Svensk polis genomför den största organisationsförÀndringen sedan förstatligandet av polisvÀsendet Är 1965. De 21 polismyndigheterna bildar den 1 januari 2015 en sammanhÄllen myndighet tillsammans med Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium. MÄlet med att ombilda myndigheterna till en Àr att stÀrka Polisens förmÄga att ingripa mot och utreda brott. Omorganiseringen Àr tÀnkt att leda till högre kvalitet, ökad effektivitet och ökad flexibilitet för svensk Polis. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur Polisens omorganisering framstÀlls i centrala politiska dokument.

Uppsatsens syfte Àr att studera skillnader mellan kultur- och sportjournalistik för att kunna undersöka vad dessa skillnader har för grunder och betydelser för vÄr uppfattning om kultur och sport i samhÀllet. Varför lÄter sport- och kulturjournalistik sÄ olika? Vad har det för betydelse? Genom att detaljstudera tvÄ av Sveriges Radios nyhetsprogram, Kulturnytt och Radiosportens nyheter, görs skillnader mellan de tvÄ genrerna tydliga och konkreta. Skillnaderna analyseras utifrÄn begrepp som genre, hegemoni, dikotomi och uppdelningen mellan hög och lÄg samhÀllelig status. Uppsatsens slutsatser Àr att uppdelningen mellan sport och kultur hÄlls stabil genom journalistiska genrer, vilka i sin tur Àr skapade efter uttryckens olika samhÀlleliga status.

I den hĂ€r uppsatsen behandlas postmodernismens förhĂ„llande till filmestetiska och filmĂ„skĂ„derliga företeelser i vĂ„r samtid.Vad innebĂ€r postmodern film och vilken typ av filmisk estetik Ă€r att betrakta som typiskt postmodern och Ă€r det rimligt att benĂ€mna vĂ„r samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som stĂ€lls mot varandra och komparativt studeras Ă€r 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den Ă€ldre filmteorin, hos AndrĂ© Bazin och Roland Barthes, förhĂ„ller sig till vĂ„r samtids syn pĂ„ film, bĂ„de pĂ„ ett estetiskt plan och ur ett Ă„skĂ„darperspektiv. Andra frĂ„gor som behandlas Ă€r huruvida 3D-filmen Ă€r att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhĂ„ller sig till Ă„skĂ„daren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gĂ„ng exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i sĂ€rskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik Ă„ ena sidan vara besvĂ€rlig att göra, men Ă„ andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen Ă€r att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förvĂ€ntas vidare hĂ€nga pĂ„ filmskapares förmĂ„ga att sömlöst vĂ€va in 3D-effekten i sitt narrativ och dĂ€rmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sĂ„dan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett sĂ€rskilt sĂ€tt att hĂ„lla den postmoderne Ă„skĂ„darens uppmĂ€rksamhet fĂ„ngen i en epok kĂ€nnetecknad av mĂ„ngfaldiga distraktioner..

Den hÀr uppsatsen behandlar TV-serien Planet Earth ur ett ideologikritiskt perspektiv. I uppsatsen utgÄr jag frÄn att Àven en naturdokumentÀr som Planet Earth Àr en subjektiv text vilken prÀglas av kulturella vÀrderingar och ideologiska intressen. Jag granskar hur man valt att presentera naturen och djurlivet, i syfte att klarlÀgga de vÀrderingar som serien speglar. Planet Earth följer vissa konventioner som finns för denna typ av produktion. Man anvÀnder sig av en berÀttande struktur som innebÀr fokus pÄ individuella karaktÀrer, tydliga hÀndelseförlopp och en applicering av gott och ont pÄ djuren.

Författaren utreder i denna uppsats medelst empirisk analys huruvida det existerar nÄgon skillnad i riskjusterade pekuniÀra prestationer mellan traditionella och »etiska« fonder pÄ den svenska fondmarknaden. Författaren kartlÀgger först den svenska fondmarknadens bestÄnd av »etiska« fonder. DÀrefter upprÀttar författaren en databas över samtliga de fonder pÄ den svenska fondmarknaden ? »etiska« sÄvÀl som traditionella ? som verkar inom de tvÄ klart avgrÀnsade investeringsuniversumen »Sverige« och »Global, mix bolag«. Till denna databas för författaren uppgifter om fondernas riskjusterade pekuniÀra prestationer, kvantifierade i de tre prestationsmÄtten SharpemÄtt, TreynormÄtt och JensenmÄtt samt baserade pÄ historiska data för den senaste treÄrsperioden.

Turismen Àr en av vÀrldens största och mest expansiva branscher. Intresset för kulturturism har ökat under de senaste Ärtiondena och turisternas efterfrÄgan pÄ upplevelser som involverar ursprungsfolk vÀxer. PÄ mÄnga hÄll i vÀrlden Àr det vÀsterlÀndska turistföretag som stÀller villkoren för hur denna kulturförmedling ska se ut. Detta medför att en stereotyp och missvisande bild av ursprungsfolk mÄnga gÄnger bibehÄlls, vilket fÄr negativa följder för ursprungsgrupperna. Andra följder av turismens expansion Àr exempelvis tvÄngsförflyttningar av ursprungsbefolkningar.

Uppsatsens syfte och tema var att undersöka cykelrelaterat företagande utifrÄn ettschumpeterianskt synsÀtt. Metoden var longitudinell och materialet utgick bÄde frÄnuppgifter frÄn Sveriges Handelskalender 1889/90 ? 1965 och annan litteratur.Undersökningen följde Lennart Schöns referenscykel för historiska förlopp. Cykelnkunde kategoriseras som en konsumtionsvara i utvecklingsblocket för transporter.Materialet visade hur cykeln som innovation fick ett mycket snabbt spridningsförloppi Sverige. Den introducerades av nÄgra fÄ entreprenörer, som följdes av en hel svÀrmav tillverkare - imitatörer.

Att en bild sÀger mer Àn tusen ord Àr ett kÀnt uttryck, att bilder talar till lÀsaren och innehÄller vÀldigt mycket information som inte framkommer i ord Àr inget nytt. Bilden fyller mÄnga funktioner dÀr den informerar, suggererar, plÀderar och manar (Fridell, 1982, s. 12). Edwards kallar bildsprÄket för ett av vÄra allra första sprÄk, vi börjar rita sÄ fort vÄr hand kan greppa en krita, oavsett vilket modersmÄl vi har (Edwards, 2008, s. 93).

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under Ären 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks Àven vilka argument de politiska agitatorerna anvÀnder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan ÄskÄdliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen pÄverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar pÄ en kvalitativ grund dÀr de artiklar som studerats valts ut utifrÄn en ÀmnesmÀssig relevans. Den hermeneutiska metoden har anvÀnts i studien för att kunna tolka det skriva pÄ en objektiv grund.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares och elevers uppfattningar och erfarenheter av arbete med bedömningsmatriser. Uppsatsen skrivs i samband med ett VALprojekt pÄ fakulteten för lÀrande och samhÀlle pÄ Malmö högskola under 2010 och 2011. Arbetet presenterar en kunskapsbakgrund som sammanfattar huvuddragen i den forskning kring matriser som finns i Sverige idag samt en studie kring hur nÄgra lÀrare och elever i Ärskurs 9 pÄ en grundskola i SkÄne uppfattar arbetet med bedömningsmatriser. Med stöd av det jag tagit till mig dÄ jag studerat samtida forskningsmetodik har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med tre ÀmneslÀrare samt 10 elever i Ärskurs 9, vilka Àgde rum i slutet av november 2010. Resultatet av min undersökning visar att sÄvÀl elever som lÀrare Àr positivt instÀllda till bedömningsmatriser.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnÀrligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt pÄ Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med min studie Àr att fÄnga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrÄn Viewpoints, Mask och kostym/KaraktÀr.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/KaraktÀr för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förÀndras mina upplevelser under processens gÄng? MetodStudien bygger pÄ att jag har gjort en deltagande observation, med hjÀlp av introspektion. Jag har gjort en sÄ kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet Àr en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fÀltdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/KaraktÀr vÀckte olika typer av kÀnslor, sprungna ur affekter.

Sedan 2005 har IFRS sÄ som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillÀmpa vid upprÀttandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS Àr att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förÀndringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder Äterfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39.

Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att pÄvisa romanens didaktiska möjligheter. UtifrÄn Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populÀrromanens likheter med sagan utifrÄn Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkÀtundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever pÄ en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehÄller sagans struktur, med endast nÄgra fÄ avvikelser frÄn den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstÀmmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag frÄn sagan, och överrensstÀmmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, sÄ som exempelvis dualism, magi, i överförd bemÀrkelse, och ett lyckligt slut.

Uppsatsen kommer att beskriva hur Handelsbanken, Skandiabanken och Swedbank gÄr tillvÀga nÀr de ska riskklassificera sina fondportföljer. Intervjuer har genomförts med respektive bank för att fÄ en klarare bild pÄ hur dessa anvÀnder olika teorier och rÀknesÀtt för att faststÀlla en risknivÄ pÄ en specifik fond och Àven material frÄn bankernas hemsidor har anvÀnts för att komplettera Àmnet. Bankerna anvÀnder sig av olika riskskalor vid kategorisering av olika fondportföljer och standardavvikelsen samt value at risk ger svar pÄ den faktorn som dessa tar mest hÀnsyn till vid kategoriseringen utav aktiefonder, rÀntefonder, blandfonder samt hedgefonder. Standardavvikelsen som majoriteten av bankerna anvÀnde sig som det vÀsentliga mÄttet för rikklassificering som berÀknas pÄ historiska vÀrden frÄn en tidsperiod pÄ för det mesta 3 Är men berÀkningar pÄ 5 Är kan Àven förekomma. Detta mÄtt gör det möjligt för investerare att förstÄ hur hög risk en fond har för desto högre standardavvikelse desto högre risk.

Uppsatsen handlar om vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden frÄn förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrÄgan var att undersöka vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden för att kunna jÀmföra vad mÀnniskor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad mÀnniskor trodde hÀnde efter döden förr och vad mÀnniskor tror hÀnder efter döden idag. Tiden som behandlas strÀcker sig frÄn uppkomsten av den Àldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna fÄ fram ett resultat anvÀndes tvÄ metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika Äldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelÄlders mÀnniskor och Àldre mÀnniskor.