Historiskt sett har oftast den avkastning som en kapitalförvaltare genererat varit av intresse. Risken som förknippats med den aktuella investeringen har ofta kommit i skymundan. I början på 1990-talet inträffade ett antal olika finansiella kriser och detta medförde att riskmedvetenheten ökade. Nu var inte enbart den erhållna avkastningen intressant. Även den risk som förknippades med investeringen var av stor vikt.

Sammanfattning Vi har gjort en undersökning i hur läromedel från 1960- och 1990-talet har tagit upp och skildrat en specifik historisk händelse. Valet av händelse för vår undersökning blev neutralitetspolitiken som fördes i Sverige under andra världskriget. Vi har valt att delvis se närmare på permittenavtalet mellan Sverige och Tyskland, detta eftersom avtalet hade och har viktig betydelse för den svenska neutralitetspolitikens historia. Utifrån denna specifika historietilldragelse, har vi studerat hur läroböcker förmedlar historien och om läroböckerna syftar till ett historiemedvetande. Vi har undersökt om boken på något vis problematiserar händelsen i olika tidsperspektiv då - nu - framtid och om händelsen synliggörs utifrån olika aktörers synvinklar.

Uppsatsen behandlar riskbedömningen vid förvärv av noterade respektive onoterade bolag ur investmentbolags synvinkel. Vidare undersöktes om det föreligger några skillnader beträffande specifika företagsrisker och marknadsrisker beroende på om de tilltänkta förvärven är noterade eller onoterade bolag. Intervjuer gjordes med investmentbolagen Investor och Ratos. Investor är Sveriges största investmentbolag och investerar nästan uteslutande i noterade företag medan Ratos är ett av de mindre och har en uttalad strategi att bara äga onoterade företag. Den främsta skillnaden mellan noterade och onoterade bolag låg i själva riskbedömningen.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka den eventuella effekten av strukturerade textsamtal på deltagande elevers läsförståelse. I studien har de för läsförståelsen så viktiga läsförståelsestrategierna undersökts. Dessutom har syftet varit att undersöka vad som kännetecknar processen vid strukturerade textsamtal.Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en historisk och kulturell kontext och i samspel med andra människor. Studien grundar sig också på en interaktiv syn på läsförståelse.Metod: Studien har en kvalitativ ansats som inspirerats av interventionsstudiens uppläggning. Datainsamling har skett via inspelningar av 6 elevers parvisa samtal kring läsförståelseprov före och efter fem strukturerade textsamtal med hela gruppen.

The park at Svaneholm is a place, the history of which is very little known today and the needfor better knowledge has been the cause of this investigation. The essay is primarily limited tothe time from late 17th century up to the end of the 18th century and takes stand on profoundinvestigations in accessible map-and archive material. The results presented show a manorhill, which during the course of a hundred years was subject to several changes and in bigparts consisted in other than park/garden.Burman related to the manor hill containing a cowshed, a large dam and a parterre garden isix quarters and it is plausible to think, that this establishment generally was built as producedon the plate.In the 18th century the construction is being changed, they go on building at the cowshed andin 1707 there are totally 268 livestock on the farm. In 1723 the garden is represented in amuch bigger scale than on the plate from the 1680:s, but it is not possible to tell, whether it isnew or not.Parts of the parterre garden is remaining during the whole of the 18th century, for the leastuntil it is being squared, but on two of the squares there was built a riding-groundMoreover the cowshed burnt down and was only partially reconstructed.The image given by the archive material is at the same time variegated. The inventory list ongarden tools from 1726 gives an image of gardening more directed to growing and pathshuffling, while the possibilities of keeping the parterres were fewer (e.g.

På senare tid har företag i allt större utsträckning börjat mäta processprestationer istället för att enbart styras efter ekonomiska termer. Att lägga resurser på ständiga förbättringar istället för ?brandsläckning? har samtidigt blivit mer vanligt. Siemens Industrial Turbomachinery AB (SIT AB) i Finspång har arbetat med förbättrings¬konceptet Sex Sigma en längre tid och har som ett led i detta kommit långt i arbetet med processorientering. På serviceavdelningen har man börjat intressera sig för statistisk processtyrning (SPS) som ett sätt att koppla ihop processernas prestation med förbättringsarbetet.

Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus från 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien är att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lärarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lärare anger några skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien är gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lärarnas utsagor beskrivs skillnader som också framträder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framträder tydligast är att förskolan idag har en annan syn på barnet.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare använder skönlitteratur i undervisningen av historia och vadsom ligger bakom valet att låta skönlitteraturen ta plats även under historietimmarna. Utifrån vad lärarnasvarar, syftar studien åt att ta reda på om skönlitteraturen står bakom det som lärarna eftersöker. Metoden för studien, är intervju och litteraturanalys. Intervjuns svar avgör vilka böcker som ligger tillgrund för analysen. För undersökningen ligger de två begreppen ?historiemedvetenhet? och ?historiskempati? som utgångspunkt.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Denna uppsats utreder rättsläget avseende anställningskontrakt enligt A-SINK(artistkontrakt). En historisk återblick presenteras med förklaring av vilken lagstiftningsom var gällande innan lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK), trädde i kraft. Uppsatsen beskriver aktuell lagstiftning samt hur någraishockeyklubbar, med erfarenhet vad gäller artistkontrakt, ser på utvecklingen av ASINKsamt dess tillämpning.A-SINK tillämpas för artister och idrottsutövare, bosatta i utlandet, som under enbegränsad tid vistas i Sverige för att bedriva idrott eller annat framförande. Dessa?artister? avlönas enligt speciella skatteregler.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Uppsatsen behandlar barns begär så som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrån en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen på barnet och begäret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa på möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och också bortom genus. Här problematiseras kön djupare och barnets begär sätts in i ett kulturellt sammanhang.