Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lÀrandemetod. Syftet Àr att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lÀrare tillika retorikstudenter förhÄller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgÄngspunkt i syftet har tvÄ metoder anvÀnts; telefonintervjuer med fyra lÀrare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag frÄn yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvÀrvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begrÀnsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvÄtusen Är lÄnga historia med omfattande tillÀmpning.

Titel: Celebrity endorsement a?r va?l ingen sport ? En studie om hur sportmodevaruma?rkenanva?nder celebriteter i varuma?rkesbyggande syfteFo?rfattare: Erik Hagberg & Niklas RadhammarHandledare: Thomas HelgessonNiva?: Kandidatuppsats, Marknadsfo?ring 15 hp, VT 2012Nyckelord: Varuma?rke, varuma?rkeskapital, celebrity endorsement, celebrity endorser, sportmodevaruma?rke, varuma?rkesbyggandeProblemformulering: Hur arbetar sportmodevaruma?rken pa? den svenska marknaden med celebriteter i sina varuma?rkesbyggande processer?Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att med utga?ngspunkt i den teoretiska referensramen och en abduktiv fallstudie av fem varuma?rken, kartla?gga hur sportmodevaruma?rken arbetar med celebriteter i varuma?rkesbyggande a?ndama?l pa? den svenska marknaden. Vi vill a?ven analysera positiva effekter och risker vid anva?ndning av celebriteter i varuma?rkesstrategier.Metod: En kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssa?tt har anva?nts, da?r beslutsfattare fra?n fem varuma?rken har intervjuats inom uppsatsens a?mne. De fem fo?retagen a?r adidas, Craft, Tenson, Peak Performance samt Unihoc.

En studie i förestÀllningen om lÀraren som ledare och auktoritet ur ett historiskt perspektiv. Analyser av lÀrarrollen i historiska nedslag frÄn 1860-talets folkskola via den svenska skolan mot bakgrund av andra vÀrldskriget till dagens skoldebatt relateras till teorier om modernitet och postmodernitet. Syftet Àr att belysa hur talet om auktoritet och ledarskap har förÀndrats och hur denna debatt passar in i samtidens diskussion om ett postmodernt lÀrande. Har lÀrarrollen förÀndrats tillrÀckligt för att passa in i dessa teorier? En hermeneutisk tolkning av olika texter i respektive tidsperiod som kan sÀgas representera röster frÄn verksam skolpersonal samt vetenskapliga idéer om lÀrarrollen leder fram till en diskussion kring lÀrarrollens behov av en förÀndring om en postmodern skola ska kunna bli en realitet..

Abstract ?The Vampire from past to present?. This essay studies and compares the early historical Vampire as it is presented in some of the Western Europe countries, primarily Greece, but also Romania and how their descriptions of the Vampire have inspired the portrait of vampires in modern films and literature. The essay aims to answer the questions:How has the historical, traditional, European Vampire developed through the centuries into the modern Vampire of today? Which original facts and perceptions about the Vampire from a Christian and pre-Christian point of view can be observed in the modern Vampire, as it is presented in the chosen films and furthermore, can any new ideas be observed in the films?By studying Vampire literature and poems throughout the centuries, a very interesting picture appears.

Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

The purpose with this essay is to study if the exhibition, Maria-Drömmen om kvinnan has a gender perspective and if it contributes to the history of art. The study shows what kind of women the exhibition illustrates and what kind of perspective it has. By telling about the black Madonna I also show that there is another representation of the middle age women in the Roman Catholic Church at this time that the exhibition not have included. The study is also going to illustrate the difference between a genderperspektiv in art and a women?s perspective.

I och med vÀsterlandets kulturella och historiska möte med österlandet har bÄda parter fÄtt integrera med varandra och ta del av varandras skiljaktigheter. Dessa olikheter, kulturer emellan tar sedan en positiv, negativ eller relativ neutral stÀllning till varandra. Denna uppsats fokuserar pÄ att se hur mötet mellan vÀsterlandet, med fokus pÄ Sverige och dess möte med buddhismen har tagit sig uttryck. Mötet och integreringen dessa emellan har pÄgÄtt i mindre form sedan 1970-talet, men inte blommat upp förrÀn slutet av 1990-talet. DÄ mötet mellan buddhismen som livsfilosofi och Sverige tagit sig an olika uttryck anser jag det Àr problematiskt att komma fram till ett fullstÀndigt svar i den nedan angivna frÄgestÀllningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka historiska hÀndelser och begrepp som Àr det samlande kittet för ungdomars svenska kulturella identitet idag. För att undersöka detta har vi genomfört en kvantitativ studie pÄ Pauliskolan, en gymnasieskola i Malmö. EnkÀten fokuserar pÄ frÄgestÀllningar som berör den svenska efterkrigsidentiteten. Begrepp som vi har lyft fram Àr bl.a. den svenska neutraliteten och folkhemmet.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka jÀmstÀlldhet som en samtida svensk diskursordning, med fokus pÄ konflikter mellan olika diskurser inom den. Metoden bestÄr av diskursanalys av material frÄn tre fokusgrupper med kvinnor som har erfarenhet av jÀmstÀlldhetsarbete inom partipolitiken, högskolan och nÀringslivet. UtgÄngspunkten Àr att diskurser Àr betydelsebÀrande system som Àr relativt stabila över tid, som skapas genom kampen mellan olika aktörer med intressen i diskursernas utformning. UtifrÄn tidigare forskning framstÄr tvÄ aktörer vara sÀrskilt relevanta: vÀlfÀrdsstaten och kvinnorörelsen. Analysen av materialet visar att tvÄ diskurser kan urskiljas, som delvis kan relateras till dessa aktörer.

DÄ skolan, sedan Lpf -94 introducerades, fÄtt uppdraget att skola elever i kÀllkritiskt tÀnkande för att de ska fungera som demokratiska och reflekterande samhÀllsmedborgare, har syftet med denna uppsats varit att undersöka hur lÀromedel, för gymnasieskolans kurs i Historia A, förmedlar ett kÀllkritiskt tÀnkande till elever. Vi har genomfört en lÀromedelsanalys, av valda delar, av böckerna Alla tiders historia (1996), Epos (2002) samt Perspektiv pÄ historien A (2001) för att se hur dessa hanterar kÀllkritiska problem, som kvarlevor, tendenser och tolkningar, i sin framstÀllning av historiska hÀndelser. Vi har Àven genomfört en strukturerad intervju med fyra pedagoger i SkÄne för att pÄ sÄ sÀtt fÄ insyn i huruvida de anser att just dessa lÀroböcker kan anvÀndas i undervisningen med syfte att eleverna ska ha en möjlighet att nÄ betygen VÀl GodkÀnt samt Mycket VÀl GodkÀnt..

Syftet med uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ Jeanne dŽArc och hennes fasta genom att studera de rÀttegÄngsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne dŽArc belÀggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fÀngslar sÄvÀl dagens forskare sÄvÀl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kÀtteri under den rÀttegÄng hon genomgick innan sin död pÄ bÄlet. Intresset för frÄgan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor sÄg pÄ fastan och dess omvÀrld. Min hypotes Àr att Jeanne dŽArc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjÀltemyt och en hagiografisk myt dÀr hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon.

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ÄndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Uppsalas befintliga konstmuseum i Uppsala Slott har smÄ och opraktiska lokaler. Uppsala Konstmuseis VÀnner har dÀrför lobbyat mot kommunen för att bygga ett nytt museum. Föreliggande förslag Àr utformat med utgÄngspunkt i följande principer och mÄlsÀttningar:- Att i möjligaste mÄn anvÀnda naturlig indirekt belysning.- En rumslig ?dramaturgi? som gör rörelsen genom muséet oförutsÀgbar samtidigt som blickfÄng och siktlinjer skapar orienterbarhet.- Bruk av nivÄskillnader för att göra arkitekturen intressantare och för att skapa flera vinklar att betrakta konsten ifrÄn, samtidigt som alla utstÀllningssalar Àr Ätkomliga för rullstol och barnvagnar.- Ett vÀxelspel mellan symmetri och assymmetri.- En ?tektonisk? utformning av fasaden: grov platsgjuten betongfasad, tjocka vÀggar med infÀllda fönster i linje. Samtidigt stora fönster som ger rikligt med ljus men lite direkt solljus.- Patina i fasaden: texturerade gjutformar för fasadgjutning, inga hÀngrÀnnor, mineraler (?klumpvis?) i betongblandningen som röda alger lever av.- Uppdelning mellan samtida (bottenvÄning) och klassisk konst (plan 4-5).- Rumssekvenser som tillÄter olika öppettider för museets olika verksamheter.- En arkitektonisk utformning som avspeglar museets inriktning mot bÄde förmodern och modern konst..