Arbetets syfte Àr att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under Ären 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur konsthantverkarens perspektiv. UtifrÄn syftet besvaras följande frÄgestÀllningar: Vad vÀljer konsthantverkaren att lyfta fram och berÀtta om i en intervjusituation? samt Hur ser konsthantverkaren pÄ begreppet konsthantverk? FrÄgestÀllningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket Àr mÄngfasetterad sett ur konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta frÄn bruksföremÄl till idébaserade och konceptuella objekt.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om bildanalys gÄr att anvÀnda i undervisning för att uppnÄ en bÀttre och mer levande förstÄelse för historiska förlopp. För att undersöka detta genomförs ett undervisningsmoment i en Ättondeklass dÀr bilder visas, diskuteras och analyseras. De tvÄ omrÄden som undervisningen behandlar Àr den franska revolutionen och den industriella revolutionen och bilderna Àr valda för att ÄskÄdliggöra dessa historiska förlopp. För att kunna faststÀlla om eleverna uppnÄtt en bÀttre förstÄelse för dessa historiska förlopp anvÀnds observationer, enkÀter och ett skriftligt prov som eleverna fÄr göra i anslutning till de bÄda momenten. Undersökningens resultat visar att eleverna nÄt en bÀttre och mer levande förstÄelse för de tvÄ historiska förloppen som behandlats.

Jag vill med min uppsats undersöka bilden av kvinnan i samtida iransk konst och besvara frÄgor om-        vilken kvinnobild som lyfts fram-        vilket kvinnoideal-        huruvida kvinnorna i bilderna Àr bundna till dessa ideal eller om de Àr fria att bestÀmma sjÀlva-        om kvinnorna bryter mot sin egen kulturs ideal, och i sÄdant fall, fastnar de dÄ i nÄgon annan kulturs kvinnoideal?För att kunna besvara frÄgorna har jag valt ut tre samtida kvinnliga iranska konstnÀrer och analyserar tvÄ verk var av dem. KonstnÀrerna Àr Shadi Ghadirian, Shirin Aliabadi och Sagher Daeeri, alla tre verksamma i Iran.Jag har i mina analyser anvÀnt mig av en semiotisk analysmetod och jag har en feministisk och kulturell infallsvinkel i mitt resonemang och anvÀnder mig av feministiska konstteorier..

Detta arbete Àr en undersökning av hur vi som musiker idag kan gynnas i vÄrt musicerande av att studera historiska instrument. FrÄgestÀllningarna Àr ?Kan jag som musiker idag dra nytta av att skaffa mig teoretiska och praktiska kunskaper om historiska instrument?? och ?Hur mycket hÀnsyn vill jag ta till hur verken ursprungligen kan ha lÄtit nÀr jag spelar dem pÄ ett modernt instrument??. Undersökningen utfördes frÄn tvÄ olika hÄll, dels genom jÀmförande av inspelningar av samma verk pÄ historiska och pÄ moderna instrument och dels genom att sjÀlv genomföra en av skolans projektveckor pÄ historiskt instrument, i mitt fall naturhorn. Resultatet blev att jag fick en djupare förstÄelse för hur den klassiska musiken lÀt nÀr den skrevs och att jag fick ett bestÀmdare ideal för hur jag anser att den bör framföras idag.

Statistiska undersökningar visar pÄ att det Àr vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel pÄ sin fritid. DÀrför fokuserar studien pÄ att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan anvÀndas i historieundervisningen pÄ högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrÄn Àr bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar pÄ att kommersiella historiska datorspel kan anvÀndas som ett komplement till historieundervisningen dÄ det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrÄn teorierna om de olika inlÀrningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit Àr de som spelar dessa datorspel mÄste förhÄlla sig kritiska till datorspelens historiebruk dÄ de frÀmst Àr framstÀllda i ett kommersiellt syfte..

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & ÅkerbĂ€ck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstĂ„s utifrĂ„n teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nĂ€raliggande material..

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig Ät beroende pÄ var nÄgonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna..

Föreliggande studie Àr en komparativ mikrostudie av lÀromedel i historia i gymnasieskolan.Undersökningen fokuserar pÄ dödens representationer i ett lÀromedel frÄn sekelskiftet 1900och ett frÄn sekelskiftet 2000. Dödens representationer undersöks i ett historiskt perspektivoch lÀroböckernajÀmförs med det samtida samhÀlleliga förhÄllandet till döden. Studienförsöker klarlÀgga om det finns en samstÀmmighet mellan dödens representationer ilÀroböckerna och det samtida samhÀllets förhÄllande till döden. Den didaktiska aspekten avstudien utgörs av sambandet mellan historiemedvetande och identitetsskapande. Enligt dettaperspektiv Àr det viktigt för den identitetssökande tonÄringen att det finns enöverensstÀmmelse mellan den personliga historien och den historia som presenteras ilÀromedlen.

Samtida, kritisk design som företeelse Àr ett, om inte helt nytt, ÀndÄ moderniseratfenomen inom det designkulturella omrÄdet som under kort tid blivit tÀmligen utbrett. Undersökningens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap för omrÄdet för mig som blivande lÀrare inom design. Det kÀnns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om omrÄdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom omrÄdet samtida kritisk design. Litteraturstudier hjÀlper till att synliggöra utmÀrkande teman, frÄgestÀllningar och arbetssÀtt inom omrÄdet.

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel pÄ tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus pÄ relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som prÀglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. DÀrefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.