Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

The aim of this thesis is to examine how librarians are workingwith the selection and purchase of feature films in Swedish publiclibraries. I was interested in examining the underlying reasonsbehind the selections. I chose to focus on how librarians areworking and reason about the library´s film collection.The purpose of my study is to answer the following questions:? How are librarians working with selection and purchase offeature films in the public library?? What factors motivate librarians´ selection of featurefilms?? What do librarians reason about the public library filmcollection?To answer these questions I performed interviews with sevenlibrarians in five different public libraries. The results of theinterviews have been analyzed on the basis of the theories andtheoretical model of Sanna Talja.

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..

Detta är en empirisk undersökning av sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet på tillväxt. Många uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillväxt och volatilitet på tillväxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet på tillväxt inte är en tillräckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla länder, inte finns ett generellt samband mellan tillväxt och historisk volatilitet.Däremot kan det finnas ett samband mellan tillväxt och historiskt volatilitet för industrialiserade länder (OECD länder). Vi har även studerat om det är någon skillnad i sambandet mellan tillväxt och historisk volatilitet beroende på den historiska tillväxten, menfunnit att så inte är fallet..

The main purpose of this C-essay is to answer the question: What have been the consequences and effects of the merit point system on language studies and the parties concerned (teachers, students and principals) during the school year of 2010/11?The merit point system is the result of a political decision and was implicated for the first time in the Swedish upper secondary school during the school year 2010/2011. Being a completely new phenomenon it is of great interest and importance to study its effects.The study in this essay also aims to verify, falsify or nullify two hypotheses very often referred to in the political discussions regarding the merit point system:The merit point system will replace affection and interest as main reasons for language studies in upper secondary school and cause a rectification amongst the students choices of additional courses.The merit point system will have a segregating effect upon society and make it harder for people to rise in society through education in the future.A verification of these hypotheses would imply the appearance of an increased rectification amongst students as well as an orientation towards an in the future more segregated society.The empiric material has been collected and examined with qualitative as well as quantitative methods (questionnaires and interviews) and belongs epistemologically to the phenomenological and hermeneutical traditions..

Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gäller spelfilm hos lärare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företräde när det gäller tillämpningen av det vidgade textbegreppet, och då specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland både lärare och elever på en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har används är dels en enkät hos både lärare och elever, och dels lärarintervjuer. Resultaten från undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lärarnas filmpreferenser. Undersökningen visar även att det är lärarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av ämnet svenska..

3D?teknikers etablering inom historisk forskning är i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovärdiga 3D-modeller av historiska platser och föremål. 3D-teknik för datorspelsproduktion är emellertid ofta mer begränsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hårdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen på gymnasial nivå hos ett antal lärare och elever. Arbetet berör både indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat på historieämnet, vad lärare respektive elever menar att historisk kunskap är för något. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap är att besitta stoffkunskaper, andra elever lägger ett större fokus på processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som är historisk kunskap påverkar deras syn på historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lära ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare på att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lärare lägger för förklaring i vad historisk kunskap är för något.

Denna uppsats är en studie i huruvida spelfilmer kan sägas vara en pedagogisk metod eller underhållning i religionsundervisning. Uppsatsens syfte är därför att ur både pedagogers och elevers perspektiv beskriva och besvara frågan om film gynnar lärande och undervisning i religionsämnet. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört både en kvalitativ och en kvantitativ studie. Som metod har vi använt oss av intervjuer bland pedagoger och enkät bland elever. Vi har utgått ifrån följande teman: attityd, förväntan, motivation, filmens tillämpning samt filmens fördelar och nackdelar.

This thesis aims to examine how teachers who teach the Swedish subject, uses film in their education. The survey was given to 30 of these teachers in Nykoping, half which are working in junior high schools, and half which are working in high schools. One importantcondition to this works implementation, is the existence of the widen text concept that points to that all media is a concept that can be read and analysed. This is the attitude that The National Agency for Education aims at in different govern documents. The National Agency for education also request teachers to give the students tools to the media literacy that the society demands.

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det från några pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatänkta avsikt. Uppsatsen är i mångt och mycket teoriprövande. De teorier vi använder ossav är fenomenografin som ger oss en grund att stå på ifråga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvägagångsätt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lär oss hur institutionella traditioner och koder kan påverka sättet individer erfar ett fenomen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och med hjälp av djupintervjuer har vi intervjuat lärare och elever. Resultaten i vår uppsats pekar påatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i ämnet historia resonerar kring användandet av film i undervisningen. Fokus ligger på att undersöka hur lärarna anger att de går tillväga när de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar också till att ta reda på hur lärarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer av fyra historielärare från både grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan användas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker på likartade sätt.

Denna uppsats är en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte är att utreda hur man som gymnasielärare kan använda spelfilm i undervisningen av religionsämnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frågeställningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillämpats både för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och värdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsämnet presenteras genom såväl dess förmåga att förmedla förståelse för religion samt dess didaktiska potential.

Studies show that product placement is becoming a more and more common method for companies to use when communicating with consumers. The results of this study can?t confirm nor deny that claim, but instead we offered the observation that as a communication method, product placement and TV-commercials are more similar than revealed at first glance.Cars of the brand Ford appeared in seven out of the 50 motion pictures that made up the sample material in this study. In several instances the values that were communicated regarding the brand matched, completely or in large parts, the values communicated about the Ford brand in Ford?s own commercials.This doesn?t hold true for all companies.