Sök:

Sökresultat:

878 Uppsatser om Historisk trädgćrd - Sida 55 av 59

Homestaging och dess marknadsposition : en jÀmförande studie mellan Stockholm och Norrköping/Linköpingsregionen

Syfte:   Syftet med denna uppsats Àr att bredda kunskapen om homestaging och dess nutida marknadsposition. Kunskapen ska vidare ge en bild om homestaging Àr ett framtidsyrke som kommer att leva kvar pÄ den svenska marknaden.Metod:   Information till uppsatsen kommer frÄn personliga intervjuer frÄn verksamma fastighetsmÀklare samt inredare i branschen frÄn Stockholm och Norrköping/Linköping, kandidatuppsatser inom Àmnet, Internet samt frÄn litteratur inom företagsekonomi och metodlÀra. Uppsatsen Àr skriven ur ett hermeneutiskt perspektiv och har ett teoretiskt och ett empiriskt kapitel med en avslutande analys och slutsats.Resultat & slutsats:   Homestaging Àr vÀl etablerat i Stockholm och spÄs fortsÀtta pÄ samma nivÄ under kommande Är. En viss minskad etablering syns utanför Stockholms innerstad. PÄ Norrköping/Linköpingsmarknaden Àr tjÀnsten begrÀnsat etablerad och framtidsutsikten dÀr Àr mera osÀker.

De osannolika olyckorna: en historisk studie av Norrbottenspressens nyhetsrapportering och politiska kommentarer i samband med kÀrnkraftsolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl

Syftet med denna studie har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt Norrbottenspressen skrev om kÀrnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgÄtt frÄn det faktum, att problemformuleringsprivilegiet i ett samhÀlles miljöfrÄgor har mÄnga inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas som en av de mest framtrÀdande aktörerna vid formulerandet av aktuella miljöfrÄgor, har tidningarna jÀmförts för att kunna upptÀcka eventuella skillnader betrÀffande gestaltningen av dessa olyckor. De frÄgor som studien frÀmst inriktat sig pÄ att besvara, har varit huruvida nÄgon av tidningarna NorrlÀndska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman försökt formulera kÀrnkraften som ett miljöproblem och om sÄ varit fallet, söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framstÀllning av olyckorna granskats, samt om de tagit tillfÀllet till att förklara för lÀsarna vilka risker som Àr förknippade med kÀrnkraften och dÄ sÀrskilt en olyckas faktiska konsekvenser för mÀnniskor och miljö.

Priset pÄ förvÀntan : En studie i hur unga tillvÀxtföretag vÀrderas i praktiken

Unga tillvÀxtföretag Àr svÄra att vÀrdera dÄ tillgÄngen till information Àr bristfÀllig. En potentiell investerare mÄste dÀrmed uppskatta det unga tillvÀxtföretagets framtida utveckling dÄ trender inte kan spÄras i historisk data. OsÀkerhetsfaktorn, sÄvÀl som den höga risken för misslyckande, mÄste sÄledes vÀgas in. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀrderingen av unga tillvÀxtföretag gÄr till i praktiken samt se hur risk och irrationalitet hanteras i processen. VÄrt delsyfte Àr Àven att urskilja de faktorer som styr priset pÄ Àgarandelen.Vi har valt en kvalitativ ansats för att besvara vÄr frÄgestÀllning och för att fÄ en djupare förstÄelse för de faktorer som inverkar pÄ vÀrderingen samt fÄ en inblick i det mÀnskliga beteendet i investeringsprocessen.

Ett evidensbaserat perspektiv pÄ LVM-vÄrd : Klienter, personal och resurser

SammanfattningTvÄngsvÄrden av missbrukare har en historisk förankring som gÄr tillbaks till 1900-talets början. Under andra halvan av samma sekel uppkom ett tilltagande missbruk av narkotiska preparat. Under 1980-talets inledande Är kÀnde sig regeringen manad att vidta ÄtgÀrder, och tillsatte dÀrför en ny lagstiftning som skulle regleras under SoL. Den nya lagen kom att benÀmnasLagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM 1981:1 243). Intentionen med lagen kan nÄgot förenklat sÀgas vara att stoppa upp en för individen, till följd av missbruk, destruktiv livsföring.

Effekter av revisionsplikten : följder för externa intressenter

Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.

Ansvarsfulla investeringar pÄ den svenska fondmarknaden : KartlÀggning av fonders prestation Är 2012

I Sverige Àr investeringar i fonder en vanlig förekommande sparform. En typ av fonder Àr SRI-fonder (Socially Responsible Investment-fonder), som strÀvar efter att göra hÄllbara placeringar förutom att prestera goda finansiella resultat. Denna rapport Àmnar besvara frÄgan gÀllande hur bra SRI-fonder i Sverige presterar rent ekonomiskt i jÀmförelse med konventionella fonder, samt vilka variabler fondernas prestation kan bero av. Att material inom omrÄdet samlas in och behandlas Àr viktigt dÄ SRI-fonders framtid skulle kunna leda till stora förÀndringar i bÄde privatpersoners och företags förhÄllningsÀtt till hÄllbarhet. För att analysera prestationen hos SRI-fonder och konventionella fonder data samlats in för 71 SRI-fonder och 71 konventionella fonder pÄ den svenska fondmarknaden för Äret 2012.

Goodwill - i stÀndig förÀndring

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Alla Àr schyssta mot varandra hÀr, det sitter liksom i vÀggarna: en studie om ungdomars motiv till att besöka fritidsgÄrdar

Ungdomar efterfrÄgar fritidsgÄrdar. I denna studie finns exempel pÄ vad som motiverar fritidsgÄrdsbesökare att tillbringa sin fritid pÄ fritidsgÄrdar. HÀr finns Àven förslag frÄn ungdomar pÄ vad en fritidsgÄrdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgÄrdars funktion och uppdrag Àr en stÀndigt pÄgÄende diskussion. Ett antal företrÀdare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Boende i flerfamiljshus : En juridisk komparation mellan bostadsrÀtt, hyresrÀtt och ÀgarlÀgenhet

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att klarlÀgga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrÀtt, hyresrÀtt och ÀgarlÀgenhet. Tanken Àr att studien ska kunna tjÀna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som Àr lÀmpligast utifrÄn olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen pÄ bostadsmarknaden granskas gÀllande rÀtt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. NÀr det gÀller bostadsrÀtter Äterfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrÀttslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrÀtter Äterfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

SkogstillstÄnd och skogshistoria i Tyresta nationalpark : en jÀmförelse mellan nu och dÄ, Haninge och Tyresö

MÀnniskan har alltid pÄverkat sin omgivning. SÄ Àven skogen hon levt i nÀrheten av. Tyresta nationalpark har undantagits frÄn skogsbruk under de senaste hundra Ären. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lÀmnat avtryck i skogens struktur och Ärsringarna i de trÀd som Ànnu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under Ären 1700-1900.

"Zagrebs Louvre" - i skuggan av vÀst : Om uteslutningar av östeuropeisk konst i konsthistorien med utgÄngspunkt i Mimara-museets samling i Zagreb

Syftet med denna uppsats Ă€r att ifrĂ„gasĂ€tta den rĂ„dande vĂ€sterlĂ€ndska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhĂ„llandet mellan vĂ€sterlĂ€ndsk historieskrivning och Östeuropa. UtifrĂ„n museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. TvĂ„ olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn pĂ„ samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare.

Skogsskador i Sverige: vilka Àr de vanligaste skogsskadorna samt fakta om Àlgen och dess betydelse för skogsskador, omfattning, mÀtmetoder och ÄtgÀrder

Skogen Àr en förnyelsebar naturresurs om den sköts pÄ rÀtt sÀtt. VÀsentligast för ett hÄllbart skogsbruk Àr att avverkningen Àr i balans med ÄtervÀxten. Detta innebÀr att det endast finns en begrÀnsad mÀngd virke för skogsindustrin att tillgÄ. För att den avverkade skogen skall hÄlla sÄ hög kvalitet som möjligt Àr det viktigt att den vÀxande skogen inte skadas. Den vÀxande ungskogen pÄverkas inte bara av skogsskötselÄtgÀrder i olika varianter, utan Àven av mer svÄrpÄverkade faktorer som exempelvis klimatförÀndringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

KartlÀggning av lÀs- och skrivsvÄrigheter bland elever i Äk 3-9

Syfte: I och med att det stÄr tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nÄ kunskapsmÄlen ska utredas, kommer det att krÀvas tydlighet inom skolan vad gÀller kartlÀggning/utredning av behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlÀgger elever i Äk 3-9 med sent upptÀckta lÀs och skrivsvÄrigheter samt hur arbetsgÄngen Àr och om det finns en fÀrdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talsprÄkssammanhang men har svÄrt att lÀsa och/eller skriva har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Glentow (2006) beskriver vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr. SvÄrigheterna benÀmns som generella eller specifika. Specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter mÄste kartlÀggas.

En projektering av ÖstregĂ„rd med en historisk ansats :

SAMMANFATTNING TrĂ€dgĂ„rden har idag blivit en kreativ mötesplats för bĂ„de det professionella skapandet och den breda folkliga aktiviteten. Varje trĂ€dgĂ„rd har en historia att berĂ€tta, den Ă€r till hjĂ€lp nĂ€r man ska förstĂ„, planera och utforma trĂ€dgĂ„rden efter sina önskemĂ„l och förvĂ€ntningar. Bakgrunden till detta arbete Ă€r min fascination för trĂ€dgĂ„rdar, mitt intresse för anlĂ€ggning och dĂ€rtill min Landskapsingenjörsutbildning frĂ€mst med kursen Projektering för Landskapsingenjörer som stĂ€rkt mitt intresse för projektering. I detta arbete har jag projekterat en trĂ€dgĂ„rd Ă„t nĂ„gra bekanta dĂ€r jag tagit hĂ€nsyn till gĂ„rdens historia, Sveriges trĂ€dgĂ„rdshistoria samt Ă€garnas önskemĂ„l. GĂ„rden ligger pĂ„ landet och tillhör Älmhults kommun i södra SmĂ„land. Det Ă€r en gammal gĂ„rd som stĂ„tt öde sedan 1970 tills för tvĂ„ Ă„r sedan dĂ„ Anna-Moa Lange och Jon Lindskog köpte gĂ„rden.

FN - en organisation i tiden? : en historisk analys av hotbegreppets konstruktion

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förstÄelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekÀmpa dessa hot i relation till de förvÀntningar som FN har och har haft pÄ framtiden. Det analysen har visat Àr att hoten mot internationell fred och sÀkerhet inte lÀngre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. IstÀllet Àr det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och sÀkerhet, det vill sÀga det FN syftar till att motverka.Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och sÀkerhet ska lösas inom ramen för FN, men sjÀlva lösningen har skiftat i karaktÀr. FrÄn att FN kan ses som en arena dÀr nationer fÄr möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingÄ partnerskap med bÄde statliga och icke-statliga aktörer för att bekÀmpa hoten. Vilket analysen visar dÄ de aktörer som Àr involverade för att Ästadkomma internationell fred och sÀkerhet har förÀndrats över tid.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->