Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar.

Psykosocial stress på och efter arbetet kan på sikt leda till utbrändhetoch sjukskrivningar och drabbar ofta kvinnor i s.k. höganspänningsyrken.Optiker faller in under denna kategori av yrken då det är bådeomvårdande och inriktat på service i butiksmiljö. Syftet med uppsatsenvar att ge en beskrivning av kvinnliga optikers upplevelse av stress,hur dessa upplevelser påverkar deras hälsa samt hur de hanterarstressen. Sex kvinnor från en optikaffär intervjuades om sitt arbetslivsamt livet i övrigt. Analysarbetet följde metoden induktiv tematiskanalys.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor i såväl Sverige som i övriga världen. I Sverige drabbas årligen omkring 7 000 kvinnor, vilket resulterar i att varje dag, tolv månader om året, diagnostiseras ett 20- tal kvinnor med bröstcancer. Diagnosen bröstcancer leder ofta till en krisreaktion på grund av den psykologiska och den existentiella påfrestningen. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som bygger på nio artiklar med en kvalitativ ansats har gjorts.

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna är mastektomi. Förlusten av bröstet kan påverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsättningar, därför har hon ett stort behov av både omvårdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehållsanalys ur ett manifest perspektiv.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor.

Syfte: Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.Metod: Författarna genomförde en beskrivande litteraturstudie, baserad på 16 artiklar, vilka eftersöktes i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Studier visade att genomförandet av livsstilsförändringar hos kvinnor handlade om inneboende resurser hos individen som ledde till kvinnans intentioner att göra livsstilsförändringarna. De inneboende resurserna var konsekvenser av hjärtinfarkten och anpassning samt motivation och strategier.  För att lyckas genomföra livsstilsförändringarna var kvinnan beroende av olika former av stöd. De stödjande incitamenten var både främjande och hämmande, vilka påverkade huruvida individen klarade av att förändra sitt beteende.Slutsats: Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten präglades av en tvetydighet, vilken påverkade kvinnornas intentioner att genomföra livsstilsförändringarna. Denna kunskap kan sjuksköterskan använda sig av i dennes stödjande roll i början av rehabiliteringen och vid samtal om livsstilsförändringar. Kvinnor efterfrågar information anpassad för kvinnor och de upplevde svårigheter att upprätthålla livsstilsförändringarna i det dagliga livet på grund av en icke-samarbetande familj och vänner.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.

AbstractThe purpose of this study is to investigate how seven homosexual men in the age between 18 and 26 years experience openness with their sexuality in Stockholm. We wish to investigate how these men experience and handle their everyday life in a community characterized by a heteronormative foundation. We will focus on how they handle their openness in an urban environment and if they experience any limitations dependent on the situation or surroundings they live in, and also how they handle these situations. The study is hermeneutically inspired where seven life story interviews are analyzed within the theoretical frameworks provided by Connell, Goffman, Foucault and Queer theory.The results show that the respondents? openness varies depending on a variety of factors where surroundings, situations and previous experiences are influential.

Denna uppsats bygger på intervjuer med sju kvinnor som deltagit i ett utvecklingsprogram utformat för kvinnor med ambition att göra karriär. Företag bör satsa på anställdas karriärutveckling då det ökar individernas välmående och ger konkurrensfördelar. Syftet var att se vilka faktorer som bidrar till eller hindrar personlig utveckling samt se på vilket sätt utvecklingsprogrammet kan medverka till kvinnors personliga ledarskap och karriärutveckling. Frågeställningen löd: Upplever kvinnor att personligt ledarskap är ett bra verktyg för att utvecklas i sin karriär? Resultatet visade att kvinnorna genom utvecklingsprogrammet upplevde ökad kontroll över sina liv vilket hjälpt dem definiera och uppnå karriärmål.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Problem och syfte: Kvinnor är starkt underrepresenterade på ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. Samhället har visserligen gått framåt och förändringar har skett för kvinnor på olika sätt men de föråldrade strukturerna vad gäller chefskap fortlever, något som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen på chefspositioner. Vårt syfte är att beskriva och analysera förklaringar till den låga andelen kvinnliga samt vad detta innebär. För detta ändamål har vi valt att titta närmare på områdena ledarskap, genus, service och mångfald. Frågeställning: Varför finns det så få kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vår frågeställning har samlats in från böcker och artiklar.