Uppsatsen handlar om homosexualitet bland män i höga positioner på statliga institutioner. Vi har intervjuat fyra homosexuella män varav tre är yrkesverksamma. Utifrån Bourdieus fältbegrepp har vi försökt förstå chefernas berättelser och försökt skildra vilka sociala koder som man på deras arbetsplatser måste förhålla sig till. Det har visat sig att homosexualitet inte utgjort något större problem för informanterna i deras yrkesliv. Detta kan enligt oss delvis förklaras med att bland annat rationalitet och tolerans utgör centrala aspekter i en normativ intellektuell diskurs som ställer krav på aktörerna inom fältet.

Abstract Syftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri.

Den 1 januari 2003 infördes ?sexuell läggning? i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a.

Bakgrund: Litteratur visar att familjer med en nära anhörig som får vård i livets slut, ofta upplever ett bristande bemötande. Bemötandet skapar starka känslor. En strävan efter att vårdpersonal utbildas i att arbeta ur ett familjecentrerat förhållningssätt kunde bidra till att familjer inte lämnades utanför vid vård i livets slut.Syfte: Var att beskriva familjers upplevelser av bemötandet från vårdpersonal vid vård i livets slut och betydelsen av bemötandet för familjer.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier samt en mixmetod studie inkluderades. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes vid analysförfarandet.Resultat: Det framkom att bemötande har stor betydelse för familjers välmående och för deras förmåga att hantera den svåra situationen av att en nära anhörig befinner sig i livets slut.

AbstraktBakgrund: När en familj befinner sig i den pediatriska palliativa vården genomgår de en kris. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskan har ett familjefokuserat bemötande. Att ge stöd och inge trygghet ska ingå i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnaden av barn och deras familjer inom den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien utfördes genom litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av arbetssätt kring könsneutralisering och arbetssätt som synliggör homosexuella relationer. Följande frågeställningar har formulerats: ? Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med könsneutralisering?? Vilka uppfattningar har förskollärare kring sitt arbete med att synliggöra homosexuella relationer? För att besvara frågeställningarna har vi valt att göra en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som metod. Studien bygger på intervjuer med tio förskollärare på två olika förskolor.Resultatet av vår studie visar att majoriteten av förskollärarna anser att förhållningssättet gentemot barnen är av stor vikt och är en grundläggande del i arbetet för könsneutraliseringen. Samtal med barnen kring könsneutralisering är viktigt i både spontana och styrda aktiviteter. De flesta förskollärarna är medvetna om hur de tilltalar respektive kön och menar att det är av stor betydelse.

Diskussionen kring homosexuellas lämplighet som föräldrar och deras rätt att bilda familj är nu aktuell i samhällsdebatten. Trots att det idag finns lagstiftning som jämställer homosexuellas och heterosexuellas rättigheter att bilda familj genom exempelvis provrörsbefruktning och adoption finns negativa röster om detta.Syftet med studien var att undersöka attityder hos högstadieungdomar i årskurs 9 vid tre skolor, i frågor om homosexuellas rätt att bilda familj och om det kan vara kopplat till attityder till homosexuella generellt. Dessa attityder studerades i förhållande till könstillhörighet och social klass. Målgruppen valdes utifrån att ungdomar i den åldern ifrågasätter föräldrarnas påverkan och skapar sig egna värderingar. En inblick i detta kan lägga fokus på att även vuxna bör reflektera över sina attityder kring dessa frågor då barn och ungdomar i stor utsträckning påverkas av vuxna.Uppsatsens primärdata har insamlats genom enkätundersökning i kontaktade skolor under vecka 48, 2007.

Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella får allt större utrymme i dagens massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i såväl TV som tidningar och filmer och har blivit en självklar om än omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgångspunkt syftar den här uppsatsen till att genom en kvalitativ näranalys utröna huruvida homosexualitet även kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jämföra reklambilder ur två av Sveriges största månadstidningar med heterosexuell målgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vårt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sällan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell läsekrets.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

Studien ämnar att testa ett nytt användningsområde för Narrative Clip. Syftet med studien var att undersöka potentiell nytta eller möjliga problem som användandet av Narrative Clip kan medföra till familjer som har barn med autism. För att undersöka detta har fyra familjer deltagit i studien, de har fått låna en kamera i två veckor. Under dessa två veckor fick deltagarna använda kameran på det sätt som passade deras behov. Efter att deltagarna använt kameran i två veckor genomfördes intervjuer med föräldrarna.

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..

Preschool teacher´s and children?s views of family constellations focusing on same- sex families.  Syftet med studien är att genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer synliggöra vad förskollärare och barn har för perspektiv på olika familjer med fokus på samkönade familjer. Samt hur det kan arbetas med detta på förskolan. Det är viktigt att få samkönade familjer att känna sig inkluderade i verksamheten. Då det i forskning visat sig att det främjar barnet om deras vårdnadshavare blir bemötta på ett positivt sätt och med respekt för den familjekonstruktion som barnet lever i.Totalt så intervjuades 21 stycken barn och sex förskollärare.

Familjer som lever under påfrestning har ökad risk att utsätta sina barn för misshandel. Ett av mödravårdcentralens och barnavårdcentralens mål är att identifiera familjer som behöver riktade insatser. Denna studies syfte är att belysa sjuksköterskans/ barnmorskans erfarenheter av att möta familjer som har bristande omsorgsförmåga om sina barn. Metoden är en litteraturstudie.Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet svarar på frågorna hur sjuksköterskan/barnmorskan kan identifiera bristande omsorgsförmåga och erbjuda stöd till familjer.

Hiv/aids är i dagsläget en ökande epidemi som drabbar hela världen. Homosexualitet har länge förknippats med sjukdomen vilket med stor sannolikhet bidragit till fördomar och negativa attityder till denna redan utsatta minoritet. Syftet med examensarbetet var att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vårdpersonalens kunskaper om och attityder till hiv-positiva homosexuella. Ytterligare ett syfte var att undersöka om attityder kunde skiljas åt beroende på kategorier av vårdpersonal vilket avser all personal inom vården samt sjuksköterske- och undersköterskestuderande. De viktigaste resultaten som framkom i studien var att de generella attityderna till hiv-positiva homosexuella övervägande var positiva och att de negativa attityderna till hiv/aids och homosexualitet ter sig kunna bero på en bristande kunskap och erfarenhet.