?En studie i dekadens? Ă€r en studie av ghostwritern Neil Strauss och syftar till att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n de sjĂ€lvbiografier han spökskrivit Ă„t celebriteterna Marilyn Manson, Mötley CrĂŒe, Jenna Jameson och Dave Navarro undersöka en ny typ av populĂ€rkulturellt och samtida författarskap. Studien belyser hur Strauss pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt förflyttat författarens position och tagit pĂ„ sig ett stĂ€llföretrĂ€darskap för dem han skildrar och den dekadenta vĂ€rld de verkar inom..

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta vÀckte uppmÀrksamhet och mÄnga av deras lÀrare i bÄde Frankrike och Tyskland blev kÀnda och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man stÀllde sig frÄgor vad de dövstumma kunde lÀra sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bÀsta.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utprÀglat filosofiskt tÀnkande.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

Retro lockar och nostalgi skapas av existentiella och/eller estetiska skÀl med omfattande och varierande betydelser för olika aktörer. MÀnniskors minnen och sinnen kan knytas an till folkparken Tyrolens dansbana och musikverksamhet. Dansbanan och musiken fungerar som minnesbÀrare, de Àr exempel pÄ hur materiellt och immateriellt kulturarv samverkar och genererar upplevelser av nostalgi. Att samla och dokumentera kulturarv Àr avgörande för nostalgins och retrons betydelser för mÀnniskor, ett exempel Àr den mobila museivagnen "Tyrolen pÄ hjul". Samtida individuella och kollektiva berÀttelser om det nÀra förflutna liksom begreppen nostalgi och retro kan anvÀndas inom arkeologin för att förstÄ vad det innebÀr att vara mÀnniska..

For this study I use a critical realism approach and the aim with the thesis is to elucidate humor as a socially reflexive tool. My investigation has its starting point in the stand-up comedy arena, which I mean can exemplify a social context where the communication is focused around humor. I mean that humor can be used to create imaginary variations of the knowledge and truths, which we live our lives according to. The asymmetrical interpretations of the socially reflexive tool humor can be used to identify, elucidate, and cope with the diverging truths of life. But even though humor has boundless possibilities to reshape knowledge, it is also limited by the social contexts where it is mediated and by the involved individuals that create the humor or sanction the humor positive and/or negative..

Det hÀr kandidatarbetet handlar om BarsebÀcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som strÀcker sig Ànda tillbaka pÄ 1400-talet och kom i familjen Hamiltons Àgor Är 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under Ärhundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till Är 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men Är 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var Àven under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanstÀllt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl HÄrleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att fÄ ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn pÄ godset samt egna förslag pÄ hur man skulle ha kunnat förbÀttra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början pÄ 1700-talet och spred sig över Europa och nÄdde Sverige pÄ 1800-talet.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka historiebruk barnförfattare anvÀnder sig av nÀr de skriver om historia och att ta reda pÄ vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterÀra böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. MÄlet Àr att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att lÀsa skönlitterÀra böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istÀllet fokusera pÄ författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen bestÄr av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att pÄ ett vetenskapligt sÀtt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjÀlp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Denna uppsats Ă€r en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte Ă€r att utreda hur man som gymnasielĂ€rare kan anvĂ€nda spelfilm i undervisningen av religionsĂ€mnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillĂ€mpats bĂ„de för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och vĂ€rdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsĂ€mnet presenteras genom sĂ„vĂ€l dess förmĂ„ga att förmedla förstĂ„else för religion samt dess didaktiska potential.

SÄ sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb Ànnu fullt levande pÄ ett stort omrÄde i södra och vÀstra Götaland. Den hÀr studien undersöker det hÀr pluralomrÄdet pÄ ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet Àr att faststÀlla var pluralformer fortfarande anvÀndes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka Àndelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och nÀr pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker ocksÄ pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att pÄ sÄ sÀtt lÀmna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter pÄ Institutet för sprÄk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer frÄn tre specifika verb excerperats och analyserats.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som lÄg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer frÄn tvÄ olika Ärhundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara frÄn 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke frÄn 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum frÄn 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen frÄn 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivÄer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels pÄ ett individuellt plan, dels pÄ ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och dÀrmed ocksÄ förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Det stÀlls stora krav pÄ den militÀra organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift Àr nÄgot som den svenska försvarsmaktens amfibiekÄr ej har förmÄga till att lösa ut inom ramen för vÄr organisation. I framtiden stÀlls det krav pÄ att den svenska amfibiekÄren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionÀr landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militÀrteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahÄlla en sÄdan teoretisk grund avser författaren att anvÀnda sig av den brittiska militÀrteorin för vad en amfibieoperation krÀver.

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostÀder, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar samhÀllsstrukturen. Arbetet syftar Àven till att ÄskÄdliggöra de regleringar och historiska hÀndelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser Àven att ta upp olika tillvÀgagÄngssÀtt att nÀrma sig funktionsintegreringen pÄ och innehÄller Àven ett exempel frÄn Danmark dÀr de försökt ta ett steg nÀrmare blandstaden..