?Colosseum- Code of Hammurabi? var titeln på det spelprojekt jag deltog i under kursen ?Spelprojekt II? vårterminen 2006. Spelet är ett fightingspel för upp till fyra spelare som äger rum i en arena i öknen. Då tiden för exjobbet närmade sig bestämde jag mig för att vara med och vidareutveckla spelet till XBox 360.För att få ett proffsigare intryck av arenan till Colosseum valde jag att i en historisk kontext omarbeta arkitekturen efter storyn till ?Colosseum- Code of Hammurabi".I arbetet ingår att finna en lämplig setting och tidpunkt för arenan.Resultatet har blivit en arena som influerats av många olika kulturer, från den babylonska dynastin till Rom och det Parthiska imperiet.Eftersom historien inte alltid erbjudit nakna fakta har jag efter egen förmåga fyllt i de tomrum som uppstått för den kontextuella designen, men även behållit vissa av de stilelement som utmärkte designen i Colosseum- Code of Hammurabi..

BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och få fördjupad förståelse för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig på dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jämfört de två stora danstraditionerna i Sverige. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat är i korthet att förankringen i styrdokumenten är bristfällig och att dansens status är relativt låg i skolan. Även att de två lärosätena som utbildar lärare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

Sammanfattning I det här arbetet har jag tagit upp de romska elevernas situation i den svenska skolan. Genom intervjuer som jag har gjort försöker jag redovisa hur utbildningssituationen förändrats för romer. Under arbetets gång tar jag bland annat upp orsakerna till frånvaron i skolan, men det är mycket viktigt att veta att det inte gäller alla romer och att de inte är en homogen grupp utan individer i ett demokratiskt samhälle. Syftet med detta arbete var att skapa kunskap om de romska elevernas situation i skolan både historisk och i ett nutidsperspektiv. Frågeställningen var så här i arbetet: Har utbildningen för romer förändrats? Vad är orsaken till den stora frånvaron bland romani elever? Jag har använt och byggt mitt arbete på intervjuer som jag har genomfört med romer i olika åldersgrupper.

I vårt examensarbete har vi valt att skriva om behovet av särskilt stöd i skolan där vårt syfte är att undersöka hur en grupp pedagoger ser på tiden när det gäller att hjälpa alla elever, hur pedagogers synsätt på en skola kan skilja sig åt, diagnosens roll samt hur pedagoger kan samarbeta för att tillgodose elever i behov av särskilt stöd. Vi vill se vilka de vanligaste orsakerna kan vara till att en elev är i behov av särskilt stöd. I litteraturdelen tar vi upp en historisk forskningsbakgrund, skolans roll, olika typer av resurser samt tre små avsnitt om de vanligaste svårigheter elever i behov av särskilt stöd kan ha. I forskningsavsnittet intervjuar vi åtta pedagoger på en skola i Blekinge för att få svar på vårt syfte och problemprecisering. Resultatet visar att neddragningarna på skolans resurser skapar bekymmer både för lärare och elever.

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolämne. Bakgrunden behandlar olika aspekter på kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser såväl kunskapssyn och skola generellt som estetiska ämnen i allmänhet och dans i synnerhet. Vad som står om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

I detta arbete redogör jag för hur jag går tillväga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall använder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum där min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som är bäst att använda i detta sammanhang utgår jag från vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att därefter redogöra för mitt resultat..

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmän beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstånd, samt att granska förhållandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges på anpassad skolgång för dessa barn. Studien är en kunskapsöversikt med följande frågeställningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur på anpassad skolgång eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvär? Dessa frågeställningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis är ärftlighet. Syndromet förekommer hos ungefär en halv procent av alla skolbarn som då besväras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det är som styr när lärare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten är viktigast för tolv lärare vid undervisningsplanering, läroplanen eller kursplanen och dess mål? Två högstadieskolor i två kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna när det gäller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i ämnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mål för att säkerställa undervisningens kvalitet..

Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på vad som karakteriserar en mångkulturell skola och på vilket sätt undervisningen ska anpassas för elever med en mångkulturell bakgrund. Genom att förlägga min slutpraktik på en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lärare verksamma på skolan samt läsa för ämnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns två uppfattningar om vad en mångkulturell skola är. Den första uppfattningen speglar mångkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar något mer som förståelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mångfald och rikedom som andra kulter skänker. Vidare fann jag att lärarna på min praktikskola inte anpassade sin undervisning i någon större utsträckning förutom språkmässigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det är interkulturell undervisning man ska använda sig av i möte med elever med en mångkulturell bakgrund.

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare år. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det självklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över läroplaner och utredningar tillför förståelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv på hur man kan förstå syftena med samverkansformen arbetslag.

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning. Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan.