Titel: Tillbaka till framtiden. Det karismatiska ledarskapets Äterkomst.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Ulrika Lundmark & Violeta JonssonHandledare: Lars EkstrandDatum: 2011 ? 05Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att visa det karismatiska ledarskapets former samt diskutera förutsÀttningarna för dess Äterkomst. Vi kommer ocksÄ att diskutera dess för- och nackdelar. Mer specifikt söks svar pÄ frÄgorna: Vilken Àr definitionen av framtidens karismatiska ledare? Hur ser ledarskapsidealet ut och varför? Finns det nÄgon framtid för den karismatiske ledaren?Metod: Med hjÀlp av historiska exempel sökte vi efter det karismatiska ledarskapets sÀrdrag.

Detta examensarbete handlar om att försöka skapa sig en djupare förstÄelse för den pentatoniska skalans betydelse i waldorfskolans yngre klasser. UtgÄngspunkt för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsintervju dÀr fyra waldorflÀrare har berÀttat om sina tankar och erfarenheter kring arbetet med pentatoniken. Genom ett empiriskt material har jag försökt klarlÀgga följande frÄgestÀllning: Hur man anvÀnder sig av den pentatoniska skalan i waldorfskolan, vad pentatonikens historiska bakgrund har för betydelse för undervisningen och hur medvetet detta görs.Resultatet av intervjuerna visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig regelbundet av pentatoniska sÄnger och den pentatoniska flöjten i waldorfskolan. Redan i första klass Àr pentatoniska melodier dominerande. Om man lÀser i waldorfskolans kursplan om Àmnet musik stÄr det att fr.o.m.

Uppsatsen handlar om hur receptionen av Hilma af Klints konst sett ut frÄn 1986 fram till 2012 utifrÄn diskussionen om andlighet. Genom att se pÄ olika konstskribenters texter lyfts mönster av vÀrderingar fram som visar pÄ instÀllningen till andligheten i Hilma af Klints konst.  Konsthistorikerna James Elkins och Suzi Gablik exemplifieras som tvÄ motpoler och vÀrderingarna lÀnkas samman med deras teorier om andlighet och religion i samtida konst..

I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrÄn syftet att förstÄ hur bildernasmening kan tÀnkas hÀmta nÀring ur och bli förstÄeliga genom koloniala förestÀllningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhÀllet. Författaren söker i analysen svara pÄ hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstÄ dem pÄ ett nytt sÀtt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktÀr, sÄ gÄr det koloniala arvet som en röd trÄd genom materialet..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.

Detta examensarbete, pÄ kandidatnivÄ med omfattning 15 högskolepoÀng har pÄgÄtt i tio veckor och har varit i samarbete med Region Gotland. Uppdraget har handlat om att ta fram en ny parkerings skylt för Visbys innerstad samt underlÀtta navigeringen i trafiken genom en parkerings app. Skylten och appen samspelas med varandra och skapar pÄ sÄ vis en helhet över trafikproblemen i Visby innerstad.Problemformuleringen i projektet har varit: ?Hur kan jag skapa ett nytt navigeringssÀtt för att underlÀtta trafik flödet i Visby samt utveckla en ny parkeringsskylt som enkelt kan uppfattas och samtidigt smÀlta in i den historiska miljön med rimlig kostnads insatser för Region Gotland??Jag har genom studier pÄ fÀrg, form, funktion analyserat och kommit fram till en grafisk symbol, med ett fÀrgval som Àr igenkÀnnbart till skyltar relaterat till parkerings automater anpassad för Visbys innerstad. Man ska enkelt kunna tolka skyltarna och hitta till parkerings automaterna samtidigt som det ska smÀlta in i kulturarvs miljö.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..

Jag har tÀnkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig pÄ shi'a-och sunniislam Àr för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltsÄ alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de hÀndelser som intrÀffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika Àmnen och belysa dom frÄn shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna kÀllor.De Àmnen som jag tÀnker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De TvÄ Dyrbara Tingen" och "De Tolv StÀllföretrÀdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som Àr viktiga att nÀmna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och frÄn enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hÄnande, krÀnkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igÄng en explosion av undertryckt vrede i den muslimska vÀrlden gentemot vÀsterlÀndska lÀnder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstÄtt framhÀvs i svensk stadsplaneringsdebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som föresprÄkas. Den svenska stadsplaneringsdebatten har analyserats utifrÄn ett urval av artiklar ifrÄn de tio senaste Ärens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sÀgas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmÀssiga stadsbyggnads- och planeringsdebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jÀmförts med tre aktuella och omdebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har Àven jÀmförts och diskuterats utifrÄn den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal pÄverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utstrÀckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens debatt hÀmtar sin inspiration ifrÄn historiska förebilder. UtifrÄn stadsplaneringsdebatten gÄr det att utlÀsa tvÄ inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Syftet med uppsatsen Àr att utveckla och utvÀrdera en alternativ modell för hyressÀttning av statliga ÀndamÄlsfastigheter. Arbetet Àr avgrÀnsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa Àr Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potentiella möjlighet att utveckla historiemedvetande hos elever pÄ svensk gymnasieskola. Syftet med undersökningen Àr att se om den skönlitterÀra författaren skapar förutsÀttningar för historiemedvetande och i sÄ fall hur samt visa pÄ hur skönlitteratur kan anvÀndas i en Àmnesövergripande svensk- och historieundervisning enligt Gy11. TvÄ romaner undersöks, den historiska romanen Boktjuven samt science-fiction-romanen Hungerspelen. Dessa romaner dekonstrueras med hjÀlp av analysschemat Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig historieskrivning för att se om romanerna kombinerar historieförmedlande och skönlitterÀra grepp i en vÀxelverkan mellan distans och nÀrhet, nÄgot som enligt Carina Renander kan leda till ett potentiellt utvecklat historiemedvetande. Resultatet frÄn denna analys kopplas sedan samman med Gy11 och exempel pÄ undervisningssituationer presenteras.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..