Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Organisationen X är en traditionell linjeorganisation där en av linjerna arbetar uteslutande i projektform. Detta har lett till att vissa problem har uppstått, exempelvis nya hierarkiska strukturer, ett oklart rapporteringsförfarande samt att kollisioner i produktionen har uppstått. Uppdraget med detta examensarbete var att utforma en ny organisationsmodell som på ett bättre sätt illustrerar organisationens starka projektverksamhet, då den befintliga upplevdes som ofullständig.Utifrån en teoretisk referensram som berörde organisationsstrukturella variabler samt projektvariabler utformades en analysmodell samt ett intervjuunderlag som användes vid fem personliga intervjuer.Utifrån det empiriska materialet visade det sig att den organisationsmodell som Organisationen X tidigare hade innan denna uppsats genomfördes, redan i hög grad illustrerade organisationens mer organiska och decentraliserade karaktär. Vi valde av den anledningen att utveckla den redan befintliga modellen, men på ett bättre sätt visa Organisationen X starka projektverksamhet som på ett tvärfunktionellt sätt berör organisationens fyra linjer..

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationens betydelse för samspelet mellan identitet och image och hur detta uppfattas av ledning, medarbetare, kunder och agenter.Referensram: Vi har i denna studie beskrivit vad identitet är utifrån bland annat Balmer och Greysers (2002) teori om multipla identiteter. Vidare tillämpas teorier kring intern kommunikation och intern marknadsföring för att belysa deras betydelser för den interna bilden. Utöver denna interna bild beskriver vi även vad image är och vilken betydelse den integrerade marknadskommunikationen har för dess uppfattning.Empiri: Vår empiri baseras på en semi-strukturerad intervju med en person ur ASMs ledningsgrupp samt enkätstudier med medarbetare, kunder och agenter. Vi har även studerat företagets hemsida.Slutsats: Vi kommer fram till att ASMs identitet överensstämmer med ASMs image. Företaget har en väl fungerande extern kommunikation, men uppvisar interna brister i kommunikationen..

Syfte: Redogöra för eventuellt användbara teorier då vi undersöker varför Handelsbanken samt Swedbank har valt att marknadsföra sig som de gör.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att ha en kvalitativ utgångspunkt i vår uppsats. Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med anställda på både handelsbanken samt Swedbank. Sekundärdata har samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen har byggts upp kring relevanta teorier och modeller som har anknytning till profilering av marknadsföringsstrategier.Empiri: Primärdata har samlats in genom personliga intervjuer med kontorschefer på handelsbanken och ansvarig personal för marknadsföringsavdelningen i Swedbank, alla intervjuer har genomförts i Stockholm.Resultat: Det resultat som har nåtts efter att uppsatsen har avslutats är att Handelsbanken marknadsför sig lokalt samt att Swedbank marknadsför sig genom stora kommunikationskanaler för att nå ut till alla konsumenter..

Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression.

Sverige idag är inte ett Sverige som för över 40 år sen. Skillnaderna är stora, inte minst landets befolkning. Vid en återblick på hur LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen mellan åren 1966- 68 hade för syn på invandring har jag funnit stora skillnader på hur en sådan stor organisation som LO och det den står för har ändrat inställning under åren. En del av det som stod i tidskriften på 1960- talet hade orsakat ramaskri i medierna idag. Jag har i mitt arbete valt att undersöka vilken syn på invandring som LO- tidskriften Fackföreningsrörelsen hade under införandet av den nya invandringspolitiken som infördes 1967- 68 och som hade till syfte att reglera invandringen.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm använder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten på besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras på primär och sekundär data. Vi har intervjuat anställda som jobbar både på och för Tolv Stockholm för att få deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stämmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor på våra upplevelser. Dessa kan påverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och doft.Resultat & Slutsats: Många av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med får den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gäller samspel av musik och belysning.

Detta examensarbete behandlar fenomenet att använda djurkroppar som material. Studiens syfte är att undersöka fenomenet döda djur och djurkroppar i konst, hantverk och design, och lyfta fram på vilket sätt döda djur används och hur användandet kan tolkas och förstås. Teorin belyser relationen djur och människa ur historiskt perspektiv, hur djur framställts inom konsten, samt den etiska aspekten. Metod och material består i en analys utifrån texter och medier, och en kvalitativ intervju med Märta Mattsson, som skapar smycken av främst insekter. Studien visar på att djur har varit symbol för många olika saker som mod, tapperhet, häxkonst och erotik.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist på JämIndex, JämO:s lista över hur pass jämställda Sveriges kommuner är. I denna uppsats analyserar vi hur jämställdhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jämställdhet och den befintliga jämställdhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan påverka kommunens jämställdhetsarbete. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Wahl, Åström och Roth där feministisk organisationsteori och teorier kring jämställdhetsarbete används. Resultaten från vår studie visar på positiva attityder kring jämställdhet mer generellt hos cheferna, men när det kommer till mer specifika frågor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta.

Forskningen kring effektiva marknader a?r uppdelad; ena sidan pa?sta?r att marknaden a?r fullsta?ndigt effektiv och det inte ga?r att skapa na?gon form av o?veravkastning. Andra sidan ha?vdar tva?rtemot att endast historisk information reflekteras i dagens priser. Pa? kort sikt kan det finns en viss ineffektivitet och de flesta erka?nner att marknaden inneha?ller anomalierSyftet med denna studie a?r att underso?ka om det existerar systematiska fel betra?ffande informationsflo?den som pekar mot att den svenska aktiemarknaden inte a?r av semi-stark form eller stark form av effektivitetVi utga?r fra?n tre metodologiska sta?llningstaganden; utga?ngspunkt, forskningsansats samt kunskapssyn.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.