Sök:

Sökresultat:

1770 Uppsatser om Historisk undersökning - Sida 16 av 118

Inre borggÄrden pÄ Hovdala slott : möjlig framtida gestaltning

Hovdala slott ligger mjukt inbĂ€ddat i en sĂ€nka vid GöingeĂ„sen och nĂ€ra Finjasjön, ungefĂ€r 7 km söder om HĂ€ssleholm i SkĂ„ne. GĂ„rden som har anor frĂ„n medeltiden, Ă€gs idag av Statens fastighetsverk, medan HĂ€ssleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsomrĂ„de för allmĂ€nheten. MĂ„let med detta arbete Ă€r att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggĂ„rden, med syftet att levandegöra och tillföra mervĂ€rde, utan att förstöra de befintliga vĂ€rdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Aminosyratillskott ? en m?jlig behandling mot muskelf?rtvining? En systematisk ?versikt p? personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur intag av aminosyratillskott p?verkar kroppssammans?ttning hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i tv? databaser, Scopus och Pubmed under perioden januari ? mars 2024. Inklusionskriterierna till denna ?versiktsartikel var att deltagarna skulle vara diagnostiserade med KOL, studierna skulle vara baserade p? humanstudier med studiedesignen RCT och slutligen skulle studierna unders?ka skillnaden mellan interventionsgrupp som fick aminosyratillskott med kontrollgrupp som inte fick aminosyratillskott g?llande p?verkan p? kroppsammans?ttning. Studierna exkluderades om de skrevs p? annat spr?k ?n svenska och engelska eller om de baserades p? djurstudier.

Earnings Management och goodwillnedskrivningar. En studie om b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19

Bakgrund och problemdiskussion: Earnings management kan v?cka fr?gor om trov?rdighet i den finansiella rapporteringen d? problematiken ligger i m?jligheten att vilseleda redovisningen. Anv?ndningen av ?big bath?-strategier och goodwillnedskrivningar kan skapa en snedvriden bild av f?retagens l?nsamhet genom att p?verka f?retagens redovisning. Utifr?n den unika ekonomiska situationen som COVID-19 utgjorde, samtidigt som regeringen tillhandah?ll omfattande krisst?d till f?retag, uppst?r nyfikenhet f?r hur f?retag kan ha hanterat sin redovisning, inklusive nedskrivningar av goodwill, under pandemin. I enlighet med IFRS ska f?retag genomf?ra ?rliga nedskrivningspr?vningar av goodwill, men p? grund av f?retagsledningens m?jlighet till diskretion?ra bed?mningar v?cks fr?gan om nedskrivningar av goodwill anv?nds som en form av earnings management i st?llet f?r att ?terspegla den korrekta bilden av f?retagens finansiella st?llning. Syfte: Syftet med studien ?r att studera omfattningen av nedskrivningar av goodwill bland b?rsnoterade f?retag i Sverige under COVID-19, samt om det finns tecken p? earnings management. Metod: Studien till?mpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats.

En kvalitativ studie om anv?ndning av estetiska uttrycksformer f?r barns spr?kutveckling

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Det kreativa (i) rummet : En underso?kning om digital teknik och bildundervisning

Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, sÄvÀl praktiskt som i rÄdande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillÀmpas i bildundervisningen pÄ nÄgra grund- och gymnasieskolor, samt vad som pÄverkar tillÀmpningen. Vidare beskrivs Àven nÄrga lÀrares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..

GIS-verktyget i kyrkogÄrdens tjÀnst : historisk studie av en kyrkogÄrds förÀndring - En metodstudie

Att lÀsa och tolka olika former av information om omvÀrlden har lÀnge varit en stor del av vÄra liv och att framstÀlla kartor Àr inget nytt fenomen. I dagens samhÀlle sker en stÀndig ökning av informationsflödet och det blir allt viktigare att finna metoder för att kunna utnyttja det pÄ ett bra sÀtt. Geografiska informationssystem (GIS) Àr datoriserade verktyg som anvÀnds för att hantera geografisk information, det vill sÀga information som Àr knuten till ett geografiskt lÀge. Traditionellt har man anvÀnt papperskartor för hantering av geografiska data men GIS erbjuder enklare metoder och ger möjlighet att arbeta mer effektivt och utbrett med geografisk informationsbehandling.Geografisk informationsteknik har utvecklats ur flera ÀmnesomrÄden och forskning inom omrÄdet har en lÄng historia i Sverige som Àven haft betydelse internationellt. GIS har dÀrmed en bred anvÀndarkrets och Äterfinns inom ett flertal tillÀmpningsomrÄden.

Proprioceptiva skillnader mellan dominant och icke-dominant handled samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer : en j?mf?rande studie

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Staden som utopi : om hur strÀvan efter ett bÀttre samhÀlle konkretiseras i planideal

Den hÀr kandidatuppsatsen bygger pÄ litteraturstudier och behandlar begreppet planideal ur ett historiskt sÄ vÀl som samtida perspektiv. Uppsatsens fokus ligger pÄ diskussion kring vad dagens planideal skulle kunna vara, dÀr hÄllbarhet Àr ett centralt begrepp. Ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet har sedan Brundtlandrapporten 1987 lyfts fram som viktiga vÀrden och har sedan dess pÄverkat dagens stadsplanering. För att fÄ förstÄelse för vad för tidigare samhÀllsförÀndringar som ligger till grund för olika planideal ges en kortfattad historisk redogörelse för 1900-talets ideal för stadens fysiska form. I uppsatsens första del ges en historisk redogörelse för vilka planideal som dominerat i Sverige under 1900-talet och vad som föranlett dem.

Value at Risk - undersökning av Historisk simulering och varians- /Kovarians-metoden

I dagens finansiella marknad utsÀtts de finansiella aktörerna för risk pÄ sin strÀvan efter lönsamhet. BalansgÄngen mellan att maximera verksamheten och risk har öppnat ögonen och ökat medvetenheten om behovet av att utvidga sina krav pÄ att tÀcka upp kapital.EfterfrÄgan pÄ snabba, pedagogiska och sÀkra sÀtt att lÀtt kunna berÀkna risk har dÀrför snabbt ökat. Under de senaste Ären har det dÀrför blivit allt populÀrare att anvÀnda sig av riskmÄttet ?Value at Risk? vilket kan definieras som; ?En portföljs maximala vÀrdeminskning med en viss sannolikhet inom en viss tidsperiod? Jag har valt att göra en jÀmförelse mellan de tvÄ vanligaste modellerna som anvÀnds för att rÀkna fram Value at Risk, Historisk simulering och Varians-/kovarians-metoden. De tvÄ modellerna kommer att testas mot tre olika tillgÄngar, guld, valutakurs Sek/£ samt aktieindex.

Upplevelse?av sm?rta hos patienter i?palliativt?skede : En induktiv litteratur?versikt

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Fritidshemsl?rares anv?ndning av mellanm?lets som en inl?rningsaktivitet.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Prehospital bed?mning p? kardiologen En registerunders?kning av misst?nkta hj?rtinfarkter

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

Prestationsm?tningens p?verkan p? urologmottagningen. Effektivitet, produktivitet och kvalitet

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Firman, Oberoendet eller Klienten : En studie av revisorers lojaliteter

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie

Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten. Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->