Sökresultat:
1109 Uppsatser om Historiska miljöer - Sida 51 av 74
Historia 1a1 i det mÄngkulturella klassrummet
Undersökningen syftar till att utreda huruvida historiemedvetandet hos elever med ett dubbelt kulturarv frÄn Sverige och ett arabisktalande land kan inkluderas i historiegymnasiekursen 1a1. Med hjÀlp av relevant litteratur och utifrÄn problemformuleringen: ?Hur kan pedagogen lÀra kÀnna elevens historiemedvetande?? har jag utarbetat intervjufrÄgor som avser till ett ta fram exempel pÄ dessa elevers historiemedvetande. Undersökningens urval var sex elever som gÄtt pÄ yrkesförberedande gymnasium och har lÀst eller lÀser historiekursen 1a1. Intervjuerna Àr utarbetade med hjÀlp av litteratur kring historiemedvetandet frÀmst utifrÄn perspektiven kultur, identitet och intresse.
Ăkade hastigheters ekonomiska konsekvenser för samhĂ€llet som helhet ? en sammanvĂ€gning av individernas, nĂ€ringslivets, kommunernas, landstingens och statens primĂ€ra kostnader och besparingar
Bakgrund: HastighetsövertrÀdelser pÄ de svenska vÀgarna Àr ett underskattat problem som i hög grad pÄverkar folkhÀlsan. Fortkörning Àr idag ett socialt accepterat fenomen. SamhÀllet premierar snabbhet och effektivitet, vi vill hinna med sÄ mycket som möjligt pÄ kortast möjliga tid, bÄde privat och i arbetet. Det finns en belöning i att köra för fort. Attityden verkar vara att fördelarna övervÀger nackdelarna.
Israel i svensk dagspress : rapporteringen omkring Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman april-juni 1948
Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nÀstan 2000-Ärig diaspora för det judiska folket har dÀrmed nÄtt sitt slut. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande sÄg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjÀlp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ stÄndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.
Fissionsreaktion pÄ Stockholmsbörsen : En eventstudie av priseffekterna i samband med kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea
Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ÀndamÄl genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan Ären 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För berÀkning av eventuella abnormala avkastningar anvÀndes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade pÄ den historiska utvecklingen hos OMX SPI ?indexet och hos de berörda aktierna.
Man Àter inte direkt tacos pÄ vikingatiden! : en undersökning av elevers historiemedvetande
Bakgrund:I LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram Ànnu tydligare Àn vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 stÄr det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstÄ och förÀndra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero pÄ mÄnga olika orsaker. Till exempel kan det bero pÄ historieundervisningens upplÀgg eller elevernas förmÄga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vÄr studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet frÄn vÄr studie förhÄller sig till tidigare forskning inom Àmnet.Syfte:Syftet Àr att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har anvÀnts i vÄr studie Àr fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vÄr undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jÀmfört med resultat frÄn tidigare forskning.
Hur konstruerar media bilden av ungdomar? : - en diskursanalys av hur ett urval tidningsartiklar beskriver ungdomar
Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar. Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.
Apokalypsens diskurs : PopulÀrkulturella tolkningar av hot mot mÀnskligheten under perioden 1964 till 2007
MÄlsÀttningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populÀrkulturella framstÀllningar. Studiens fokus ligger pÄ att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den Àr sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen Àr gjord pÄ 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med Är 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestÄtt i att besvara frÄgorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förÀndras innehÄllet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.
Fysisk planering för en ny landsbygd - en studie av Ălö by
Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Ălö by skulle
kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Àr att genom planering skapa
förutsÀttningar för en hÄllbar utveckling i tÀtortsnÀra landsbygd med avseende
pÄ omrÄdets natur- och kulturvÀrden, försörjning och social samhörighet.
Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Ălö kan planeras
för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Ălös
funktionsblandning i form av lantbrukande, smÄföretagande och hur boende kan
kombineras med nya bostÀder och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter.
Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett
analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvÀrsektoriell och
belyste landsbygden utifrÄn historia, dagens situation och hur framtidens
landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer
med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i
utformningen av planförslaget.
Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och
gÄrdstyper har pÄverkat landsbygdens utseende.
KÀttingen i Ljusne : gestaltningsförslag som sammanlÀnkar historien med framtiden och samtidigt frÀmjar spontana förÀndringar
Examensarbetets syfte Àr att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. FrÄgestÀllningen Àr: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen lÄngsiktigt sammanhÄllen och samtidigt frÀmja för spontana förÀndringar?
Detta har undersökts genom en gestaltning av omrÄdet KÀttingen i Ljusne i HÀlsingland. Det Àr en plats som Àr prÀglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu anvÀnds av konstföreningen Konstkraft för att vÀnda den negativa trenden genom konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som Àr stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hÄlla spontana workshops.
Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.
Fördelar och nackdelar hos olika grÀnssnitt pÄ svenska kÀrnkraftverk ? frÄn dÄ till nu till sen : Kontextuella intervjuer kring grÀnssnittsutformning
Syften med projektet Àr att presentera tankar och Äsikter kring grÀnssnittsutformning i kontrollrum frÄn fem olika informanter med erfarenhet inom kÀrnkraftsindustrin; och diskutera dessa utifrÄn dagens teorier för att se en möjlig framtida utveckling av grÀnssnitt i kÀrnkraftverk. Studien utfördes genom kontextuella intervjuer över fyra intervjutillfÀllen. Rapporten följer en progression av exempel frÄn vad som kan ses som grundlÀggande kunskaper kring grÀnssnittsutformning till vad som Àr en mer komplex diskussion dÄ grÀnssnitten Àr en del av en komplex miljö. Studien har sagt en del om var man varit, var man Àr och vart man eventuellt Àr pÄ vÀg inom grÀnssnittsutformning samt pekat pÄ en del möjligheter och problem man stÀlls inför. Detta rör frÀmst fyra punkter och diskuteras i rapporten: (1) Hur ska flexibla och adaptiva grÀnssnitt utnyttjas pÄ bÀsta sÀtt? Möjliga omrÄden Àr larmhantering och kommunikation mellan operatör och automation samt bestÀmma nÀr nÄgot ska visas pÄ en stor skÀrm.
BondesamhÀllet och skriftkulturen : En studie över hur skriftligheten gestaltar sig pÄ tinget i JÀmtland 1634-1690
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid pÄ tinget i JÀmtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns tvÄ anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i JÀmtland, i strid med den gÀngse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhÀlle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom lÀs- och skrivkunnighetsforskningen, Àven om de har tagit som utgÄngspunkt att samhÀllet under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat pÄ aktörernas lÀs- och skrivkunnighet och inte studerat sjÀlva förskriftligandet som sÄdant. I frÄga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förvÀntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. KÀllmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess Àrenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer.
Grönhults fruktodling i VÄngabygden : Àppelsorter, historia och framtid
Kandidatarbetets syfte Àr att dokumentera och analysera Àppelsortimentet pÄ Grönhults fruktodlingar i VÄngabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som anvÀnts Àr dels en fÀlt- och analysstudie över Àppelsortimentet pÄ Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie.
Fruktodling har en mycket lÄng tradition i VÄngabygden och kan spÄras tillbaka till tidig medeltid dÄ munkarna pÄ BÀckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling Àr en av de tidigaste, lite större, odlingarna i VÄngatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ÀndÄ underhÄllits nÄgorlunda och Àn idag finns ett större antal, fruktbÀrande ÀppeltrÀd kvar pÄ gÄrden.
I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 Àppelsorter som idag finns pÄ Grönhult. I denna tabell kan utlÀsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrÄn, vid vilken tid de introducerats i Sverige, nÀr sorterna mognar, vilken fruktfÀrg de har och anmÀrkningar om sorterna, dÀr exempelvis deras hÀrdighet i landet tas upp.
FrÄnvaro av kompetenskrav i arbete med unga med intellektuell funktionsnedsÀttning : En analys av styrdokument
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur trÀnare och sjukgymnaster/naprapater i Stockholmsregionen arbetar med specifik bÄltrÀning. Ett sekundÀrt syfte var att se pÄ historiska förÀndringar av trÀningsmetoder.Hur arbetar trÀnare med specifik bÄltrÀning?Hur arbetar sjukgymnaster/naprapater med specifik bÄltrÀning?Hur motiverar de sitt val av trÀningsmetod?Vad sÀger forskningen om vilka fördelar/nackdelar olika metoder av bÄltrÀning har? MetodVi har i vÄr studie anvÀnt oss av intervjuer. En kvalitativ metod för att fÄ en djupgÄende inblick i hur personliga trÀnare och sjukgymnaster/naprapater arbetar med bÄltrÀning. Vi har intervjuat sex personer, tre frÄn vardera yrkeskategorin.
Förslag till Omgestaltning av Stortorget i Karlskrona
Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med
projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen
offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som
kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i
Karlskrona.
Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det
bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska
det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt
gemensamt i motsats till privat.
BangÄrden : ett utvecklingsförslag för det gamla SJ-omrÄdet i BollnÀs
Syftet med examensarbetet Àr att göra ett visionÀrt
utvecklingsförslag för hur SJ-omrÄdet i BollnÀs kan
utvecklas till en tillgÀnglig stadsdel, vÀl integrerad med
omgivande stad. I och med omrÄdets centrala lÀge
med mÄnga strÄk som passerar förbi bedömde vi att
omrÄdet hade mycket goda förutsÀttningar för att bli
en levande stadsdel. Inventerings- och analysarbetet
utgick frÄn egna upplevelser pÄ platsen och frÄn BollnÀs
kommuns redan gjorda utredningar om omrÄdet
och dess omgivning. De punkter vi fann viktigast
och som vi arbetade mest med vid planeringen och
gestaltningen Àr: 1) att bevara omrÄdets unika karaktÀr
med kulturhistoriskt viktig struktur och karaktÀristiskt
landskap och bebyggelse, 2) att tillgÀngliggöra det
idag slutna och delvis oanvÀnda omrÄdet, 3) att lÀgga
extra fokus pÄ mÄlgruppen ungdomar och unga vuxna
vid planering av nya funktioner i stadsdelen, dÄ vi
uppmÀrksammade problem med att denna mÄlgrupp
flyttar frÄn BollnÀs.
VÄr ambition var att skapa ett omrÄde med en
funktionsintegrering som frÀmjar socialt liv pÄ platsen
under stora delar av dygnet, dÀr vi velat fÄ in bÄde
boende, handel och service. Vi föreslÄr en etablering
av ett distansutbildningsuniversitet som skulle frÀmja
stadens ungdomar.