I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och SnorresEdda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiskaEddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys ihistorisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning avbegreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuellacitat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där iFiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier.

En tidigare bortglömd park intill Rosenlunds herrgård i Jönköping påträffades i samband med en georadarundersökning år 2010. Cirka 70 centimeter under mark synliggjordes strukturen av en formträdgård som antas vara anlagd i samband med att herrgården uppfördes omkring 1790. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Rosenlunds formträdgård kan ha sett ut. Målet är att presentera en illustrationsplan som visar anläggningens karaktär mellan 1700-talets slut och 1800-talet mitt. Grunden för arbetet är en historisk undersökning med litteraturstudier, platsbesök, möten med sakkunniga, jämförelser med samtida anläggningar samt studier av rapporter om Rosenlund.

Det här kandidatarbetet handlar om Barsebäcks gods och dess parks historia. Godset har en historia som sträcker sig ända tillbaka på 1400-talet och kom i familjen Hamiltons ägor år 1743, köparen var Gustaf David Hamilton. Parken har haft en hel del skepnader under århundradena som speglar dess historiska storhet. Fram till år 1889 hade parken lindalléer, vallgravar och bestod av parterrer. Men år 1889 gjordes parken om till den stil som kallas ?Engelsk lustpark ? och det var även under denna tid som slottet byggdes om. Jag har sammanställt de ritningar och texter av bland annat Burman- Fischer, Barfod, Carl Hårleman, Adolf Fredrik Barnekow och Carl von Linne, för att få ett historiskt perspektiv över godset. Man ser tydligt att alla har haft sin egen syn på godset samt egna förslag på hur man skulle ha kunnat förbättra det. Den Engelska lustparken tog sin form i England i början på 1700-talet och spred sig över Europa och nådde Sverige på 1800-talet.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag värderar historisk ekonomiskinformation och information från kompletterande källor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgäster. Utgångspunkten för studien var att de på grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, så måste de ta hänsyn till en rad faktorer. Förutom attta hänsyn till historisk ekonomisk information, så bör fastighetsbolagen även ta hänsyn tillickefinansiella källor som t.ex. hyresgästens affärsidé och hyresgästens kompetens somföretagsledare. Vi ville även undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material.

I dag arbetar lärare i grundskolan med en läroplan som ska utveckla elevernas färdighetskunskaper. En sådan färdighet i ämnet historia är kausalitet. Kausalitetsbegreppet är fundamentalt i historieämnet då begreppet bland annat innehåller förståelsen för historiska samband och de faktorer som påverkar och skapar de historiska händelserna. Syftet med denna studie är att utifrån begreppet kausalitet undersöka hur grundskolelever förklarar historisk förändring och förstår historiska samband, för att se hur elevers historiska förståelse kommer till uttryck i deras historiska resonemang. För att genomföra detta har 78 elevsvar från det nationella provet i historia i årskurs 6 som användes 2012/2013 analyserats utifrån vad elever identifierar som påverkansfaktorer till historisk förändring och vilken sambandsförståelse eleverna uttrycker.Resultatet visar att elever tenderar att förstå samband utifrån den sekventiella förståelsen, där orsaker och konsekvenser följer varandra i en kedja.

Så sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb ännu fullt levande på ett stort område i södra och västra Götaland. Den här studien undersöker det här pluralområdet på ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet är att fastställa var pluralformer fortfarande användes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka ändelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och när pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker också pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att på så sätt lämna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer från tre specifika verb excerperats och analyserats.

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av något.  Bilder kan berätta om en historisk händelse, visa hur det gick till och upprätta hur vi ska se på ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en händelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjälp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berätta. Vilka kännetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska händelser? Vad skymmer den ikoniska framställningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk händelse.  Dessa beståndsdelar har jag själv sedan använt för att skapa en bild för att beskriva en påhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. Både målningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv händelse.

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960.

Socioekonomiska villkor under livsloppet påverkar ålderdomen på många olika sätt. Individer som haft en lägre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohälsa. Syftet med studien är att studera människors livslopp med fokus på olika socioekonomiska villkor under uppväxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. Kärnan i uppsatsen är att undersöka deltagarnas livslopp utifrån en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i ålderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger på livsloppsintervjuer och kompletterande enkät. Deltagarna är födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga är pensionärer.

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande.

Med uppsatsen försöker jag belysa den komplexa värld som ett så kallat Friluftsmuseum ofta existerar i. Genom att stycka upp det innehåll en vikingatida rekonstruktion rymmer (förmedling, ekonomi, nationell identitet samt nutidsprägel på historisk empiri) och genom nutida exempel på var och ett område försöka med egna invävda frågeställningar diskutera de problem som kan uppstå i försöket att rekonstruera forntiden..

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter på Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som präglats av en politisk konflikt i modern tid använder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ textanalys på fyra utvalda hemsidor på Internet, varav samtliga av dessa aktörer är från Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus på staden Mostar. Uppsatsen har vidare två frågeställningar. Den första lägger vikt på att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet..