Ämnet för denna uppsats Ă€r reformationen och Gustav Vasas maktövertagande i Sverige, under första delen av 1500-talet. Framförallt i Segersta och Hanebo socknar, i södra HĂ€lsingland.Med hjĂ€lp av en historiografiskt komparativ metod försöker uppsatsen besvara hur tidigare historiska verk förklarat det faktum att det inte, i södra HĂ€lsingland, uppstod nĂ„gra oroligheter till följd av de religiösa och samhĂ€lleliga förĂ€ndringarna.Efter att ha redovisat den historiografiska bilden av hur historiesynen förĂ€ndrats görs en studie av fyra historieberĂ€ttande texter. Först tvĂ„ lokalhistoriska verk av Ă€ldre datum, dĂ€r fokuseringen ligger pĂ„ just det omrĂ„de, Segersta och Hanebo, som undersökningen begrĂ€nsar sig till. DĂ€refter följer tvĂ„ nyare verk som, Ă€ven om de fokuserar sig pĂ„ landet som helhet, i alla fall presenterar nya teorier och metoder inom forskningen.Det visar sig att de Ă€ldre lokalhistoriska verken inte alls Ă€r amatörmĂ€ssiga, men företrĂ€der en omodern historiesyn. Efter att ha tagit del av de modernare verken blir det uppenbart att ny tolkning av gamla kĂ€llor, tillsammans med nya kĂ€llor, förĂ€ndrat synen pĂ„ reformationens verkningar pĂ„ befolkningen, Gustav Vasas roll för reformationen, samt de befintliga oroligheternas dignitet.

Detta arbete Àr utfört pÄ Electrolux i Mariestad som tillverkar kyl- och frysskÄp. Vid produktionen av dessa skÄp stÀller kunderna stora krav pÄ att produkterna Àr fria frÄn skönhetsfel. En extra kÀnslig del för skönhetsfel Àr dörrarna eftersom de Àr bland det första kunden ser. Kravet pÄ dörrarna Àr att insidan ska vara vit och blank utan nÄgra missfÀrgningar. Syftet med detta arbete Àr att finna och reducera orsakerna till skönhetsfel som förkommer pÄ insidan av dörrarna.

Barnfilmen har lÀnge haft en undanskymd plats inom filmteori. Man har tidigare intresserad sig för den i termer av ideologisk pÄverkan eller pedagogisk nytta alternativt onytta, men intresse för frÄgor som rör mer specifika textmekanismer har hittills dröjt. En sÄdan frÄga Àr, exempelvis, hur barnfilmen konstruerar eller implicerar sin egen ÄskÄdare. Med tanke pÄ att motsvarande problematik har dragit till sig mÄnga barnlitteraturforskares intresse, Àr det mÀrkligt att en liknande omsorg inte har uppstÄtt inom barnfilmstudier.Mot denna bakgrund, Àr denna studies syfte att utforska nÄgra samtida animerade barnfilmtexter för att förstÄ hur de relaterar sig till en tilltÀnkt publik. Filmerna i fokus Àr Shrek (Andrew Adamson, Vicky Jenson, 2001), The Incredibles (Brad Bird, 2004), Shark Tale (Bibo Bergeon, Vicky Jenson, Rob Letterman, 2004) och Madagascar (Eric Darnell, Tom McGrath, 2005).

Min undersökning behandlar representationer av mÀnniskokroppen i konsten. FrÄgestÀllningarna Àr: hur har konsten anvÀnt modellteckning för att skapa bilden av mÀnniskan och vilken funktion har den i konsten representerade mÀnniskokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig pÄ den vetenskapliga och akademiska synen av mÀnniskan, utifrÄn vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgÄr frÄn en mÀnniskosyn dÀr mÀnniskans kropp primÀrt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad mÀnniska eller person, vilket kom att anvÀndas av konsten och odlas genom modellteckning. Det Àr under renÀssansen som det vetenskapliga tÀnkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

Den hÀr studien har haft sin utgÄngspunkt i attundersöka kvinnors kvantitativa utrymme i lÀroböcker i historia inriktade motmellanstadiet. Detta har genomförts ur ett kvantitativt perspektiv dÀr metoden inneburitatt rÀkna förekomsten av kvinnor i de utvalda lÀroböckerna. För att uppnÄsyftet med studien och fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har tvÄ förlag studeratsdÀr utgÄvor mot bÄde den aktuella lÀroplanen Lgr11 och den gamla lÀroplanenLpo94 varit till grund för studien. Det har i studien gjorts jÀmförelser mellande olika förlagen, utgÄvorna, kapitlen och bildutrymmen, för att nÀmna nÄgra.Resultatet presenteras i form av stapel- och cirkeldiagram för att fÄ en enkelöversyn av kvinnors utrymme. Studiens mest framtrÀdande resultat Àr att trotsatt forskningen kommit framÄt och Àven vÄr samhÀllsutveckling ges inte kvinnormer utrymme i de nyare utgÄvorna.

Uppsatsen syftar till att genom en jÀmförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att pÄ sÄ sÀtt se pÄ vilket sÀtt ideologiska skillnader pÄverkar anvÀndandet av historia. Det finns förhÄllandevis fÄ studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhÄllande till de partier som ligger till vÀnster pÄ den politiska skalan. Tidigare undersökningar har frÀmst fokuserat pÄ partiernas historia. Denna uppsats handlar istÀllet om dagens politikers anvÀndande av historien. Uppsatsens kÀllmaterial utgörs av tal som partiledarna hÄllit under valrörelsen.

Syfte: Syftet har varit att undersöka hur lÀrare ser pÄ elevers lÀsförstÄelse i Är 4, och se hur arbetet med lÀsförstÄelse försiggÄr i lÀrarnas klassrumskontext. Vilka strategier, metoder och ÄtgÀrder anvÀnds i klassrummet för att arbeta med lÀsförstÄelse? Hur interagerar lÀrare ? elev med varandra kring förstÄelse av texter? Vilka artefakter anvÀnds i klassrummet som kan stödja utvecklingen av god lÀsförstÄelse? Teori: Studiens teoretiska forskningsansats utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv. En grundtanke i ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande Àr att den historiska utvecklingen finns nÀrvarande i det nuvarande, och kunskaper och fÀrdigheter kommer frÄn de insikter och handlingsmönster som över tid har byggts upp i samhÀllet. Dessa insikter och handlingsmönster förs vidare genom interaktion mellan mÀnniskor.Metod: Datamaterialet har samlats in genom kvalitativa halvstrukturerade djupintervjuer med fem lÀrare i tvÄ mindre kommuner.

I den hÀr litteraturstudien Àr det den historiska utvecklingen gÀllande stadsplanering, med funktionalismens ideal och utmaningar som stÄr i fokus. Vilka Àr dagens utmaningar i stadsplanering? Vilka ideal fanns det under funktionalismen? Vilka spÄr kan vi se idag och kan vi anvÀnda oss av funktionalismens idéer i dagens planering? Vi stÄr inför mÄnga utmaningar i dagens stadsplanering. KlimatförÀndringar och den globala urbaniseringen sÀtter allt större press pÄ stÀderna. Man benÀmner tiden 1930-1975 som funktionalismen epok i Svensk stadsplanering. Under funktionalismen var den största utmaningen att lösa den akuta boendebristen som skapats pÄ grund av att allt fler flyttat in till stÀderna pÄ grund av industrialiseringen.

Syftet med studien Àr att komplettera den forskning som gjorts inom landskapsvetenskap och kulturgeografi utifrÄn ett utmarksperspektiv. Studien ska bidra till förstÄelse för utmarkernas placering och förÀndring under de senaste 200 Ären. Detta görs genom att jÀmföra tvÄ omrÄden med olika naturgeografiska förutsÀttningar, ett pÄ LinderödsÄsen och ett pÄ KristianstadslÀtten, utifrÄn faktorerna jordarter, utmarkers storlek, markanvÀndning och djurhÄllning.Utmarkerna var de omrÄden som byns bönder i huvudsak anvÀnde till bete. I denna studie kommer det som lantmÀtaren klassat som utmark, hagmark eller fÀladsmark i kartornas protokoll att rÀknassom utmark. Kartmaterialet av utmarker och inÀgor sammanstÀlldes till tvÄ omrÄden som det gjordes olika analyser inom och för att utföra detta anvÀndes geografiska informationssystem.

Syftet med studien Àr att i relation till musik- och kulturskolornas verksamhetsidéer/planer fÄ insikt i elbaslÀrares förhÄllningssÀtt till vad som Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att försöka förstÄ vilka lektionsmoment elbaslÀrare prioriterar i sin undervisning av nybörjarelever, varför de valt att fokusera pÄ just dessa och deras syn pÄ eventuella styrdokument för respektive arbetsplats. Jag har i min undersökning genomfört kvalitativa intervjuer med fyra elbaslÀrare frÄn olika musik- och kulturskolor. Arbetets har sin utgÄngspunkt i historiska perspektiv pÄ musikkulturskolornas framvÀxt och de pedagogiska traditioner som format dem samt det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I resultatet framkommer att det viktigaste för informanterna Àr att eleven fÄr komma igÄng och spela sÄ snabbt som möjligt och att den huvudsakliga drivkraften i nybörjarundervisning för elbaselever Àr lust, glÀdje och upplevelser ? vilket gÄr helt i linje med mycket av de tendenser som behandlas i forskning rörande musik- och kulturskolan samt dess verksamhetsplaner under senare Är. Under diskussionsrubriken diskuteras informanternas syn pÄ vad de tycker Àr viktigt för nybörjarelever att lÀra sig i relation till de traditioner, idéer och vÀrderingar som enligt det sociokulturella perspektivet styr hur undervisningen formas.

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Caroline Frost. PopulÀrkulturens plats i skolan. En studie om hur populÀrkultur anvÀnds och kommer till uttryck i undervisning. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur elevers populÀrkultur uttrycks, hur den bemöts av lÀraren samt hur populÀrkulturen anvÀnds i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under tvÄ veckor i en Ärskurs 2.

Problem: NÀr predikan ges inom islam eller katolicismen tillÄts och förvÀntas att bÄde kvinnor och mÀn deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mÀssa pÄ söndagar. Dock tillÄts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas frÄn möjligheten att ta upp och diskutera samhÀllsorienterade Àmnen med utgÄngspunkt frÄn liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och mÀn vÀrlden över börjar ifrÄgasÀtta denna ordning och vill fÄ till en förÀndring dÀr man och kvinna har lika möjligheter och rÀttigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera de argument som framförs av företrÀdare för en konservativ diskurs och med företrÀdarna för en feministisk diskurs nÀr det gÀller frÄgan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten Àr ett samtida fenomen som utgÄr frÄn ett universellt betÀnkande om lika möjligheter och rÀttigheter för kvinnor och mÀn. Feministerna krÀver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrÄn ett icke-androcentriskt förhÄllningssÀtt för att pÄvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgÄr frÄn patriarkaliska och traditionella argument dÀr de stödjer sig pÄ enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen pÄvisar att nÀtverk, Àrvda titlar och tradition betyder mer Àn kunskap i det religiösa sammanhanget. BÄda de undersökta religionerna uppvisar dock en förÀndringshistoria i takt med att samhÀllet förÀndras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mÀssa..

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

Hörby centrum Àr till sin fysiska struktur vÀl sammanhÄllet med vackra och vÀlproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sÀtter sin prÀgel och identitet pÄ orten. Orten har dessutom expanderat ganska jÀmnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som mÄnga andra orter har Hörby vÀxt fram kring ett vÀgskÀl och har genom motorfordonens framfart fÄtt ta del av bÄde den positiva och negativa energi detta tillför. Idag Àr de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gÄende och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.