Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet.

Vi har tittat på hur män och kvinnor representeras i Sportbladet genom att göra en bild- och rubrikanalys på förstasidor och utvalda uppslag av tidningen, det under en begränsad period på två veckor under februari 2006. Vi har tittat på hur ofta kvinnor och män förekommer på bilderna och vilka idrotter som är oftast förekommande. Men också hur bilderna är tagna, från vilken vinkel exempelvis och vad det får för betydelse för framställningen av manliga och kvinnliga idrottsutövare. Sport är ett område som är strikt uppdelat i män och kvinnor och det märks följaktligen i sportjournalistiken. Det finns en tydlig hierarki inom området där det är Mannen som är den dominerande.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Sammanfattning Gymkultur i förändringKvinnogym Denna uppsats undersöker med hjälp av intervjuer samt observationer hur olika individer ser på gymkulturen och då främst hur kvinnor som tränar på kvinnogym ser på gymkultur. Genom att intervjua fem kvinnor som har tränat på unisexgym men som nuvarande tränar på kvinnogym har frågor om de olika typerna av gym och gymkultur diskuterats. Genom observationer av olika gym har även gymkulturen på unisexgymmen studerats för att närmare kunna se skillnader mellan de båda typerna av träningslokaler. En fenomenologisk ansats har använts och då främst genom Sara Ahmeds ?Queer phenomenology?.Slutsatser kunde dras att kvinnorna ansåg männen som störande och att kvinnorna kände sig uttittade på unisexgymmen.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

Bakgrund: Människan är idag betydligt mer medveten än tidigare om vad mat innehåller och vad som bör ätas och inte. Trots detta löper människor samtidigt en allt större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem. Anorexia nervosa drabbar ungefär en av hundra flickor och ca en av tusen pojkar. Sjukdomen kan beskrivas som en stark rädsla för att gå upp i vikt tillsammans med en förvrängd kroppsuppfattning. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med Anorexia nervosa upplever vården.

Syftet med denna studie är att studera argumentationen framförd av motståndarna till könsneutral äktenskapslagstiftning. Debatten mot könsneutralt äktenskap har huvudsakligen förts av förgrundsgestalter inom de religiösa samfunden, men debatten har trots detta haft en sekulär karaktär. Med utgångspunkt i en heterosexistisk teoretisk diskurs, har argumentationen analyserats. Studien utkristalliserar argumentationen och hur de formats för att bilda opinion.Slutsatsen visar också på att det stora flertalet argument som förs fram i debatten kan klassificeras som heterosexistiska. Heterosexism är ett symptom av heteronormativitet.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor.

BAKGRUND: Barn leker familjeliv på olika sätt, ofta är det mamma-pappa-barn den så kallade kärnfamiljen. I dagens samhälle finns det även samkönade familjer. Med hjälp av forskning och relevant litteratur om familjerelationer har vi undersökt hur familjer levde förr samt hur familjekonstellationer har förändrats. Framförallt har vi fått ta del av barns tankar om familjerelationer.SYFTE: Att undersöka barns tankar kring familjerelationer med fokus på kärnfamilj och samkönad familj.METOD: I vår undersökning har vi använt kvalitativ metod. Vårt redskap är intervjuer både grupp och enskilda intervjuer, 20 barn på en förskola i västra Sverige blev intervjuade.

Våld kan förekomma i alla typer av relationer oavsett den sexuella läggningen eller könet påindividerna. I och med det heteronormativa synsättet som styr samhället uppmärksammas intevåldsutsatta individer i samkönade relationer tillräckligt mycket vilket bidrar till störreutsatthet, bristande forskning och obefintlig stöd och skydd. Syftet med den här fördjupandelitteraturstudien var att sammanställa forskning gällande våldsutsatta i samkönader relationer,med fokus på samhällets bemötande, deras situation, eventuellt stöd och skyddsåtgärder.Resultatet presenterades i en tabell som låg till grund för den kritiska granskningen avartiklarna. Resultatet presenterades även i löpande text under tre kategorier, våldsutsatt isamkönade relationer, våldet och samhället, och forskning kring våldet. Våld i nära relationerförekommer i lika stor utsträckning för individer i samkönade relationer som i heterosexuellarelationer.

Prostatacancer är en av de mest vanliga cancersjukdomarna globalt sett och den vanligaste cancerformen i Sverige. Om männen när de får diagnosen är i en relation med någon kan även denna person påverkas av detta. Syftet med denna studie var att undersöka dessa partners erfarenhet av att leva med en man med prostatacancer. En litteraturöversikt baserad på kvalitativt material utfördes. Femton artiklar analyserades och åtta kategorier kunde identifieras: rsn, Anhörigvårdare, Information, Stöd, Sexualitet och Intimitet, Team, Kommunikation och Vardagen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Sjukdomen leder till en förändrad livssituation där stress och ångest blir en del av vardagen. Coping bidrar till en ökad psykisk, fysisk och social förmåga att hantera och leva med en sjukdom. Vilken copingstrategi som används är individuellt och utvecklas med tiden beroende på hur sjukdomsbilden ser ut samt vilka erfarenheter individer har sedan tidigare. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer hanterar sin livssituation genom coping för att uppnå bättre livskvalitet.