I detta examensarbete användes en enkätundersökning som undersökningsmetod. I enkätundersökningen medverkade 110 stycken respondenter ifrån Lundellska skolan i Uppsala. Skolans ekonomi- och samhällselever var de som omfattades av studien. Syftet var att studera vilket samband som fanns mellan föräldrarnas yrke och utbildningsnivå och elevernas prestationer i grundskolan och deras vidare val under skolkarriären. Uppsatsens syfte studerades både ur ett köns- och ett segregationsperspektiv för att undersöka hur de olika ovanstående faktorerna fördelade sig geografiskt och könsmässigt.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk ohälsa i form av utmattningssyndrom/depression och vad de anser är viktigt när det gäller återhämtningsprocesser och rehabilitering.Frågeställningar: Vilka subjektiva upplevelser har kvinnorna av utmattnings¬syndrom/depression? Vilken rehabilitering har respondenterna fått, vilka behov har eller har de haft samt har dessa blivit tillgodosedda? Vilka faktorer och processer kan respondenterna i efterhand se har bidragit till deras utmattningstillstånd? Kan det finnas andra faktorer såsom yrke eller i nätverket runtomkring såsom familj, släkt och vänner som kan spela in?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod för vår undersökning, där vi intervjuat tio kvinnor med utmattningssyndrom. Med hjälp av ett hermeneutiskt synsätt har vi tolkat och analyserat vårt empiriska material. Vår uppsats utgår från en abduktiv ansats, där våra resultat bygger på empiri samt teorier och begrepp som har växt fram under studiens gång.Huvudresultat: Sedan 1990-talet har vårt samhälle genomgått stora förändringar, där organisationer slimmats och nedskärningar varit påtagliga inslag. Resultatet av det har varit att speciellt kvinnor har varit långtidssjukskrivna, då de har drabbats av ohälsa i form av utmattningssyndrom.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där.

Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun.Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna.Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely.Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema.

Massmedia är idag torget där det offentliga samtalet förs och som sådant är det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bär media på ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet Västerbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jämvikt mellan kvinnor och män i sina nyhetssändningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen på Västerbottensnytt arbetar med och utifrån denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar på fyra pelare där den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer två behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser på jämställdhet i media.

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) är ett begrepp som syftar på fenomenet att människor, däribland sjuksköterskor, som arbetar med människor, kan drabbas av en slags professionell utbrändhet. Utbrändheten uppstår i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillståndet följer ett klassiskt stressmönster. Arbetsomständigheter, vissa personlighetsdrag såsom hög empatisk förmåga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF är, vad det orsakas av och hur tillståndet kan lindras och motarbetas.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna.Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts.Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affärsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta på områdena utbildning och affärsmodeller. Denna studie riktar sig mot området utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnäring och samtidigt öka städers ekologiska hållbarhet. Frågeställningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stärka och lyfta befintlig matproduktion i städer till en ny matnäring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnäringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Fokus på genus och vilken betydelse det har i olika sammanhang har fått allt störreuppmärksamhet i samhället. Syftet var att beskriva den rådande genusordningen inom hälsoochsjukvård, samt huruvida kommunikation inverkade på skapandet och upprätthållandet avden. Omvårdnadsforskningen har hittills inte undersökt relationen mellan kommunikation ochden rådande genusordningen inom hälso- och sjukvård i någon större utsträckning. Det finnsändock klara indikationer på att denna rådande genusordning är viktig att ha i åtanke. Dågenusordningen är en maktordning som genomsyrar alla andra maktordningar bidrar denmanliga normen inom hälso- och sjukvård till en ojämnställd vård.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhället och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress är vanligare hos dem som arbetar med människor exempelvis inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning pekar på att det finns många olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att använda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensområde där många olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vårda och hjälpa patienter på olika sätt har hon eller han också ett ansvar att styra, organisera och förbättra arbetet inom det egna arbetsområdet.

Elever i årskurs nio har i dag ett stort antal gymnasieutbildningar att välja på, vilket gör att de lätt fastnar i en mängd av information som är svårsorterad. Många elever i årskurs nio känner osäkerhet i valet av gymnasieutbildning då de inte har någon direkt kunskap om arbetsmarknaden eller kan sätta sina skolämnen i relation till olika yrken. Avsaknad av samarbete mellan skola och arbetsliv är påtaglig i många delar av landet, även om det finns goda exempel. Konsekvenserna av denna avsaknad kan bli att elever väljer utbildning på orealistiska grunder eller efter påverkan av vänner. För att öka elevernas kunskap om sig själva, utbildning och arbetsmarknad behövs åtgärder vidtas.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen.

Introduktion: Att möta döende patienter är en av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska ställsinför, trots detta är vård av döende patienter inte ett prioriterat ämne inomsjuksköterskeutbildningen. Den palliativa vården i Sverige ska följa fyra grundstenar: Symtomkontroll,tvärprofessionellt teamarbete, bra relation och kommunikation med patienten, anhöriga och denövriga personalen samt stöd till anhöriga, både under sjukdomstiden samt efter dödsfallet. Syfte: Attbelysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende patienter utanför specifika palliativavårdenheter. Metod: En litteraturstudie har gjorts med artikelsökningar i databaserna Cinahl ochPubMed. 12 artiklar, varav 10 kvalitativa och 2 kvantitativa, vilka motsvarade studiens syfte, valdes utför analys.