Sök:

Sökresultat:

1310 Uppsatser om Historiska värden - Sida 28 av 88

Religioner, vÀrderingar etik och moral i religionskunskapsundervisningens lÀromedel

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

MarkanvÀndning och skogshistoria i mellersta SkÄne : en paleoekologisk undersökning i HjÀllens naturreservat, Södra Rörum socken

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvÀndning och skogshistoria i ett omrÄde imellanskÄne pÄ grÀnsen mellan skog och slÀtt. FrÄgor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förÀndringar i trÀdslagsammansÀttningen.För att besvara frÄgorna har vi anvÀnt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men ocksÄ flygbilder, historiska kartor och skriftligt kÀllmaterial. VÄra resultat visar pÄ enodlingskontinuitet i omrÄdet frÄn tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av Äker ochgrÀsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.TrÀdslagssammansÀttningen har under lÄng tid dominerats av ek, bok och tall.

Om den humanistiska tolkningen av Mores Utopia

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över frÄn tidigare tolkningar var att Utopia Àr att betrakta som Mores egen idealstat, nÄgot som innebar att den ursprungliga frÄgestÀllningen frÀmst gÀllde vilken sorts ideal denne strÀvat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se sÄ tycks det dock som att denna bild gradvis har framstÄtt som alltmer problematisk nÀr man vÀl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstÀmma med en ökad kunskap om More och hans samtid. FrÄn att ursprungligen ha betraktas som relativt sjÀlvklar har sÄledes bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremÄl för debatt, sÄvÀl nÀr det gÀller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsÄg att göra detta, och till slut ocksÄ huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats Àr att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhÀlle kom att förÀndras nÀr verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhÄllande lyfts ett antal lÀsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frÄgestÀllningar blir hÀr hur man inom dessa vÀljer att framstÀlla Mores verk, vilka argument man anvÀnder sig av för att befÀsta denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhÄller sig till de problem som uppstÄr nÀr den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhÄller sig till varandra.

Sexsfostran: om etnosexuella förestÀllningar och glappet mellan teori och praktik

Studiens huvudsakliga syfte Àr att visa hur "sex Àr rasialiserat och ras Àr sexualiserat" (Nagel 2003) utifrÄn queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt vÀlfÀrdsdokument. Analysen klarlÀgger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet Àr oskiljbara i framstÀllningar som föresprÄkar sexuell hÀlsa i Malmö stad.Metoden Àr genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext dÀr uppfattningar om sexuell hÀlsa och vÀlfÀrdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sÄdan bakgrundsöversikt syftar till att vÀgleda lÀsaren till att fÄ förstÄelse för de lokala utgÄngspunkter som prÀglat studiens och materialets tillkomst..

Vad driver svenska swapspreadar? En regressionsmodell med ECT

Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..

OmhÀndertagande av vÄldtagna kvinnor : En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans roll och omhÀndertagande i samband med vÄrd av vÄldtagna kvinnor

Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Anhörigas delaktighet vid vÄrd i livets slutskede en kvalitativ studie

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Museal nyordning? En diskursanalys av Historiska museets programverksamhet

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

En ny forntid? : ? förÀndringar i basutstÀllningar om forntiden 1972-2005

The purpose with this thesis is to study how the arranging of archaeological objects in permanent exhibitions has changed over time. To find out about this I have been analysing three museums with prehistorical permanent exhibitions. The exhibition at Statens Historiska museum was produced in 2005, Nationalmuseum in Köpenhamn was produced in 1972 with additions from 1988 and 1995 and, finally, Malmö Museer exhibition which was produced in 1977. These exhibitions have been compared to analyse developments during the last 30 years. The result shows that there are different ideals within the exhibitions.

En osynlig replika : en analys av konsumtionsv?rde och n?jdhet

Bakgrund: Konsumtion av kopierade produkter ?r ett globalt fenomen och allt flera produkter uts?tts f?r plagiarism. Med internets framg?ng exponeras konsumenterna f?r mer information i nutid ?n n?gon annan tidpunkt i historien. Denna information kan bidra till att p?verka individers k?pbeteende och k?pbeslut. Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att unders?ka n?jdheten bland konsumenterna som k?per replika parfymer.

Vuxenstudier som omvÀrldsförstÄelse och identitetsskapande : Ett interaktionistiskt perspektiv

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebÀra ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till bÄde en ökad sjÀlvförstÄelse och omvÀrldsförstÄelse och vad som hÀnder med sjÀlvbilden hos mÀnniskor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier pÄ Komvux kan vara delmÄl som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsÀttningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier pÄverkar elever pÄ sÄ vis att fördomsfullhet omvandlas till förstÄelse.

Glesbygdens Àngel: barnafödande i Tornedalen under Mathilda Fogmans tid

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon vĂ€xte upp i ÖvertorneĂ„ och nĂ€r socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och sjĂ€lvstĂ€ndig kvinna som 26 Ă„r gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan nĂ€rhet till lĂ€kare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.

Är detta en lĂ€rare? LĂ€raren som ledare och auktoritet frĂ„n det moderna till det postmoderna samhĂ€llet

En studie i förestÀllningen om lÀraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lÀrarrollen i historiska nedslag frÄn 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra vÀrldskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet Àr att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förÀndrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lÀrande. Har lÀrarrollen förÀndrats tillrÀckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sÀgas representera röster frÄn verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lÀrarrollen leder fram till en diskussion kring lÀrarrollens behov av en förÀndring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

"Nu Àr det ju sÄ att det Àr jag som Àr din chef" : En kvalitativ studie om chefers och medarbetares uppfattning om svÄra samtal utifrÄn ett maktperspektiv.

Studiens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares uppfattning om sva?ra samtal utifra?n ett maktperspektiv. Studien har genomfo?rts med en kvalitativ forskningsansats da?r empirin erha?llits genom intervjuer. Studien har totalt nio respondenter, varav tre stycken chefer, fem stycken medarbetare och en person fra?n Fo?retagsha?lsova?rden.

Bidrar utstÀllningen "Maria - Drömmen om kvinnan" till genusperspektivet inom det konstvetenskapliga fÀltet?

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women?s perspective.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->