Sök:

Sökresultat:

528 Uppsatser om Hoglands park - Sida 25 av 36

Nationalparker: för bruk eller bevaring? : En studie om tillgängligheten till svenska nationalparker

Bakgrunden till vår uppsats var de tankar som vi hade kring tillgängligheten till nationalparker och skyddade områden. Nationalparker och skyddade områden ligger ofta på platser som inte är lättillgängliga. Som besökare till dessa områden behövs ofta egen bil eller båt för att ta sig dit. En del av planeringen vid upprättelserna av parkerna består av att säkra att de är tillgängliga.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de svenska nationalparkerna har gjorts tillgängliga för offentligheten, sedan upprättelsen av de första nationalparkerna i Sverige i 1909 och till Hamra Nationalpark utvidgades kraftigt i 2011. Vidare är syftet att belysa de olika etableringsdiskurserna.För att kunna undersöka detta har vi använt oss av litteraturstudier för att samla information om historiken kring nationalparkerna samt vad som tas upp i Sveriges nationalparksplan.

Vinterträdgårdar i offentlig miljö : en utredning av projekteringsförutsättningar

I dagens allt tätare städer har platser med växtlighet och grönska blivit ett ofta diskuteratämne. Sedan ett par decennier tillbaka har uppvärmda vinterträdgårdar byggts runtom i världen (främst på norra halvklotet) och de senaste åren har även gröna väggaroch tak blivit ett allt vanligare inslag i våra urbana miljöer. I Sverige byggdes mångavinterträdgårdar under det glada åttiotalet, en trend som tog tvärstopp några år in pånittiotalet. Av olika orsaker har dock intresset för inglasade växtanläggningar återigenväckts.När en planteringsyta planeras i exempelvis en park, är målsättningen att skapa så braförutsättningar för god tillväxt hos växten som möjligt. Detta kräver förståelse ochkunskap både om vilka behov olika växter har och om hur miljön på den planeradeplatsen kan anpassas för att uppfylla dessa.

Automobilpalatset

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under åren 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utställningshallar och bilförsäljning, service och bensinstation-långt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmärktes huset år 2001.  Idag finns andra affärsverksamheter i gatuplan, resterande våningar står relativt tomma och mycket nedgånga. Automobilpalatset ägs av kommunen och det finns för närvarande ingen plan för förändring.  Jag vill i mitt förslag addera människan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen på bilen har förändrats sedan 1930.

Jag och Tensta : personligt perspektiv på det offentliga rummet

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Österplan ? en ny kvarterspark i Uppsala : samhällsnyttig utveckling genom omdisponering av allmän plats

Centralt belägen offentlig mark är i regel ytor som används effektivt. Kommunerna behöver göra avvägningar mellan praktiska lösningar och rekreativa miljöer för att skapa en fungerande stadskärna. Parkering och parkmark är exempel på samhällsnyttiga faktorer som behöver erbjudas i stadsrummet. Österplan i Uppsala är en kommunalt ägd yta som består av lika delar parkering och parkmark. Uppsalas mest centrala delar saknar kvarterspark i närområdet, vilket Österplan skulle kunna erbjuda.

Ruins of Wilderness : sensual Spaces in between

Ruins and derelict places have since long fascinated and attracted humans. With my starting point in the wild vegetation and the spontaneous activities taking place on derelict land and in industrial ruins, I explore with help from the theoretical sociology, what creates not only this fascination but also fear. The purpose of the thesis is to explore and exemplify how the industrial ruin as a place outside the restrictions and control as well as design intentions of modern society can be used as an inspiration in a landscape architecture context.The modern city consists of areas and places with a well defined purpose. A piece of derelict land or a disused building is instead ambiguous, undefined and open for new purposes. However described in negative terms, these placesare often perceived as places of mystery and magic.

Car Lock Improved by Configurable Key

When a car owner want to lock or unlock his or her car today, it?s preferable done by using aremote control. The system is really comfortable when the car owner is using the remote.A problem arises if a thief gets the remote.The thief doesn?t have to know where the car is parked, an approximate estimation where thecar is parked is enough.For instance, it?s enough to know which car park the car is parked in. If the thief knows that,he/she can repeatedly activate the remote control while looking for a car indicating with lightsand sounds.Because of the fact that a car usually indicates that it has been unlocked by making a shortsound indication, there will be no problem finding the car.The purpose with this project is to make a prototype which makes it harder for a thief to findthe car.

Uppsala-Hemisfären

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.

Skola i Mariehäll

Jag har ritat en skola i Mariehäll. Konceptet för skolan baserar sig på att skolans program delas upp och får rymmas i fyra volymer. Då volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum där skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa välfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehåller utrymmen för personal, administration och lokalvård, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.

Strukturplan för Högsbo industriområde

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi.

Den ideala barndomens avvikare : Nyköpings barnavårdsnämnds tillämpande av 1902 års vanartslag 1907-1916 ur ett maktperspektiv

I och med 1902 års lag angående vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lättare för myndigheterna att påverka ett barns uppväxt. I Nyköping bildades barnavårdsnämnden, som hade denna lag som rättesnöre, år 1907. Barnavårdsnämnden innehade en stor makt då de kunde påverka ett barns liv. Under åren 1907 till 1916 anmäldes 40 barn till barnavårdsnämnden i Nyköping. Dessa barn ansågs avvika från normen om en ideal barndom.

Kulturarv som livsvärden : En kritisk undersökning av kulturarvsbegreppet

This critical examination of the concept of cultural heritage is based on an overall phenomenological approach, with focus on Alfred Schütz?s further development of Edmund Husserl?s idea of the lifeworld. With strong emphasis on the subjective and intersubjective dimensions, the concept of cultural heritage is contextualized, analysed and criticized from different aspects for the purpose of enriching the discourse of cultural heritage.A literature based methodology is used, including a hermeneutic analysis of theoretical texts in the field of cultural heritage studies and the new Swedish Culture Environmental Law (?Kulturmiljölagen?) and related bills. Qualitative interviews deal with people?s notions about the concepts of culture, cultural heritage and intangible cultural heritage.

Analys av vattenkvalitet i ett kommunalt badhus

Bath has been a part of human history for a long time. Today bathing/swimming inmunicipal pools is for people of all ages and it is possible to take swimming courses,exercise or enjoy recreation. The municipal indoor pool of Hogdalen in Sweden wasbuild in the sixties and has had problems with high levels of heterotrophic bacteria. Thefacility has two larger pools, one adventure park for young kids, two smaller bath tubsand a jacuzzi. To improve water quality UV light and coal filter were installed inOctober 2009 to the already existing purification system.

Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö : en jämförandestudie mellan forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Jan Gehls forskning om promenad

Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov. Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten. Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.

Stadsodling i fickparker : ett gestaltningsförslag till en fickpark i Limhamn med odlingstema

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

<- Föregående sida 25 Nästa sida ->