I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 Är och varit pÄ den sociologiska agendan i drygt 20 Är. Den har fÄtt utstÄ omfattande kritik, men har ocksÄ lockat mÄnga. Ofta framstÄr den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en nÀrmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sÀllan fram, men har under de senaste 10 Ären fÄtt allt större fotfÀste inom samhÀllsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori vÀxer fram Àr dÀrför viktigt för att förstÄ den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka frilÀgga de gemensamma nÀmnarna i den postmoderna teorin och pÄ sÄ vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Detta arbete Àr en studie av de Àmneskoncept och traditioner som prÀglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslÄ ÄtgÀrder för att förbÀttra kulturarbetet i allmÀnhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans Àmnen. Mot dessa resonemang speglas fortsÀttningsvis resultatet av arbetets fÀltstudie som Àr en samtida blick in i nÄgra bildpedagogiska rum. FÀltstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella Àmneskoncept tar sig uttryck i bildlÀrares tÀnkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlÀrare, utbildade vid olika tidpunkter har berÀttat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (Ärskurs 6-9). I analysen av materialet utgÄr jag ifrÄn bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar pÄ mÄnga glÀdjeÀmnen men ocksÄ att bildÀmnet utformas av den enskilde bildlÀrarens Àmneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt mÄltÀnkande som utgÄr frÄn kursplanen i Àmnet Bild för grundskolan.

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvÀndning och skogshistoria i ett omrÄde imellanskÄne pÄ grÀnsen mellan skog och slÀtt. FrÄgor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förÀndringar i trÀdslagsammansÀttningen.För att besvara frÄgorna har vi anvÀnt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men ocksÄ flygbilder, historiska kartor och skriftligt kÀllmaterial. VÄra resultat visar pÄ enodlingskontinuitet i omrÄdet frÄn tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av Äker ochgrÀsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.TrÀdslagssammansÀttningen har under lÄng tid dominerats av ek, bok och tall.

En traditionell uppfattning som den humanistiska tolkningen tog över frÄn tidigare tolkningar var att Utopia Àr att betrakta som Mores egen idealstat, nÄgot som innebar att den ursprungliga frÄgestÀllningen frÀmst gÀllde vilken sorts ideal denne strÀvat efter att beskriva. Som vi senare kommer att se sÄ tycks det dock som att denna bild gradvis har framstÄtt som alltmer problematisk nÀr man vÀl börjat analysera Utopia som ett verk författat inom en viss historisk och kulturell kontext, varför man började anpassa den för att överensstÀmma med en ökad kunskap om More och hans samtid. FrÄn att ursprungligen ha betraktas som relativt sjÀlvklar har sÄledes bilden av Utopia som en utopi under 1900-talet kommit att bli föremÄl för debatt, sÄvÀl nÀr det gÀller vilken sorts ideal More ville förmedla, i vilken grad han avsÄg att göra detta, och till slut ocksÄ huruvida detta alls var hans avsikt.Ett övergripande syfte med denna uppsats Àr att studera denna utveckling för att undersöka hur och varför bilden av Utopia som en entydig skildring av ett idealsamhÀlle kom att förÀndras nÀr verket studerades under den humanistiska tolkningens premisser. För att klargöra detta förhÄllande lyfts ett antal lÀsningar av Utopia inom den humanistiska tolkningen fram för att analyseras. Styrande frÄgestÀllningar blir hÀr hur man inom dessa vÀljer att framstÀlla Mores verk, vilka argument man anvÀnder sig av för att befÀsta denna tolkning och eventuella bakomliggande motiv för dessa, hur man förhÄller sig till de problem som uppstÄr nÀr den traditionella bilden av Utopia möter den humanistiska tolkningens perspektiv, samt hur de olika tolkningarna förhÄller sig till varandra.

I den hÀr studien undersöks hur arkeologi framstÀlls i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgÄngspunkter dels i att det arkeologiska fÀltet populariseras nÀr det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrÄn institutionella diskursiva praktiker. Centralt Àr att relationen mellan nuet och det förflutna fÄr effekter för synen pÄ samhÀllet och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstÀdernas dagspress under det gÄngna Äret. BÄda institutionerna, tidningarna samt arkeologfÀltet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom dÄ hotet mot kulturarvet stÄr i fokus dÄ tongÄngarna blir mer inriktade pÄ konservativa vÀrden sÄsom bevarande och beskyddande.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att visa hur "sex Àr rasialiserat och ras Àr sexualiserat" (Nagel 2003) utifrÄn queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt vÀlfÀrdsdokument. Analysen klarlÀgger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet Àr oskiljbara i framstÀllningar som föresprÄkar sexuell hÀlsa i Malmö stad.Metoden Àr genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext dÀr uppfattningar om sexuell hÀlsa och vÀlfÀrdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sÄdan bakgrundsöversikt syftar till att vÀgleda lÀsaren till att fÄ förstÄelse för de lokala utgÄngspunkter som prÀglat studiens och materialets tillkomst..

Tidigare forskning har visat att barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk nÀr de redan finner trygghet i sitt modersmÄl. Under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsperioder har vi mött olika synsÀtt nÀr det gÀller huruvida barn ska eller inte ska ha modersmÄlsstöd i förskolan. DÀrav vÀcktes ett intresse för vÄr studie vilket mynnade ut i ett examensarbete. Enligt lÀroplanen skall alla barn erbjudas modersmÄlsstöd vilket vi lutar oss tillbaka pÄ i den hÀr studien, dÄ det Àr lÀroplanen vi arbetar efter som verksamma pedagoger.Genom att göra observationer dÀr vi tittade pÄ hur en verksamhet fungerar dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga har vi kunnat samla pÄ oss material för en analys kring modersmÄlsstöd i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att frÀmja barnens flera sprÄk. I analysen har vi framstÀllt den data vi har fÄtt fram och har sedan genom diverse tidigare forskning arbetat fram teorier kring vad vi har sett och vad det har för betydelse för förskolans verksamhet.

Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn en analys om lÀkarprofessionens eventuellt förÀndrade syn pÄ patientbemötandet - gÀllande bÄde sin egen och patientens roll - kritisera och kontrastera New Public Management och Service Management angÄende marknadsanpassning av lÀkar- och patientrollen. Vi utgÄr frÄn ett tolkande paradigm och anvÀnder oss av en kvalitativ metod. Vi kritiserar New Public Management och Service Management inom svensk sjukvÄrd huvudsakligen utifrÄn Etienne Wengers teori om sociala grupper i samhÀllet, men Àven utifrÄn Michel Foucaults och Jean Baudrillards teorier. Empirisk data presenteras tillsammans med teorin och tolkas utifrÄn teorin. Empirin hÀrstammar frÄn Ätta intervjuer och en observation, men bestÄr Àven av sekundÀrdata i form av artiklar frÄn lÀkarfackpress.

Den hÀr kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. UtgÄngspunkten Àr frÄgestÀllningen Hur förhÄller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval frÄn bÄde fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade omrÄdet Hammarby Sjöstad i sydvÀstra Stockholm och skrevs Är 2000?2010.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

The purpose with this thesis is to study how the arranging of archaeological objects in permanent exhibitions has changed over time. To find out about this I have been analysing three museums with prehistorical permanent exhibitions. The exhibition at Statens Historiska museum was produced in 2005, Nationalmuseum in Köpenhamn was produced in 1972 with additions from 1988 and 1995 and, finally, Malmö Museer exhibition which was produced in 1977. These exhibitions have been compared to analyse developments during the last 30 years. The result shows that there are different ideals within the exhibitions.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vad vuxenstudier kan innebÀra ur ett socialt perspektiv. Jag har undersökt hur studier i religionskunskap kan bidra till bÄde en ökad sjÀlvförstÄelse och omvÀrldsförstÄelse och vad som hÀnder med sjÀlvbilden hos mÀnniskor som aav olika anledningar hamnar i nya situationer. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun och fokusgrupp för insamlandet av det empiriska materialet. Uppsatsen visar att studier pÄ Komvux kan vara delmÄl som leder vidare till nya livssammanhang eftersom studierna skapar nya förutsÀttningar för eleverna. Vidare visar min undersökning att religionsstudier pÄverkar elever pÄ sÄ vis att fördomsfullhet omvandlas till förstÄelse.

Denna uppsats handlar om en kvinna och hennes yrkesutövning som den första utbildade barnmorskan i Tornedalen. Hennes namn var Matilda Fogman, hon vĂ€xte upp i ÖvertorneĂ„ och nĂ€r socknen ville ha en utbildad barnmorska skickades hon till Stockholm för utbildning. Uppsatsen gestaltar en stark och sjĂ€lvstĂ€ndig kvinna som 26 Ă„r gammal börjar jobba som barnmorska i en fattig glesbygd utan nĂ€rhet till lĂ€kare. Hennes jobb innebar att hon mötte mycket skrock och vidskepelse som kretsade kring barn och barnafödande. De flesta i Matildas omgivning var analafabeter och okunskapen om barn och barnafödande var stor.