Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett är finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studie uppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del på informationsasymmetri, men även den i allmänhet höga affärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhåller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. Vår analys visar även att kapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort och att Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Hedgefonder har under det senaste decenniet blivit ett allt mer uppmärksammat inslag på den svenska fondmarknaden och tillväxten har varit stark både till storleken förvaltat kapital och antalet hedgefonder. Själva grundidén för hedgefonder är att de oberoende av marknadsutvecklingen alltid skall generera positiv avkastning. Låg risk samt låg korrelation med aktie- och räntemarknaderna är ytterligare argument vilka bör göra hedgefonderna till intressanta inslag i investerares totala portföljer.Problemområde: Hedgefonder kommer säkerligen att utgöra betydande delar av svenska investerares kapitalplaceringar i framtiden vilket gör dem till intressanta studieobjekt. Intressant ur en investerares perspektiv är att undersöka huruvida hedgefonderna infriar uppställda förvaltningsmål.Syfte: Genom kvantitativ beräkning ämnar vi analysera de svenska hedgefondernas historiska prestationer i form av absolut avkastning, riskjusterad avkastning, volatilitet samt korrelation, i syfte att se om detta motsvarar de förväntningar en investerare bör ha för sitt hedgefondsparande.Metod: Undersökningen baseras på sekundärdata i form av undersökta fonders kurshistorik, samt index- och räntehistorik. Studien är teoretisk i den mening att vi använt oss av vedertagen ekonomisk teori som vi tillämpat, empirisk då vi själva genomfört beräkningar för att sedan kunna analysera resultaten och dra egna slutsatser av dessa.Resultat: Flertalet fonder har svårt att uppfylla målet om ?absolut avkastning?.

Huvudsyftet med vår uppsats var att ta reda på hur kvinnor och män framställs i media, där vi avgränsade oss till branschtidningar. Våra frågeställningar var;Hur porträtteras manliga respektive kvinnliga chefer i branschtidningar och hur förhåller de sig till normer om kvinnligt och manligt ledarskap?Vilken problematik kan det finnas kring hur media väljer att framställa chefer?Dessa frågeställningar försökte vi besvara genom att utföra en kvantitativ innehållsanalys och en narratologisk analys på 60 respektive 20 artiklar från branschtidningar. De teorier som har legat till grund för tolkning av resultatet kretsar kring genus, stereotyper och normer om ledarskap.Huvudresultatet blev att det fanns en viss jämställdhet mellan män och kvinnor men det fanns fortfarande betydande skillnader som bekräftade normer kring kvinnligt och manligt ledarskap. Exempelvis log kvinnor mer, de blev oftare fotade i fågelperspektiv med intetsägande bakgrunder.

Syftet med denna studie har varit att få fördjupad kunskap om lärares uppfattning om sittledarskap i klassrummet och vilken betydelse lärare anser att ledarskapet har förklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat. Utifrån syftet med studien har jag tagitdel av relevant litteratur och tidigare och aktuell forskning i ämnet samt fördjupat mig igenerell systemteori och utvecklingsekologisk systemteori som fått utgöra grunden föruppsatsens teoretiska förankring.Studien har en kvalitativ forskningsansats, där individuella kvalitativa intervjuer använtssom datainsamlingsmetod. Sammantaget intervjuades sju grundskollärare med erfarenhet avundervisning i årskurserna 1-9, inom den ordinarie grundskolan. Studiens resultat utgörsendast av dessa lärares uppfattningar om sitt ledarskap i klassrummet och dess inverkan påklassrumsklimatet/miljön och elevers studieresultat.Enligt studiens resultat präglas ett bra ledarskap generellt sett av tydlighet. Utmärkandeför ett bra ledarskap direkt kopplat till lärares ledarskap präglas framförallt av det som ärutmärkande för ett demokratiskt ledarskap.

I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan påverkas av bl.a. mångkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick på historiska perspektiv och fortsätter med mångkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frågor intervjuade jag tio lärare på två olika skolor. En byskola med få invandrarelever och en förortskola med övervägande invandrarelever.

Kvakificerad kunskap eller kuriosa är en läromedelsanalys av läroböcker för gymnasiets kurs Historia A. Studien tar sikte på att granska om de utvalda läroböckerna genom aktörperspektiv förklarar människans delaktighet i historisk utveckling och ger kvalificerade kunskaper, eller om historiska aktörer enbart försigkommer som kuriös information. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning kring läromedelsanalyser och historiemedvetenhet. Resultatet visar att läroböckerna tenderar att skrivas som stängda berättelser där aktörerna framställs som enskild isolerad fakta, vilket gör det svårt för läsaren att utvinna kvalificerade kunskaper från den fakta som läroböckerna erbjuder..

Skolan har gått ifrån katederundervisning, till att få eleverna mer aktiva i sitt lärande. Alla elever är mer eller mindre tvungna att gå på gymnasiet idag. Jag undervisar i teknik på ett praktiskt program och jag ser elever som är omotiverade och oengagerade. I min undervisning vill jag att eleverna ska ta ansvar för sitt lärande och att vi samarbetar för att eleverna ska nå målen. Det ska vara som en dans, både roligt och inspirerande.Tango är ett kroppsspråk.

SammanfattningDatum: 2012.06.08Nivå: D-uppsats i företagsekonomi 15 hpFörfattare: Tea KorkeakunnasHandledare: Docent Birgitta SchwartzTitel: Kvinnors sätt att leda ? berättelser från fyra finska kvinnor i ledande positionerProblem: Kvinnorna utgör minoritet i styrelser och chefpositioner, framför allt inom den privata sektorn. De möter andra hinder på deras karriärer än män. Kvinnorna har svårare att göra karriär. Dessutom finns det forskare som hävdar att det finns ett kvinnligt ledarskap som är mer demokratiskt och relationsinriktat än manligt ledarskap samt att om företag hade en kvinnlig ledare skulle det öka företagets lönsamhet.

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år.Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras?Metoden som använts är diskursanalys.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap..

Titel: Ledarens kommunikationsstilar: Vilken påverkan har ledarens användning av specifika kommunikationsstilar på de anställdas bild av ledarens prestation? Nivå: C?Uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Pontus Eriksson & Aram AmeinHandledare: Per?Arne WikströmDatum: 2013-08 Syfte: Syftet är att undersöka vilken påverkan ledarens användning av sex specifika kommunikationsstilar har på de anställdas bild av ledarens prestation. Vi ämnar öka förståelsen för dessa kommunikationsstilars betydelse för upplevd ledarprestation.  Metod: Arbetet har utgått från en kvalitativ forskningsmetod. Informationen som samlats in utgör grunden för analysen och slutsatsen. Empirin är insamlad i form av tolv personliga intervjuer, med anställda på medelstora företag som har daglig kontakt med sin ledare.

Syftet med min C-uppsats är att studera muslimers uppfattningar om de möjligheter och problem som de ser i att bygga moskéer i dagens Stockholm, Uppsala och Gävle. Jag utgår från följande frågeställningar:- Hur ser de muslimska representanterna i Stockholm, Uppsala och Gävle på behovet av flera moskéer?- Vilka möjligheter samt problem ser muslimska ledare i sin region när det gäller utbyggnaden av moskéer?- Vad innebär ordet moské för de personer som jag intervjuar?.

Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget ? målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden.

Syftet med vår uppsats var att förstå vikten av förändringar i ledarstilar under ett företags utveckling och hur organisationens struktur förhåller sig till dessa. Vi har genomfört intervjuer på ett företag med ett antal anställda samt ledare. Efter detta har vi kommit fram till att variation i ledarstilar har varit viktiga för företagets framgång. Våra studier visar också på att det inte alltid behöver vara endast en person som innehar ledarrollen, utan att den kan vara delad mellan flera personer.

Syftet med detta examensarbete är att uppmärksamma och analysera ledarskapets betydelse för hur en skolklass fungerar. Det finns givetvis flera olika ledarstilar inom skolan såväl som inom till exempel idrottsrörelsen. Hur skiljer sig ledaregenskaperna mellan lärare och idrottsledare och vilken syn har de båda grupperna på sina respektive ledarroller? Att betingelserna är olika måste vi beakta. %09Mina frågeställningar är följande: %B7%09Hur upplever dagens gymnasielärare sin ledarroll och hur fungerar de som ledare? %B7%09Vilka likheter och skillnader finns det i synen på den egna ledarrollen mellan gymnasielärare och idrottsledare och hur de fungerar i denna ledarroll? %09Frågorna som jag ställde till lärare respektive idrottsledare fanns på två olika enkäter med vardera ett tjugotal frågor.