Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och fÄ insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser pÄ sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrÄn ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser pÄ sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses pÄverka deras handlingsutrymme.UtgÄngspunkten i den hÀr uppsatsen tas i ett samhÀllsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill sÀga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvÀndigtvis syns men som i allra högsta grad pÄverkar mÀnniskors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. OmrÄden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som pÄvisar vad konsekvenserna blir nÀr mÀnniskor gÄr utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrÄgasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rÄdande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen Àr gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett Àr kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

Intentionen med denna undersökning Àr att studera det amerikanska livsstilsmagasinet Esquire och de olika uttryck för manlighet som tidskriften föresprÄkade under tidsperioden 1947-1975. Analysen av kÀllmaterialet och dess historiska genuskontext vilar pÄ tvÄ huvudsakliga teoretiska perspektiv. Först och frÀmst utgör sociologen Raewyn Connells resonemang om hur olika maskuliniteter interagerar med varandra inom ramarna för en hegemonisk genusordning studiens övergripande teoretiska ramverk. Denna förklaringsmodell gÀllande patriarkatets bevarande tydliggör dock inte hur maskuliniteter kan utkristalliseras ur ett historiskt kÀllmaterial och dÀrför operationaliseras Connells teori med hjÀlp av med Reinhart Kosellecks konceptanalytiska motsvarighet. DÀrmed grundas studien pÄ ett teoretiskt antagande om att manlighet kan betraktas som ett semantiskt koncept vilket har tillskrivits olika tolkningar under olika tidsperioder.

Uppsatsen handlar om hur historielÀrare tÀnker kring planeringen av undervisningen för att hinna ge eleverna en översikt av historien och nÄ de ambitiösa mÄlen i styrdokumenten och anknyta till elevers livserfarenheter sÄ att elever kan förstÄ och bli intresserade av historia samt hur lÀrarna konkret lÀgger upp vissa moment av historien. Fyra gymnasielÀrare har intervjuats under 1-1,5 timme och tre av intervjuerna spelades in pÄ band medan den fjÀrde antecknades. Intervjuerna skrevs ut frÄn band, kortades och redigerades varsamt. Undersökningsresultatet pekar pÄ vikten av att lÀraren gör ett medvetet urval för att hinna fram till modern tid och göra de nödvÀndiga historiska kopplingarna till nutid. Utan urval kan historieundervisningen i hög grad bli en förmedling frÄn lÀraren med för lite bearbetning och social interaktion för eleverna.

Samtida humanitÀra kriser och vÀpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. NÀr humanitÀra och militÀra aktörer samexisterar i omrÄden med överlappande intressesfÀrer uppstÄr ett problem. De humanitÀra aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhÄllande till de militÀra aktörernas, vilket inverkar negativt pÄ humanitÀr-militÀr samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhÄllsamheten frÄn de humanitÀra aktörerna att samverka med militÀren till stor del grundas pÄ hÄrda faktorer som bl.a. Àngslan för den humanitÀra personalens sÀkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa pÄ andra förklaringsmodeller till samarbetssvÄrigheterna.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

I uppsatsen undersöks möjligheterna med kommersiell mikrofinans. Det historiska förloppet bakom mikrofinansinstitutens utveckling studeras och dagens forskning synas. Möjligheterna med kommersiell mikrofinans kopplas sedan samman med en undersökning av avkastningen pÄ det egna kapitalet hos mikrofinansinstitut av olika typer i Sydamerika, Centralamerika och Karibien. Den sista undersökningen genomförs i syfte att hitta lÀmpliga investeringsklimat i den region som anses ha kommit lÀngst med mikrofinans. Undersökningen av möjligheterna med kommersiell mikrofinans visar att det finns diversifierningsmöjligheter, möjligheter med att anpassa rÀntederivat frÄn den reguljÀra finansmarknaden till mikrofinansmarknaden, möjligheter att öppna upp en enorm marknad, möjligheter till hög avkastning tack vare hög ÄterbetalningsförmÄga och slutligen att det finns en möjlighet att mÀtta ett enormt behov i u-lÀnderna.

A1210Teknisk aktieanalys anvĂ€nds för att frĂ„n historiska kursdata försöka förutsĂ€ga den framtida kursutvecklingen. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka börstrendens inverkan av resultaten för tvĂ„ olika tekniska analysmodeller, glidande medelvĂ€rde och Relative Strength Index (RSI). Som dataunderlag anvĂ€nds 12 aktier frĂ„n Stockholmsbörsens A-lista för Mest omsatta aktier mellan 1988-03-01 och 2004-03-01.I studien tillĂ€mpas blankning för att oberoende av den rĂ„dande trenden ha möjlighet att generera överavkastning. Överavkastningen undersöks genom att riskjustera avkastningen med Capital Asset Pricing Model (CAPM). Vidare belastas varje transaktion med en courtageavgift.Det visar sig att endast köpsignalerna Ă€r statistiskt signifikanta.

Tidigare forskning frÄn USA fastslÄr att P/E-talet och direktavkastningen fungerar som indikatorer för framtida aktieutveckling. Denna forskning strÀcker sig fram till Är 2000. Tanken med detta arbete Àr att applicera föregÄende forskares tankar pÄ den svenska marknaden för Ären efter 2000. Tanken med uppsatsen Àr att utreda ifall historiska vÀrden pÄ direktavkastning och P/E-tal kan leda en investerare till ett bÀttre investeringsbeslut under perioden 2000- 2008.Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en utförlig kvantitativ del och en nÄgot enklare kvalitativ del. I den kvantitativa delen genomförs tester pÄ den datamÀngd som samlats in i form av regressionsanalyser.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

Title: Why Great Britain? ? Swedish Encyclopaedias and the Explanatory Perspective of History, Essay in History AbstractIn my essay I describe how Swedish 20th century encyclopaedias interpret the coming about of the British Empire, the overall purpose being to establish a pattern of evolution in terms of historical understanding on the part of the encyclopaedic literature. Firstly, I have tried to determine whether the presentations at all constitute explanatory efforts. In those cases where they do, I have sought to ascertain whether the reasons put forward are to be understood as structural and stable, or as matters of less permanence. I have also tried to link these interpretations to significant ?constructions? of history ? i.

The idea of this thesis emerged from our common interest to explore the life cycle of Swedish tourist destinations. This study has historical features since we tried to identify crucial historical and current push and pull factors, which influenced destinations upturns and downturns. In order to achieve our primary goal and identify those factors, we made two case studies. We chose Åre and Mölle as our cases and these two areas will represent Swedish destinations, and their life cycles, as a whole. The destinations? developing processes and their nowadays profile are not the same as for two hundred years ago which was a reason and motivation that made us start exploring this specific subject.

MÄnga aktiebolag i Sverige idag Àr sÄ kallade fÄmansföretag, det vill sÀga företag med en eller ett fÄtal Àgare. I fÄmansföretag har Àgaren och företaget ofta samma ekonomiska intressen trots att de ska ses som skilda skatteobjekt. Detta innebÀr att Àgaren i vissa fall kan anses genomföra transaktioner med sig sjÀlv. För att förhindra att Àgare till fÄmansföretag tillskansade sig otillbörliga fördelar infördes speciella skatteregler för dessa företag. Dessa regler har förÀndrats vid flera tillfÀllen och den senaste förÀndringen trÀdde i kraft under 2006.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka förstÄ vad mindfulness Àr, vad det kommer ifrÄn och vart det Àr pÄ vÀg. Det kan finnas ett behov av att förstÄ mer om mindfulness, dels för de som arbetar med det, dels för de som i framtiden kommer att stöta pÄ mindfulness, dÄ inte minst socionomer. Uppsatsen frÄgar vad som ligger bakom mindfulness, hur en viss aspekt av buddhistisk meditation nu i vÄr tid har fÄtt ett sÄdant genomslag? Vad det Àr rent konkret, gÄr det att definiera? Vilka mÀnniskor kan ha behov av mindfulness, förutom de som redan Àr behjÀlpta? Vad blir de nya riktningarna för mindfulness, kanske mer in i socialt arbete?Texterna om mindfulness som Àr analyserade Àr hÀmtade ifrÄn olika kÀllor för att fÄ en bred överblick av fenomenet. Förutom ren mindfulnesslitteratur Àven litteratur om buddhistisk meditation med mindfulness som fokus.

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och HÀlsa Àr ett tidigare kÀnt problem. I denna studie tittar vi nÀrmare pÄ hur eleverna uppfattar och vÀrderar olika kunskaper med avseende pÄ teori och praktik i Idrott och HÀlsa. Det granskas Àven vad eleverna tror att lÀraren vÀrderar vid bedömning samt vad eleverna sjÀlva anser vÀrdefullt att lÀra sig i kursen. Undersökningen Àr gjord med en enkÀtstudie pÄ 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar pÄ pojkar, flickor, elever som lÀser studieförberedande program, elever som lÀser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

I vÄr undersökning Skönlitteratur som en kunskapskÀlla i so-Àmnen kommer vi att beskriva hur pedagoger stÀller sig till anvÀndandet av skönlitteratur som en kunskapskÀlla i deras so-undervisning. Vidare beskriver vi hur pedagogerna tar tillvara de möjligheter och dessutom överkommer de svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndandet av skönlitteratur i undervisningen. Syftet med vÄr undersökning Àr att ta del av hur skönlitteratur kan fungera som en kÀlla för att utveckla elevers kunskaper inom so-Àmnen. För att fÄ svar pÄ syftet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer med 10 stycken pedagoger, verksamma i grundskolans tidiga Är. För att fÄ en variation i vÄrt resultat har vi medvetet valt pedagoger med varierande anvÀndningsgrad av skönlitteratur i sin so-undervisning.