt med regnbågsbarn ett begrepp som används för att förklara barn som lever tillsammans med Homosexuella föräldrar, i förskolans/skolans verksamhet. Resultatet av intervjuerna visade att föräldrarna och pedagogerna pekade på hur viktigt det är med öppenhet, både gentemot pedagoger i förskolan/skolan, andra föräldrar men speciellt mot barnen. Det visade sig även att pedagogerna har fördomar men att de är noga med att de inte försöker att påverkar barnen utan de bearbetar fördomarna själva eller tillsammans i sitt arbetslag. Vi har kommit fram till att barn till Homosexuella föräldrar inte hämmas mer än ett barn till heterosexuella föräldrar, dock ser vi att i vissa situationer kan det vara svårare att vara barn till Homosexuella än till heterosexuella, men att det på samma gång inte behöver vara något negativt..

Bakgrund: Under många år har kvinnors kroppsideal kopplats ihop med smala modeller och kändisar inom reklam och media. Problemet har nu blivit vanligare bland män också. Männen blir nu matade med vältränade, avklädda manskroppar i samma utsträckning som kvinnorna blir matade med det kvinnliga kroppsidealet. Maskuliniteten har både sexualiserats och feminiserats. Männens ideal har under senare år blivit mer inriktat på muskler, v-form och platt mage med lite kroppsfett.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar Homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig Homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för Homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta Homosexuella fäder.

Bakgrund: Vårdpersonal behöver kunskap och förståelse för vårdtagarens livsvärld för att kunna ge ett gott bemötande. En aspekt av en människas livsvärld är dennes sexuella läggning. Idag är diskriminering på grund sexuell läggning olagligt i Sverige. Upprätthållandet av detta försvåras dock av att heterosexualitet är den rådande normen vilket leder till att homosexualitet utgör ett normbrott. Dessa normer föreligger även inom hälso- och sjukvården.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den Homosexuella identiteten, och den Homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren.Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens Homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells Homosexuella identitet.Den gräns som dras mellan Bells Homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer.

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med Homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och Homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.